tisdag 30 december 2008
Veckans Disney
Födelsedag: Någon gång på 80-talet. Han föddes någonstans i Italien eller Frankrike. Det finns fortfarande hemlighter kring Folke Fiskmås.
Släktingar: Inga kända
Käraste: Vi har faktiskt aldrig sett Folke prata med en flicka!
Bostad: I en gammal vattencistern vid Ankeborgs järnvägsstation.
Yrke: Skolskolkare.
Hobby: Först och främst driva järnvägsinspektör Spårlund till vansinne. Annars är det bästa han vet att leka våghalsiga lekar.
Klädsel: Brun stickad tröja med lappar på ärmarna.
Övrigt: Folke har ständigt problem med Kalle, som tycker att Folke har ett dåligt inflytande på Knattarna. Detta beror på att Folke aldrig går i skolan och att han drar iväg Knatte, Fnatte och Tjatte på farliga äventyr på skoltid. Folke har också en förmåga att (helt oavsiktligt) förstöra Kalles fina rosor.
Folke Fiskmås på andra språk:
Engelska: Sonny Seagull
Tyska: Striezel Streunecke
Danska: Max Måge
Finska: Lauri Lokki
Franska: Jojo Goëland
Italienska: Sonny
Holländska: Martje de Meeuw
Norska: Tobben
Kinesiska: 索尼
Ungerska: Samu
söndag 28 december 2008
Hålla Käften
Organisationen Friends har åter lyckats i sin kamp mot mobbing.
Visserligen har de inte ännu utrotat den vidrigaste formen av förföljelse helt ännu och därför finns otroligt mycket att göra fortfarande.
Vad de dock lyckas med på gång på gång är sina reklamfilmer, filmer som ni säkert alla har sett under de år som organisationen funnits.
Den senaste i raden, Hålla Käften, är inget undantag då bra bilder har kryddats upp till vulkanisk hetta genom en speciellskriven låt av Kent.
Sjunger i filmen gör dock filmens huvudperson och hon gör det ruggigt bra.
De som vill hör hur det låter när Kent gör den går enklast in på Kents hemsida och laddar ner låten gratis.
En annan magiskt bra och stark film i Friends-katalogen är denna som lanserades i december 2002 och som handlar om att vara utfryst och om hur ett enkelt hej kan lysa upp någons dag.
lördag 27 december 2008
Hard Knock Life
Mina damer och herrar Bröderna Hårdrock!
fredag 26 december 2008
Veckans musikvideo
Det finns naturligtvis många anledningar till Mr Cash ska vara med.
Stor anledning är givetvis bilden till höger som visar hur Johnny Cash tackar countryeliten i Nashville sedan han förärats en Grammy för bästa countryskiva.
Men även det faktum att han alltid hade gitarren högt upp när han spelade, detta klipp är inget undantag, även det ett tegelstenstungt argument.
Största anledning till att jag valt just låten Folsom Prison Blues, inspelad på San Quentin-fängelset inför de mest hårdföra av de hårdförda brottslingar i USA, är att den innehåller den hårdaste och mest M-F-doftande mening som uttalas innan gangsterrapen slog igenom.
"I Shoot A Man In Reno, Just To Watch Him Die" är ord som karlar som Ice-T, Ice Cube, Snoop Dogg och resten av den rapvärlden skulle gå upp i brygga för att komma på.
Allmänhetens åkning
onsdag 24 december 2008
Veckans citat
tisdag 23 december 2008
Veckans Disney
lördag 20 december 2008
Att sjunga en nationalsång
Men inga, och då menar jag inga, framför sitt lands hymn som engelsmännen gör och framförallt gjorde under sitt hemma-EM 1996.
Ett EM där de även hade ganska god hjälp av spelarna i laget.
För den stolthet som män som Stuart Pearce, Tony Adams, Gareth Southgate och de andra visar inför att få representera sitt land är fantastisk och får svenska spelare att ligga rejält i lä.
Alan Shearer till och med bugar mot huvudläktaren efter nationalsången.
Grande för att citera Serie A-älskaren Birro.
Älskar även tv-kommentatorns syrliga kommentar i slutet av det första klippet.
"Alison Moyet backed by a hugh chorus which included everyone except young Gary Neville."
Det andra klippets mäktigast del, förutom en ny fantastisk sånginsats av den engelska landslagsspelarna, är väl att publiken på Wembley inför EM-semin mot Tyskland vrålar byxorna av Paul Young som helt enkelt får sluta sjunga.
fredag 19 december 2008
Veckans musikvideo
Band Aid - Do They Know It's Christmas?, en låt lika självklar som bra i dessa tider då invånarna öppnar stora plånboken för att överträffa varandra i nödvändiga och onödiga julklappar.
Det är också en låt som belyser ett behov som är lika angeläget och skriande nu som för 24 år sedan när Sir Bob Geldof drog igång sitt Band Aid-projekt.
Bokslut
Vi kommer aldrig att förstå varandra, och vill nog inte förstå varandra heller för den delen.
Jag tyckte och tycker fortfarande att GFK Ultras beteende under vissa delar av Önneredsmatchen luktade unket och GFK Ultras tycker att hela jag luktar unket och är lik George Consantza.
