Veckans ekonomiinformation

Ekonomiutbildningen fortsätter här på Berget, och fungerar i ärlighetens namn även som en slags inlärningprocess genom repetition för Apan.

Denna gången har vi kommit till detta mystiska och omdebatterade påfund kallat Jobbskatteavdraget som när det presenterades skulle vara universalmedicinen mot alla slags nationalekonomiska krämpor i allmänhet och arbetslösheten i synnerhet.

Vilken inverkan det haft sedan det infördes 2007 är väl fortfarande lite osäkert.

Å ena sidan har ju inte arbetslösheten minskat nämnvärt och i jakten på att få tillbaka de utslängda miljarderna, drygt 74 miljarder, som reformen kostat har utsatta som sjuka och arbetslösa fått det betydligt tuffare.

Å andra sidan kan den låga minskning av arbetslösheten skyllas på den rätt hårda kris som världen gått igenom och denna kris har ju Sverige klarat sig igenom ganska bra.

Vad vi dock vet är att de allra flesta får ett pengatillskott i mitten på sommaren, pengar som de då kan lägga på konsumtion. Och det är just detta som är avdragets mening. De som förvärvsarbetar ska få mer i plånboken utslaget över ett helt år.

I praktiken är det ju dock så att de allra flesta får pengarna i en klump, oftast strax innan midsommar.
Och pengar i en klump brukar alltid betyda en sak: Köpfest av sällanköpsvaror.

Så med andra ord: Jobbskatteavdragets största vinnare är vänner på Siba, Onoff, Elgiganten och övriga elektronikvaror.
Andra vinnare är hantverkare som får komma hem fixa i folks hem. Arbete som delvis åter bekostas av staten i form av ROT-avdraget.

Men nu är det slut på politisk agitation och vi återgår till själva ämnet. Hur avdraget fungerar.

Enkelt sagt. En del av den inkomst du får under ett år (inkomst av tjänst och aktiv näringsverksamhet) blir till ett skatteavdrag som ska reducera den inbetalda skatten.
Avdraget ger också den som tjänar mest får största avdrag i pengar medan de som tjänar minst för störst procentuellt avdrag.
Värt att observera är att inkomst från sjukpenning, föräldraförsäkring eller pension inte ger något avdrag. Pensionärerna har dock fått kompensation i form av ett extra grundavdrag.

Så hur räknas det ut då?
Jo. Det du behöver veta om du vill göra exakt samma jobb som Skatteverket gör, är följande:
- Sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst + inkomst av aktiv näringsverksamhet)
- Ditt grundavdrag (Finns här)
- Din skattesats (kommunalskatt)

Sedan är det bara att räkna enligt formeln för de olika inkomstintervallen (variablerna finns längst ner):

-- 0,91PBB: (AI-GA)*KI

0,91 -- 2,72PBB: (0,91PBB+0,304(AI-0,91PBB)-GA)*KI

2,72 -- 7,00 PPB: (1,461PBB+0,095(AI-2,72PBB)-GA)*KI

7,00PBB -- : (1,868PBB-GA)*KI

Variabler:
SFI= Sammandräknad förvärvsinkomst
GA=Grundavdrag
KI= Kommunal skattesats
PBB=Prisbasbelopp (2011: 42800:-)

Två exempel, skatt 32%:
Den som tjänar 250 000 får då ett avdrag på 17 300:- (6,9%)
Den som tjänar 100 000 får då ett avdrag på 8 900 (8,9%)

Veckans ekonomiinformation

Nu ska det bli snäppet allvarligare och i många ögons mycket tråkigare här på Berget.
Vi ska nämligen börja snacka ekonomi, ett ämne som många avskyr som pesten.

Men sanningen är att ingen på denna jord kommer undan ekonomi och då framför allt i form av skatt, ett ämne som speciellt drabbar oss i Sverige.

Skatt är också det första vi ska ta upp. Eller rättare sagt vad skatt är och vad som skiljer en skatt från en avgift.

Så håll i hatten nu så kan ni få ett skönt "partytrick" att ta till när festen går ner i tempo och en kunskapsgrej att skina med.

Du frågar: "Vet ni vad som är skillnaden mellan en skatt och en avgift?"
Partyt svarar (förmodligen): "Nä!"
Du svarar: "En skatt är ett påtvingat bidrag som man inte kan kräva någon motprestation för. En avgift är ett bidrag, påtvingat eller frivillig som är bundet till en motprestation."

Så nu vet ni det. Så med andra ord är era krav på bättre skola, vård och annat samhällsnyttigt för era snällt inbetalade pengar i kommunal/statlig skatt meningslösa.

Kommunen eller staten har ingen skyldighet att göra något nyttigt för pengarna.
Lika väl som att de ökar lärartätheten kan de som i Vänersborg bygga en ishall och låta kostnaderna skena i väg.
Faktum är att de i praktiken till och med kan bränna upp de skattepengarna som är kvar efter samhällsnödvändiga kostnader på lustiga hattar om de så önskar.
Det enda medborgarna kan göra är att förbanna och välja ett nytt styre vid nästa val.

Men nu har jag babblat nog om ekonomi för denna gång.
Nästa gång blir det något annat matnyttigt. Som hur man räknar ut jobbskatteavdraget eller varför man ska amortera tungt när det är låga räntor.
Vi ses.