Let The Feast Begin

Tjolahopp. Idag är det påskafton, men inte märks detta på tempo i uppräkningen av påskveckans dagar.

Visserligen blev det detta år 33 något av en vilodag för huvudpersonen då Jesus under denna låg och tog igen sig bakom sitt stenblock, men å andra sidan har detta blivit en desto mer hektiskt dag för de troende som denna bröt sin fasta och högg in på maten.

Påskdagen: Halleluja, fastan är över. Nu ska här frossas.
När nu Jesus hade dött var det under påskdagen dags att se om sig själv lite. Och som vanligt när man gjort uppoffringar ska man ta igen detta med råge och med mängder med mat. Faktum är att i gamla tider var det under påsken som man åt mest och inte, som nu för tiden, i juletid.

Traditionen med att äta ägg påsk kommer av att ägget symboliserar livet och pånyttfödelsen, en symbol som liksom passar som handen i handsken med resten av påskens tema. En annan och mer realpolitisk förklarning de många äggen på borden är helt enkelt att hönorna vid denna tid på året åter börjat att värpa igen och tillgången så att säga var god.

Men självklart ska alla häxor få sig vända även under påskafton och detta är upphovet till den påsktradition som alla barn älskar mest, den med påsksmällare. En tradition som uppkom för att man vill skrämma bort alla från Blåkulla återvändande häxor.

Dagens musikinslag blir äkta paret Mia Marianne & Per Filip, två människor med Jesus i sinnet och guld i strupen.
Sången de ska framföra är "Där Rosor Aldrig Dör", en sång om förtröstan inför döden och livet efteråt.

Och det är nog detta som jag tycker är det mest beundransvärda med kristna, eller rättare sagt religiösa människor i allmänhet, deras obändliga tro på att livet fortsätter efter döden.
Där har vi nog också receptet på varför många blir religiösa, man vill helt enkelt ha en försäkring inför döden om att man kommer att ha det bra.

Ut och piska upp folk med er i Jesu namn

Låt oss alla ha riktigt riktigt tråkigt denna dag och på så sätt leva enligt konsten alla regler i det gamla Sverige.
Vi har nämligen kommit fram till Långfredagen, en dag då Sverige förr i tiden minst sagt stängde ner och alla koncentrerade sig på att minnas hur Jesus dog på korset.

Långfredagen: Förr i tiden var denna dag en ganska våldsam dag då folk gick runt och piskade varandra. Allt detta för att påminnas om Jesu död och lidande på korset.
Inte ens i hemmets "lugna" vrå var man säker då fadern i huset denna dag skulle binda ett knippe nyskuret björkris och aga upp sitt husfolk och familj.

En annan egenhet man gjorde för att minnas Jesus var att lägga ärtor eller stenar i skorna. Späkningen slog även an på maten då många enbart åt kall potatis, gröna ärtor och salt sill, även mjölk var förbjuden.
Nöjesmässigt var även Långfredagen en plåga då biografer och nöjeslokaler enligt lag var stängda och trots att förbudet upphävdes 1973 tog det ett bra tag innan folk vågade gå ut och rulla hatt den dödsdag framför alla.

Så låt oss ta oss till dagens musik val.
En härligt frireligiöst samling människor ska här framför "Det finns djup i Herrens godhet".
Den spelar vi av två anledning:
1) Den är väldigt bra.
2) Den var min farmors favoritpsalm.

Dagen då Judaskyssen uppfanns

Visserligen var han på väg mot sin död, men frågan är ändå inte om det var under denna dag för nästan 2000 år sedan som Jesus hade det allra mest häktiskt.
Just denna dag ska han nämligen både hinna med att tvätta lärjungarnas fötter, instifta nattvarden, bli kysst på kinden av Judas och sedan avrunda dagen med att själv bli tillfångatagen.

Skärtorsdagen: Skär betyder ren och syftar på att Jesus den kvällen tvättar sina lärjungars fötter.
Det är också denna kväll som Jesus bryter brödet med sina lärjungar och instiftar nattvarden. På skärtorsdagskvällen firas därför alltid en högtidig nattvardsgudstjänst med vita textilier (vitt är glädjens färg i kyrkan) och sex ljus på altaret i stället för de vanliga två. Röda och vita blommor som symboliserar vin och bröd.
I många kyrkor avslutas också gudstjänsten med att man klär av altaret. Blommor, ljus, dukar och allt annat tas bort så att altarskivan är naken inför långfredagens gudstjänst.

Skärtorsdagen var fram till slutet av 1700-talet en helgdag och denna dag ägnades åt försoning, på samma sätt som Jesus gjorde med Judas Iskariot då denne förrådde honom för 30 silverpengar i Getsemane trädgård med en kyss på kinden.
Det är också i kväll som häxorna började sin färd till Blåkulla, en del flygade damer kan alltså enligt folktron ses i skyn i kväll.
Den som låg kvar längst blev "skärtosen".

Men när vi nu haft en liten informationsstund är det äntligen dags för lite andlighet.
Predikant idag är Ulf Lundell som under sin religiösa period gjorde en hel dubbelplattan runt andlighet. Det är också från detta album "Evangeline" som vi hämtar dagens låt "Gå Upp På Klippan", en sång som handlar om att var och en kan få utlopp för sin frälsning på sitt egna sätt.