Närmare än så tror jag aldrig att vi kommer att kunna komma varandra.
Vissa kommer säkert se det som om att jag förlorade men det bjuder jag på i så fall.
Jag har annat för mig än att bry mig om än vad en "klack" med ett par månader gamla anor tycker och tänker om mig.
Hoppas vi ses på Kropps-Kärra med glada tillrop och ett härligt stöd.
Det svingas ...
Aldrig har jag väl blivit så idiotförklarad och ansedd som inkompetent, både som journalist och som älskare, efter mina åsikter om vad som skedde under Kropps-Önnered.
Ja ni kan läsa själva
Men eftersom botgöring är en del av den kristna världen så ska väl inte jag vara sämre än att jag kan ångra saker och ting. Och jag gör det även om mina nya motståndare inte behagar rannsaka sig själv ett enda dugg.
Jag ber om ursäkt för att jag sagt att medlemmarna i GFK Ultras är fulla 18-åringar när de i själva verket är mellan 16-27 år och minsann har jobb eller går i skola allihop.
Jag ber också om ursäkt för att jag anklagade dem för att skrika "Stå upp som en man" till en skadad kvinnlig Önneredspelare när de i själva verket skrek "Stå upp som Jörgen Wålemark".
En referens som jag visserligen inte får ihop helt då och herr Wålemark är man, från Ljungskile och spelar fotboll.
Men rätt ska vara rätt och när jag nu fick höra den rätta varianten var det ju helt självklart att de skrek som de gjorde ...
Sedan skulle jag tydligen även bli jätterädd inför påståendet att två av mina flickvänner ska ha blivit lesbiska kort efter vårt uppbrott.
Delvis rätt hade dom små gynnarna.
Rädd blev jag dock inte då sanningen är välkänd bland de människor jag bryr mig om.
Men visst. Jag träffade under en kort period en tjej som senare fann en ny kärlek som råkade vara kvinna - ett halvår senare.
Som sagt var inget jag skäms över. Däremot framgår med all önskvärd tydlighet att homofobin är utbredd i vissa andra kretsar.
Peace, love and understandning.
På lördag är det Kroppsmatch igen. Då tar GFK Ultras nya sunda tag!
torsdag 18 december 2008
Hårdare är en Clintan-rulle
Eller vad sägs om kommunens inspektörer för livsmedel och restauranger, för hälsoskydd samt en för avlopp?
Lägger man sedan till en hjärtsköterska från NU-sjukvården så förstår ni vilken potent samling människor jag hade äran att sitta och äta tillsammans med.
De förnekade det men jag vet att de är personer som om de vore på fel humör skulle kunna stänga ner hela Uddevalla.
Ni vet de bara kommer med blåljus och sirener och drar handbroms utanför valfri restaurang eller frisörsalong, rusar in med id-brickan i högsta hugg och skriker:
"Vi stänger det stället och det är genast. Packa er hemma bara så bränner vi stället."
Hårda papper som sagt och då har jag ens gått in på vad en ilsken sjuksköterska skulle ställa till med ...
Det hade en bra sak med sig i alla fall. Köket var i topptrim det hade vi kommunens sigill på.
Janson reder ut saker och ting
Jag struntar i att det var just Önnered och i det här fallet Jessica Aronsson, som jag tidigare haft en viss anknytning till, som var på planen och fick motta glåorden.
Att håna motståndare är lika dumt vilken dag i veckan eller vilken sport det än är.
Och givetvis kommer som alltid snart samma dumma och trötta "Men-sådana-ramsor-hör-man-ju-överallt"-försvar att rapas upp.
Inget försvar, inget försvar överhuvudtaget kan jag säga.
Det är fan ta mig lika dumt och samma sandlådetänk som att säga. "Kalle slog mig så därför slog jag honom.
Nej Glåord och hån mot motståndare är lika dumt och obegåvat vilken dag i veckan eller vilken sport det är än må vara.
Kanske beror det på att jag är synnerligen trött på den form av klackar vi har i den lilla ankdamm kallad Sverige och som gav oss det infantila brölande som drabbade landet under EM i somras.
Ni vet med folk som ser idrott som en förevändning att få dricka sig dyngraka och vråla Svveerrrrige med blågula ansikten och sedan överge mästerskapet så fort Sverige åkt ut.
Fy fan säger jag, eller rättare sagt borde jag kanske säga vad bra att de slutade när Sverige åkte ur så EM återlämnades till de som gillar fotboll.
Men för att återgå till handbollsmatchen så skulle ju Jessica Aronsson i gästernas mål ha blivit tvärförbannad över "Kropps-supportrarnas" beteende och de glåord som hon fick utstå under tillställning.
Men de saker som skreks till henne tror jag inte tog så där väldigt illa utan sorterades snabbt in i "det-får-jag-tåla"-facket.
Nej istället var det nog det faktum att de små små liven i GFK Ultras hånade en spelare i hennes som just gått ner för räkning med enorma smärtor i sitt knä som fick henne att tända på alla cylindrar.
Det som dock gör mig riktigt oroad är att fullt tänkande och vanligtvis förnuftiga människor försvarar sina supportrars agerande med att de alltid ger bra stöd och visar bra engagemang.
