Jisses vilken rivstart spelhösten fick här då.

Så här kommer nämligen EA:s kommande tillskott till FPS-scenen, Battlefield 4 att se ut när spelet släpps i höst..
Och som ni kommer att se är det ett på alla sätt snyggt och oerhört lockande tillskott som får en att redan nu längta till hösten en smula.

Ett OBS kan var på sin plats då denna film innehåller in game-sekvenser och inte förrenderat elände.

"Det är mig det är fel på"

Gudarna ska veta att Hellströms pojk och jag har haft ett ganska komplicerat förhållande genom åren.

Men naturligtvis är det innebörden hos den gamla break up-klyschan "Det är inte dig det är fel på utan mig" som har spökat.

För självklart är det hos mig som felet har legat hela tiden, Håkan har liksom alltid bara varit Håkan.

Till mitt försvar ska dock sägas att jag tycker att Håkan Hellström under de senaste åren har utvecklats mot en artist som jag allt mer kan förena mig med.

Speciellt när det låter så här som det gör i nya singeln "Det Kommer Aldrig Va Över För Mig", en låt som doftar så där härligt av evig kärlek och ett stänk av bitterhet.

En episkt stor del av min uppväxt

Jag blir bara tårögd av att se denna bild.
Dels på grund av motivet, men också naturligtvis på grund av tidningen.

Oj oj oj vad många gånger man sprang hem från skolan och annat för att man visste att det låg ett nytt fräscht nummer av denna bibel blandad med sportfakta och sportserier.

Alla som, tillsammans med mig, var med under tidningens storhetstid kan ju rabbla favoriter dag ut och dag in men jag nöjer mig med att lista min Topp 5.



1) Greppet Direkt - Gordon Stewart var målvakten som alltid räddade, även om så var både halt, synskadad eller döv. Dog under flygkrasch och efterträddes i serievärlden av sonen Rick i "Arvtagaren".

2) Åshöjden - Säg det lag som gått snabbt upp i seriesystemet som inte kallats för verklighetens Åshöjden. En kittlande serie som närde drömmar om att även små lag lyckas.

3) Super-Mac - Med löd i dojan så nätet stod som en stjärngossestrut kom han från Yttre Hebriderna och tog världen storm. Hade en galen farsa och ett får som hette McMutton. Vi ska inte heller glömma den vresige managern i Prince Park, McWhacker.

4) Johnny Puma - Lätt och fin i kroppen hade han aldrig långt till ett vinnande grepp i wrestlingringen. En annan lustig grej var att trots att hans polare Splash aldrig var speciellt mycket att hålla i handen när stora åskan gick körde de båda oväntat ofta tag team-matcher ihop.

5) Bullen - Om Super-Mac sköt som en häst var Kevin "Bullen" Mouse den lite mer tekniske finliraren som hade en bananskruv ingen sett maken till. Bullen och Super-Mac hade en kombo i slutet av Buster-tiden, men denna serie lyfte aldrig riktigt.

Bubblare: Skid Solo - Fråga mig inte varför, men jag var alltid svag för racestjärnan Skid Solo och följde hans framfart på banorna med största intresse. Jag är ganska ensam om detta intresse.

En låt som inte stått emot tidens tand

I kategorin "Daterad musik" kastar jag in denna låt.

För låten "Ouragan" eller "Irresistible" som den hette på engelska med Stephanié de Monaco (Stephanié Grimaldi) från 1986 har sannerligen inte stått emot tidens tand speciellt väl.
Den har naturligtvis heller ingenting av kvalité och fint hantverkskap över sig.
Men när det begav sig handlade det om att det 80-tal och jag att tyckte att Stephanie var en synnerligen rar ärta.

Nu så här snart 30 år senare är ju låten som sagt var inget större, men jag får nog ändå säga att jag helt rätt ute vad gäller ärtdelen.
För prinsessan Stephanié av Monaco var snygg och när jag nu tittar på bilder av henne ser jag att fortfarande bedåras något vanvettigt av hennes sorgsna ögon.
Där finns en smärta och svärta som jag gillar, plus att hon har breda axlar.

Skit samma här kommer låten.
Mycket "nöje"