Tyst dag fylld med svek & flygande häxor

Vägen mot Golgata fortsätter med oförtruten vilja.
Idag, när vi har kommit fram till onsdagen i påskveckan har det också börjat att bli lite mer allvar och action med uselt svek och feghet.

Dymmelonsdagen är dagen då Judas förrådde Jesus och på så sätt satte Messias på det sluttande planet mot döden. Detta är också den dag då påskfriden ska infinna sig, något som förutan påbudet att alla samtal skulle föras viskande även gjorde att man fram till 1571 dämpade kyrkornas klockringningar med en träkläpp (dymmel) denna dag. Dymmel är också ett gammalt ord för stum.
När reformationen svepte genom vårt land ändrade man dock på denna sed då tysta klockor sades medföra vantro.

Men tro inte att det är slut med seder under denna dag med detta, snarare tvärtom.
På dymmelonsdagen skulle också all aska och sopor var undanröjade för att hemmen inte skulle hemsökas av loppar och annan ohyra.
Och kanske det viktigaste göromålet av denna onsdag, förutom att prata . Att släcka alla eldar och stänga spjäl och fönster så att inte häxorna skulle kunna komma in och stjäla kvastar, brödspadar och kaffepannor på sin väg till Blåkulla,
Och i sann "öknamn för sova länge"-anda kan man kalla den som ligger längst kvar i sängen för "dymmeloxen".

Men så ska vi då avrunda posten med en sedvanlig andlig sång.
Denna gång är det basrösten Christer Sjögren som ska förkunna om livet i himlen och att alla svar kommer att finnas innanför pärleporten.

Världens hårdaste samekvinna tar ton

Vår vandring mot Jesu död fortsätter när vi denna gång kommit fram till en ganska harmlös och blek dag i påskveckan.
Men det finns, som kinesen säger, inga dagar i påskveckan som inte är värd att lyfta fram, så nu kör vi.

Vit tisdag: Bakgrunden till namnet är höjt i dunkel. Alternativnamnen för denna dag är svart tisdag, stinnekakedagen eller fläsktisdag. Men alla ni som vill, stryk fettisdagen då detta är ett helt felaktigt begrepp. Denna dag skulle man vakna och tända eld i spisen. Den som lämnade sänghalmen sist den här dagen kallades för "fetgrisen". Bara en sådan sak.

Men vi ska också fortsätta vår musikresa i andlighetens tecken.
Denna gång är det hårdaste samekvinna som funnits som ska ta ton, nämligen Lapp-Lisa som ska sjunga sin hitsingel "Barnatro".

Lapp-Lisa, som för övrigt hette Anna-Lisa Öst lovade Gud att viga sitt liv åt honom sedan hon vid 15 års ålder mirakulöst klarade sig från att drunkna i en sjö.
Lapp-Lisa blev också med åren känd i både Norden och USA och han är en av få artister i världen som förärats med en egen skivetikett, komplett med självporträtt och hela baletten på. Ett faktum som bara det är värt att hylla.

Men nu ska hon allt få sjunga om sin barndoms tro.
Plats i högtalarna, Lapp-Lisa.

"Min Gud min Gud - Varför har du övergivit mig?"

Det har blivit dags att sparka gång påskveckan (aka dymmelveckan eller stilla veckan), denna vecka som så att säga asfaltera vägen fram till den kristna kyrkans allra viktigaste högtid, påsken.
Detta då det är under påsken som Jesus begår sitt allra största hjältedåd genom att död på korset för våra synders skull.

Den som vill tro på det får göra det och de som inte tror på evangelierna behöver inte gör det heller.
Men även för de klentrogna ska denna bloggföljetong vara något eftersom varje dag också kommer att innehålla lite svängig musik.

Men låt oss börja med att berätta om vägen fram till påsken, en väg där varje dag har ett speciellt namn.
Och eftersom jag missade upplägget igår får det bli två dagar idag och
vi inleder med palmsöndagen

Palmsöndag: Inleder påskveckan och har fått sitt namn av att människorna hälsade Jesus intåg i Jerusalem med palmkvistar. I Sverige ersattes palmkvistarna av sälg och vide. Traditionen att i en palmprocession bära kvistar runt kyrkan har varit försvunnen, men har delvis återinförts.

Blåmåndag: Bakom namnet ligger seden att klä altaret i blått tyg, men det är en något osäker teori, Andra benämningar har att göra med att fastan tog slut denna dag: Fläskmåndag, korvmåndag, svarta måndag, vita måndag, frimåndag, latmåndag, magermåndag, sultenmåndag. Känt är att blåmåndag varit ett begrepp i Tyskland sedan 1600-talet. Extra blåmåndagsfakta är att den som går upp sist denna dag är askfisen.

Men låt oss övergå till lite musik, musik som naturligtvis kommer att ha religiösa förtecken.

Först ut är Freddie Wadlings magiska version av Lina Sandells "Blott En Dag", en visa som tillsammans med Wadlings närhet är så bra att den gör ont.

Veckans citat

"Fader förlåt dem, ty de vet icke vad de gör"

Jesus visade på långfredagen år 33 upp ett lysande exempel på att han levde som lärde då han i sin sista stund i livet brilljerade i sin paradgren vända andra kinden till. Stort med så klockrena uppvisningar i det man är bra på.