Engagemanget kan jag ge dem då de håller igång och för ett djävla liv under matcherna.
Men det är sättet som de för liv på som är så oerhört pinsamt.
Glimten i ögat är ett av argumenten som förts fram som försvar.
Det kan man kanske förklara en del av glåorden med men att håna en motståndare som ligger med svåra knäsmärtor har fan ta mig inget att göra med glimtar i ögonen.
Inte förde GFK Ultras hån med sig något positivt heller, snarare tvärtom.
För om inte Jessica Aronsson fått hjälp med tändningen sista kvarten är jag fullständigt säker på att Kropps hade avgått med segern.
Och även om jag önskar Kropps damer alla framgång i elitserien kan jag ändå tycka att det var lite gott att Önnered knep en poäng, speciellt eftersom det visar att hån och hårda ord mot motståndarna oftast inte är vägen till framgång.
onsdag 17 december 2008
Djävla pajasar
Att stötta sitt lag är inte:
- att skrika att alla vill ligga med Johnny Drottz
- att skrika att alla människor från ett visst ställe luktar på ett visst sätt.
- att skrika "Stå upp som en man" när en spelare liggar skadad med en eventuellt allvarlig knäskada.
Detta är saker som är helt självklara för alla människor.
Ja utom för de förvirrade individer som ingår i GFK Ultras eller i liknande klackar utan tradition.
Men vi tar det från början.
Jag har varit och titta på damelitseriens omstart efter EM-uppehållet mellan Kropps och Önnered, ett mötet med oerhört stor betydelse för striden om att slippa nedflyttning.
Givetvis blev det oavgjort, 26-26, ett resultat som väl inte är så mycket att säga om, även om Kropps hade rätt bra lägen att avgöra matchen i slutet.
Vad som däremot finns att tala om är den pöbel som kallades sig för GFK Ultras.
En samling vilsna killar med samma åldersmässiga sammansättning som de flesta traditionslösa klackar brukar ha.
Killar i 18-årsåldern som inte kan komma på något bättre en onsdagskväll än supa sig fulla och skrika tuffa och fräcka ramsor på ett idrottevenemang.
Eller ja, tuffa och fräcka ramsor. Nu lyssnade jag ju som sagt var inte så väldigt noga till deras trötta vrål men att skrika att alla vill ligga med Johnny Drottz är väl så där tufft i min bok.
Fullständig härdsmälta blev det i deras små tonårshjärnor när en Önneredspelare knäskadade sig i en kollision och vred sig i plågor.
De små vidriga neanderthalerna kunde då inte hålla sig från att skrika, och i er nu: "Stå upp som en man!!!!"
Det är så oerhört fel på många plan att jag bara ville att någon skulle komma och trolla bort dessa människor i ett barmhärtighetsjobb för mänskligheten.
Ett annat resultat, förutom att de skämde ut sig själva och Uddevalla, var att de lyckades tända till en tidigare mer än lovligt slö Jessica Aronsson i Önnereds mål.
Och det vet alla vi som var med på det glada 90-talet när Jessica spelade i Kropps att en tänd och lite uppretad Aronsson är inget man vill ha som motståndare. Dagens match var inget undantag, Jessica stängde till ganska rejält och fixade en poäng åt sitt lag.
Till Bohusläningen tackade hon Kroppsklacken för att lagets poäng.
– Och den poängen tackar jag Kropps knäppa klack för. Jag har aldrig varit med om ett sämre uppträdande under en elitseriematch. Det var deras glåpord som fick mig att att tända till maximalt på slutet.
– Helt okej om en klack stöttar sitt lag som Hammarbys, tycker hon, men dom här stollarna var ju bara ute för att mobba oss.
Stollar är ett ord, idioter ett annat.
En sak står i alla fall klart. Jag ville inte se dem igen och jag tror att spelarna och hela Kropps damföreningen betackar sig för deras "stöd". I alla fall när det var som denna gång.
tisdag 16 december 2008
Veckans Disney
Rör Inte Mitt Dansband
Som att man ska ge blanka tusan i att klaga på dansband och de tävlingar som dessa kan ställa upp i. Då kan man nämligen hamna som länk på en sida som heter www.dansmaffian.se/.
På grund av att jag förärats en länk på sidan har nu några dansbandsfans hittat hit till min lilla blogg och ifrågasatt mina åsikter. De har även lämnat en del tips på filmer ur gamla Dansbandskampsprogram.
Fine by me.
Men ingen ska komma och tror att de kan ändra på min uppfattning angående lördagens Dansbandskampen.
Det var rent och skärt övergrepp på otroligt bra låtar av ett gäng människor som borde veta bättre. Ska man spela covers får man banne mig ge sig på låtar som man kan hantera.
Punkt. Slut.
Här kommer i alla fall låttipsen och dessa får väl ses som ett Best of Dansbandskampen. Sedan låter jag det vara upp till er att bedöma om det är bra eller anus.
Shake - Mercy (original Duffy)
Shake - Han ringde från Flen
Scotts - Glorius (original Andreas Johnson)
Scotts - Right here waiting for you
Highlights - It takes a fool to remain sain (original The Ark)
Date - Take on me (original Aha)
Zlips - Rehab (original Amy Winehouse)
måndag 15 december 2008
Ett Sällskap Från Ankeborg
Här har ni svaret: (klicka på bilden om den är lite för liten)
Snabbt byte
The Badest M-F I Smurfskogen
Gargamel, den mest misslyckade trollkarlen som någonsin tryckts på papper, kanske med undantag för Filur i Pellefant. Pellefant ska vi ta upp en annan gång, otroligt stor gudvärld som doldes sig i de serierutorna.
Men nu åter till Gargamel. Han hade egentligen inte så mycket på sin agenda förutom att utrota de där förbenade små smurferna. Han hade en förskrämd katt som hette Aztrael också, en mycket blek figur. Men han var ändå en herre som fastnade i mitt inre.
Därför var det kanske inte så svårt att förstå att han fastnade så lätt på mig igen när han väl knackade på igen.
Det var en herrans massa år senare och när han gjorde det var det i form av en plastfigur likt den på bilden.
På den den tiden skrev jag för Bohusläningens UNG-sidor och hade en skeppar vid rodret som lyssnade till namnet redaktör H.
Och eftersom alla vet hur vansinnigt roligt det är med plastfigurer och att låta dessa dyka upp på de mest väntade och oväntade platser förstår ju att detta blev min melodi. Speciellt under redaktionsmöten.
Till min hjälp i mina Gargamelupptåg hade jag en annan UNG-medlem, den ytterst förtjusande fröken M. Tillsammans gjorde vi stordåd med denna tio centimeter höga figur.
Höjdpunkten på vår Gargamelkarriär blev när vi var i Åmål för att göra ett litet knäckiliknäck i samband med Fucking Åmåls-releasen. Ett av de mest resultatlösa tidningsutflykter som gjorts då vi inte kom hem med ett enda reportage och knappt några bilder då fotografens kamera kraschade.
En grej fick i alla fall med oss hem. Min specialitet, Utgång.
Detta var en mycket udda Utgång och detta eftersom detta var mitt under allra värsta Gargamelyran.
På varje enkätbild hade nämligen min hantlangare M och jag placerat den lille trollkarlen så att han var med i bild. Otroligt roligt och fyndigt tyckte vi.
Det tyckte inte H kan jag säga som fick sitta eftersom han fick sitta och slita med dessa bilder och skär bort Gargis en bra stund innan han kunde publicera Utgången.
Till min enorma glädje fanns det dock en bild där den illvillige redaktören inte hade kunnat plockat bort Gargamel. Detta eftersom han stod på axeln den som svarade på frågan. Det var också den bilden som kämpat mest med för att få figuren att stanna kvar.
Gode Gud vad det är befriande att vara barnslig ibland. Synd bara att jag inte är så barnslig längre ...
lördag 13 december 2008
Mina öron har trillat av ...
fredag 12 december 2008
Veckans musikvideo
Mest känd är Walk On The Wild Side, en låt som till och med Killinggänget parodierat.
Näst mest känd är utan tvekan Perfect Day, som samtidigt är hans bästa.
Att jag valt denna version av Perfect Day med gräddan av Englands musik och inte Lou Reeds original har två anledningar.
Dels är denna version väldigt bra plus att jag inte hittade någon bra video till ursprungsversionen. Så det så.
torsdag 11 december 2008
Ett tidlöst skämt
Busringningen.
Givetvis var den inte det minsta bra utförd utan innehöll mest runda ord och unga människor som pratade i munnen på varandra.
Men keep up the good work säger jag.
onsdag 10 december 2008
Veckans citat
Utmanaren Muhammad Ali passar på att använda tiden till att mingelsnacka lite med världsmästaren George Foreman sekunderna innan "Rumble in the Jungle" ska sätta igång i Kinshasa, Zaire den 3o oktober 1974.
Allmän flaggdag
Och det var just på läktaren som det mest imponerande hände då hemmapubliken, antar jag, strax efter avkast vecklade upp en makedonsk flagga som täckte nästan hela långsidan. Stort och mäktigt.
Fast det är ingenting mot när albanska fans inför en träningslandskamp verkligen satte ner foten och visade att det är på Balkan som man kan det här med flaggning.
Deras fana täckte nämligen även den nästan hela långsidan. Skillnaden denna gång var bara att det var en fotbollsarena och ingen handbollsplan.
En legend tackar för sig
Bloggen "Istället för verkligheten" driven av den störste stilisten på Aftonbladet finns nämligen inte mer.
Idag meddelades händelsen på bloggen med avskedsord lika korta och kärnfulla som en gång i tiden Gustaf III när han blev skjuten på Operan 1792, Je suis blessé, jag är sårad!
Janson på Berget sörjer frånfället även om slutet var väntat då dödskampen var lång och stundtals inte speciellt vacker.
Någon har visst namnsdag idag
Och nej det är inte Melena Ivarsson utan en kvinna som är betydligt mindre inriktad på sexupplysning.
Här kommer i alla fall en musikvideo dagen till ära som på något sätt sammanfattar allt ganska bra då vi båda gillar natur och fisk väldigt mycket.
Vem som är vem låter jag vara obesvarad och låter er lista ut.
måndag 8 december 2008
Kroppsstjärnornas vilda söndag
Janson På Berget mer lättläst än Aftonbladet
Till exempel kan man jämföra olika texter och hemsidor för att se hur lättlästa dessa är.
En snabb jämförelse ger att Janson På Berget får 28 i index, en siffra som bär kommentaren Mycket lättläst, barnböcker. Med andra ord, skribenten skriver så att alla kan förstå, från dagisbarn till pensionärer.
Går vi sedan vidare till en officell blogg på Aftonbladet, i det här fallet den oerhört pålästa Istället för verkligheten, blir resultatet 30 (Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar). Ett bra index men ändå lite elitistiskt och "näsan i vädret"-mentalitet.
Tar vi sedan steget över till de snåriga texternas förlovade land, kommunhemsidor, blir resultatet inte helt oväntat ännu mer läsarfrämmande.
En enkel text från Uddevalla om vad avloppet innehåller fick nämligen Lix-mätaren att slå ända upp till 50. Ett värde som visserligen står för medelsvår, normal tidningstext men som ändå tangerar nästa nivå. Den som betyder svår, normalt värde för officiella texter.
Nu har dock en fågel viskat i mitt öra att just författaren till avloppstexten gått på kurs för sitt skrivande och att vi därför kan förvänta oss mycket enklare och mer lättlästa texter framöver från Uddevalla kommun.
lördag 6 december 2008
CD-spelaren är död och begraven
CD-spelaren har spelat ut sin roll.
För när nu snart varenda en, från minsta koja till Drottningsholms slott, skaffat sig en dator lever cd-spelaren på minst sagt lånad tid.
För varför springa och byta skiva när man tröttnat på musiken och därmed få en pinsam tystnad på festen när man bara kan dubbelklicka på önskad låt och den går igång genast.
Nu har en ny skiva satts i spelaren och det verkar som om vi kommer att "njuta" av Bon Jovi tills någon trycker på eject nästa gång ...
Handboll - inget spel för apor
En utdöende art
Låt mig få lov att presentera Jevgenij Trefilov, en man som förutom att han är fullständigt bindgalen även är en förbundskapten sprungen ur det totalitära Sovjet.
Förutom att Treffe har nått enorma framgångar med både Sovjet/Rysslands damlandslag i handboll och på klubbnivå är han känd för att ha en minst sagt burdus ledarstil.
En ledarstil som inte innehåller ett uns av medkänsla eller förståelse för spelarnas misstag. Vad den dock innehåller är glada tillrop i stil med "Släpp bollen då någon gång, din dumma get" eller "Jag borde ge dig en smäll på huvudet". Eller varför inte den raka uppmaningen till domarmisshandel, "Ställ dig upp och slå till honom".
Självklart ett helt förkastligt beteende men samtidet är uttalandena så pass mycket gränsen att det får ett löjets skimmer och istället blir något roligt över den gamla sovjetiska ledarstilen.
Och inte är den gode Trefilov någon större representant för ökad feminism heller.
Så här sa han till TT:s utsände under det pågående EM-slutspelet i Makedonien på en fråga om hans ledarstil:
- Har du en fru? Förstår du henne alltid? Nej, jag kan tänka mig det. Tänk på mig då. Du har bara en - jag har 16 stycken.
Bjuder här på ett klipp från norska TV2 där de fångat hans vansinne under en match under förra årets VM.
fredag 5 december 2008
Veckans musikvideo
The Pogues & Kirsty McColl som sjunger liver ut sig i Fairytale of New York.
Anledning till valet är för att den är så otroligt satans bra och klassisk. Plus att den bjuder på ett jullandskap så långt ifrån den som springer livet ur sig och vill skapa.
En dåres försvarstal
Nej istället har anledning till mitt oerhört långa upphåll på två dagar varit dels dålig inspiration. För ingen gagnas ju av att jag plötsligt skulle börja blogga om min dag rakt upp och ner.
Klockan 08.30 vaknade jag och såg på tv, klockan 11.00 gick jag och tränande, klockan 13.30 hämtade jag lite filmer och spel på Bohusläningen och så vidare. Givetvis skulle mina bloggposter kompletterats med olika sköna skrivfel, som sär skrivningar, faktist, mej, oändliga meningar utan punkt med mera.
Mitt liv har upptagits av annat, visserligen inte med så viktiga saker som till exempel kurser i Publikt skrivande, men i alla fall med recensioner och förberedelser inför recensioner.
Snart är det ju helg också och då brukar ju folk i min närhet bjuda på en aldrig sinnande källa till blogguppslag.
Sedan kommer helgen även att bjuda på glöggparty, mer party än glögg där kan jag säga.
Som avrundning kommer även valda delar ur Kropps damlag att besöka Fredsgatan för att slutgiltligen bestämma vilket av Rockband eller Guitar Hero: World Tour som sparkar mest stjärt.
Nej nu har jag bloggat alldeles för mycket på det sätt jag hatar länge nog och istället spela Prince of Persia.
Adjö mina Vännneeeerrrrr!!!
tisdag 2 december 2008
That Old Kosta
måndag 1 december 2008
En så kallad anekdot.
Under kvällen tyckte jag nämligen att det var en bra idé att ringa min gode vän, Spelredaktören i Stockholm, för att säga honom ett och annat ord.
Problemet var bara att han inte behagade svara, något som fick att lacka ur en aning. Och det är nu det roliga börjar.
För den allestädes närvarande Fröken K, som även hon är MYCKET god vän med Spelesset, fick för sig att ringa till honom för att som hon sa bevisa att han minsann är nåbar när hon söker honom.
Sagt och gjort, hon ringer och dra på trissor han svarar, i alla fall pratar Fröken K. Jag får "naturligtvis" ett tokspel och säger att jag ska skicka myndigheterna på honom samt sliter åt mig luren för att säga ett sanningens ord.
Dessa sanningens ord håller säkert på i en-två minuter innan jag tycker det räcker och lägger på, fullt övertygad om att nu fick han.
Det var bara ett fel. Han hade fan inte svarat så i en mobil i Johanneshov fanns det nu en mycket förvirrad monolog från en kille fylld till bredden av rom.
Men det bjuder vi på.
söndag 30 november 2008
"Fröken. Kan jag få notan?"
Inte för att betongkepsen varit speciellt stor eller tung med vanliga människors måttstock mätt men för undertecknad var det ganska illa. Jag har nämligen haft lite huvudvärk.
Men skit i det nu och låt oss istället fokusera på ursprunget till min kopfschmerz, lördagen som gick i Bacardins tecken.
Med på hela den långa färden mot natt var Kinneviksmannen, en kille som bland annat är känd för sitt bröliga yttre efter ett par groggar och sin västgötska dialekt.
Han och alla andra fick bland annat uppleva en färd som åter tog alla till landet där CJ tvunget ska berätta för alla hur allmänbildad han är. Något som visserligen inte är en lögn men som är ofattbart osexigt.
Den här gången blev han dock lurade in i fällan av Fröken K som med giftiga kommentarer hela tiden försökte varva upp den åsiktsmaskin som ryms i Christian.
Det var också en fälla som jag återigen villigt klampade in i likt en elefanthjord in i ett savannbuskage.
Vad man dock kan ge mig är att jag trots påstrukenhet i alla fall kom ihåg vem jag pratat med att vem jag träffat under kvällen. Det var det inte alla som gjorde... En glömska som ledde till sökningar på Eniro och Facebook. Plus att det gav mig otroligt roliga telefonminuter i morse.
Gode Gud: Heidi Klum
En annan av CJ:s underliga favoritsysselsättningar med etanol i kroppen är att säga till folk att man hört saker om dem.
Den här gången var det Kinneviksmannens ytterst rara flickvän som fick svara på frågan om det verkligen stämde att hon, som hennes pojkvän berättat, går igång på grismasker.
Smaka på den frågan. Det är ett så märkligt uttalande och ett minst sagt lika märkligt beteende att någon borde skriva en avhandling om det.
Tack och hej. I morgon ska vi avhandla allmänbildning och särskrivningar. Det kommer säkert bli lika konstigt det.
lördag 29 november 2008
fredag 28 november 2008
Veckans musikvideo
Hon som sjunger har en glugg mellan framtänderna och sjunger om Johnny Cash.
I min bok räcker det.
Bakfyllesöndag
Ett tänkbart bakfylleschema 30/11 är helt klart:
09.55-11.20: Världscupen i längskidor, damer, TV4 Sport
11.20-12.45: Navelpill och allmän frossning i Coca Cola, soffan Fredsgatan 5
12.45-14.30: Världscupen i längskidor, herrar, TV Sport
14.30: EM-kval handboll, Sverige-Rumänien, TV Sport,
som tyvärr för stryka på foten för:
14.30-16.15: Manchester City- Manchester United, Canal Plus (önskvärt resultat: 2-1)
16.15-17.00: Uppsnack inför:
17.00-18.45 Chelsea-Arsenal, Canal Plus (önskvärt resultat 1-1)
Jag vet inte vad ni tycker men jag anser att detta är en bra söndag för vem som helst.
Folk som får ont är roligt ...
torsdag 27 november 2008
En sann naturvän
För förut att han stod knackfull, luktandes som ett helt bryggeri och samtidigt var som en svajarm i kroppen hade han även lite varor i famnen.
Jaha. Ett sexpack rockläsk tänker ni givetvis då.
Men icke sa Nicke. För detta var en man som inte tänkte på att underhålla sin fylla utan istället fanns de små pippifåglarna i hans tankar. Det han bar med sig i kön var nämligen en stor påse fågelfrö och tre-fyra talgbollar.
En stor världsälskare är den självklara etiketten på denne man och inget annat.
Sedan blev ju inte min beundran mindre av att han stod och smånynnade i kön och avslutade det hela med att säga till den unga kassörskan. "Men hej lilla hjärtat. Hur står det till idag då?"
onsdag 26 november 2008
One Night In Bangkok
Här har en grupp bestämt sig för att stoppa landets premiärminster från att kunna komma in i landet igen efter ett utlandsbesök.
Hur gick de till väga?
Enkelt. De ockuperade Bangkoks flygplats naturligtvis!
tisdag 25 november 2008
Robbie Lauler
Men ingen kan ta i från honom att han är sig själv i rutan i alla fall, om vi bortser från den släta figur han gjorde hos Josefsson från någon månad sedan.
Mina damer och herrar: Robert Laul (en man som terroriserat både mig och Ottsjö som sambo).
Kvarnen glöder
När man får se och höra sådant här blir man självklart oerhört laddad att komma hem och få sätta i Eldkvarns nya cd, Hunger Hotell.
Filmare till klippen, som visserligen har något icke huvudstadsmässigt ljud, är alls vår Vito Siddi, känd spelgourmand i Östra Svealand.
Håll till godo
måndag 24 november 2008
Barn - pengaslukande monster
På min tid sträckte sig önskelistan till att innehålla Big Jim-gubbar, seriealbum, ett och annat hockeyspel eller kanske en bilbana.
Andra tider nu för tiden som sagt och det var nästan så man blev lite matt om nosen när jag idag hörde en mamma till en flicka på sex-sju år berätta vad hennes älskling önskade sig till jul.
Så håll i hatten för här kommer vad en vanlig tjej i åldern sex-sju år vill ha:
- En rosa laptop
- Ett Nintendo Wii
- Ett Nintendo DS
- Guitar Hero
- En Ipod
- En kanin
Lite enkelt räknat blir detta en lagom nota på si så där 7000 sköna kronor och då tror jag inte att barnet var speciellt bortskämt utan mer bara hängde med trenden.
Det är banne mig tur att man inte har barn, i alla fall i det här fallet.
Men det vore fan om min kommande teling har mage att önska sig Guitar Hero eller något annat i spelväg.
Skulle hon/han göra det ska den lilla apa få se på fan och få ett bortskämt Wii Fit uppstoppat där solen sällan lyser.
Ta det som ett löfte.
lördag 22 november 2008
Hur man sabbar en bra hand på en sekund
Men det var här som det hela började att falera och detta rejält.
För uppeggad av sin, i sitt tycke lysande, säljfras tog nu kapten på dagens flight med Love Airline och petade styrspaken rakt fram för att göra en störtdykning ner i avgrunden.
Uppföljningen i nästa mening, och detta är nästan tårdrypande roligt, var nämligen "Jag är från tidningen Moore och skulle vilja fota dig."
Ridå och tack för mig skulle han också ha kunnat säga i nästa andetag.
Det som skruvar till det hela ytterligare, förutom att "fotografen" förföljde min vän hela kvällen och försökte reparera sin skada, var hennes kommentar till undertecknad på vägen hem från krogen.
"Om han bara hade sagt att han var från Vetenskapens Värld och ville skriva om mig så hade jag kanske lyssnat. För han var rätt söt ..."
Låt vara att det var ord sagda under påverkan av jästa drycker men det är ändå ett svar som får en att fundera.
För med andra ord är det i så fall helt okej att gå fram till tjejer på krogen och säga att man vill göra en grej om dem så länge tidskriften har rätt renomé. Hmm, kan vara bra att veta.
Är det någon annan som har lökiga raggrepliker är ni naturligtvis välkomna att lämna dessa i kommentarsfälet.
Han kom, han såg, han segrade
fredag 21 november 2008
Mycket att stå i ...
Anledningen ser ni på bilderna här bredvid. Man skulle kunna sammanfatta det så som om att julafton kom tidigt i år till Janson.
Så nu dyker jag ner i spel- och filmhögen så ses vi på andra sidan helgen. Eller tidigare man vill ju inte bli som 15-åringen i Halland.
Att vara spelrecensent under november månad ger en stora I-landsproblem då man inte vet hur man ska hinna med att spela allt.
Det är ju nu så en gång för alla att någon måste skitjobbet också ...
torsdag 20 november 2008
Glenn bär objektivitetens fana högt
Han är objektiviten personifierad säger jag, i alla fall om man jämför med Phil Thompson och Frank McLintock på Sky Sports.
De båda är, för er som inte vet och det är nog rätt många, studioexperter under Sky Sports fotbollssändningar och tillika fotbollshjältar i sina gamla klubbar Liverpool och Arsenal.
De var också något uppspelta och verkligen på hugget när förra säsongens kvartsfinal i Champions League mellan just Liverpool och Arsenal skulle avgöras.
Det kan vara svårt att se vem som höll på vilket lag men försök i alla fall.
En sak är i alla fall solklar. Objektivtet är verkligen ledordet.
Jag skulle också vilja er att fundera på hur det skulle se ut i Canal +-studion om Jens Fjellström och Pelle Blohm skulle uppträda likadant under valfritt toppmöte i Premier League. Vilka rubriker det skulle bli.
Mycket nöje. (http://www.youtube.com/watch?v=Ib06W_tWkLA)
-------------------------------------------------------------------
Jag kan inte heller undanhålla er den gode Thompsons utbrott sedan Chelsea kvitterat till 1-1 mot Liverpool några veckor senare i den första CL-semifinal lagen emellan.Han skulle utan tvekan kunnat döda de som satt bredvid och skrattade.
http://www.youtube.com/watch?v=0ycbUM53mFk&feature=related
onsdag 19 november 2008
Mitt nästa jobb
De här sköna filurerna ska snart iväg och titta på.
Spotnicks ger en julkonsert i Östrateatern och jag är där.
Det kan faktiskt gå precis hur som helst det här.
Och Gud skapade människan till sin avbild
Se där ja. CJ klämmer i med ytterligare en bibelreferens.
I alla fall. Så här ser man ut när man fått modulera lite med Xbox Live:s nya avatareditor. Om det likt vete fan. Hud-, hår- och ögonfärg är i alla fall rätt och mer kanske vi inte ska hoppas så här i de bistra tider som råder.
New Xbox Experience som Microsofts gigantiska uppdatering av sin online-tjänst heter landade alltså idag, för drygt timmar sedan för att vara exakt.
Tyvärr ger editorn alldeles för stor frihet till spelare som älskar sagor och fantasifoster med konstigt utseende. Så snart kan ni lita på att den del av cyberrymden som kallas för Xbox Live kommer att översvämmas av fantasydvärgar i alla regnbågens färger och former. Trist är väl ett passande ord
----------------------------------------------------------------------------------
Och då är inte steget heller långt till tänka på den lille gosse i Halland som blev så glad över spelets nya expansion, Wrath of Lich King, att han tillsammans med polare låste in sig och spelade nästan oavbrutet i ett dygn. Självklart fick han en knäpp och kollapsade och fick föras till sjukhus.
- Föräldrarna som låter sin son spela oavbrutet i 24 timmar? Inte då.
- Den 15-årige gossen som vid det här laget får köra moped, träffa tjejer på riktigt och till och med gifta sig med dem? Nej nej självklart inte.
För naturligtvis är det spelbranschen och i det här fallet Blizzard, som skrivit ihop spelet, som får bära hundhuvudet.Visserligen är World of Warcraft utformat på ett sätt som gör att det är oerhört lätt att fastna i det men någon form av rim och reson får det väl ändå.
Är man 15 år har man ju förhoppningsvis kommit en liten bit på vägen i livet. Och skulle det nu vara så att man inte har det så är det ju knappast Blizzards fel.
Gudarna ska veta att jag, som stundtals har en bristande mognad, kan spela spel länge och låta timmarna gå, detta är ju ett bevis på att ett spel är bra. Men någon gång tar det ju stopp.
Visserligen var nu gänget inte hemma hos den drabbade 15-åringen och spelade men det befriar ju för bövlen inte föräldrar från deras ansvar på lite kontroll. Vart skulle detta kunna leda?
- Nä du vet det är inte vårt ansvar att lille Ossian gjorde det och det för det hände inte hemma hos oss eller ens när vi var hemma.
Tyvärr är det ju redan alldeles för många som resonerar så redan vilket är tragiskt och får en att inse att ens föräldrars tjat om var man var och när man skulle komma hem var ganska bra.
Sedan har ju kille själv ett
Nej nu har jag varit alldeles för seriös under alldeles för lång tid.
Så till vi hörs nästa gång, skit på er!
tisdag 18 november 2008
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord
Vill först och främst tacka Fröken A som är den utlösande faktorn till att jag nu börjat tvinga på folk mina tankar.
Det visste man verkligen inte när man gick hem från Uddevallas krogliv natten mellan lördag och söndag att ens livs första bloggpost skulle handla om Färjan på kanal 5.
Ett solklart skitprogram givetvis, men också ett program som suger in en i ens mammondoftande famn som en iskall 1,5 Coca Cola.
Fy satan vilket skitsnack. Jag tittar för att jag är en junkie på mänsklig förnedring. Bonde söker fru kommer jag dock inte aldrig titta på, om jag inte har en väldigt väldigt bra anledning ...
Men Bonde-träsket ska vi återkomma till. Det smäller ju i morgon och då vet jag med säkerhet att ett gäng skogstokar har bunkrat på med fika i Söders finaste kvarter.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Ja djävlar. Just nu är det två, eller egentligen bara en, oerhört patetiska singelkille som jagar småvilt på Finlandsfärjan. Otroligt roligt att se vad människor kan hitta på för att känna lite hud.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Helgens stora begivenhet var ändå det glöggparty som man bevistade i lördags. En kväll som började med tända ljus, starkvinsglögg och finchoklad för att sedan efter en sedvanlig vända på Mortens sluta i att polismakten fick rycka ut för att dämpa festyran klockan 04.30, allt enligt Bohusläningens klockspalt.
Kan även tillägga att jag inte var med när Bosse Batong kom till efterfesten. Skötsam är ett ledord som jag och mina journalistkollegor alltid levt efter. Annat är det dock med mina vänner inom både kommun och landsting.
----------------------------------------------------------------------------------------------
I morgon är det storlarm må jag säga.
Då ska undettecknad gå till Östraboteatern för att lyssna till 60-talslegenderna Spotnicks.
De ska tydligen ha någon form av julkonsert och yours truly kommer att vara där för att rapportera om det hela i den lokala blaskan. Mest spännande kanske blir och se om de har med sig sina frigolithjälmar och hur dessa är utsmyckade i så fall
----------------------------------------------------------------------------------------------
Nä nu ska jag ringa upp en till mig närstående spelredaktör i Stockholm och smiska upp djävulen på honom i någon form av onlinespel.
Ha det så bra och låt inte de djävlarna ta er!