Mario goes Violin

Det finns alltid folk som har lite för mycket fritid.

Denne asiatiske man tillhör definitivt den skaran då han lärt sig spela musik till världens mest berömda spel, "Super Mario Bros", på fiol.

See more funny videos and TBT Videos at Today's Big Thing.

Veckans citat

"Jag såg ut som feltvättad vätte bredvid henne"

SVT:s Jonas Karlsson kommenterade i VM-uppvärmingen hur det såg ut när han gjorde en intervju med den väldigt långa kroatiska höjdhopperskan Blanca Vlasic.

Veckans musikvideo

I morgon ska då Kronprinsessan ta sig en man av folket och det kommer att bli pompa och ståt, utom för mig som kommer att sitta på Starke Arvid Arena för att bevaka supermötet i Superettan mellan Ljungskile och Jönköping Södra. Ett alternativ som svider för en officiell evenemangsbög som undertecknad.

Men skit i det nu.
För samtidigt som de "unga" tu ska vigas in i det heliga förbundet kommer Björn Skifs och Agnes Carlsson sjunga en ännu hemlig specialskriven låt åt brudparet.

Detta får mig osökt att tänka på när det specialskrevs en låt åt ett kungligt bröllop förra gången i Sverige.
Och inget ont om årets låtskrivare, Jörgen Elofsson, som gjort musik åt bland annat Britney Spears och som kallas "superproducent" i Aftonbladet.
Men nog känns 1976 års låtskrivare, Björn Ulvaeus och Benny Andersson, som mer kompetenta namn.

Och utan att hört den nya låten som ska gå i Beyonce-stil, gäsp, känns 1976 års bröllopslåt från Abba med Dancing Queen, helt enkelt mer på riktigt.
Taskigt kanske då Dancing Queen blev en av Abbas största låtar genom tiderna, men ska ett brudpar hyllas, ska de hyllas ordentligt och det kan man väl säga att det gjordes 1976.

För någonting säger mig att vi inte kommer att sjunga speciellt mycket på superduon (varför envisas vissa tidningar med att sätta super framför alla ord?) Björn Skifs/Agne Carlssons säkerligen fina men troligtvis också slätstrukna sång om 34 år.
Nej då är möjligheten förmodligen betydligt större att vi även då kommer att fortsätta att sjunga Dancing Queen.

Äh nu kastar vi på oss 1700-talskläderna och beger oss till Kungliga Operan i Stockholm den 18 juni 1976 och hör Abba sjunga för Carl XIV Gustaf och den dåvarande Silvia Sommerlath.

Kaptenskan på M/S Sjöslag

Hoppsan vad dagarna rusar iväg.
Det känns nästan som igår som jag satt och författade en grattispost till en av mina allra närmaste vänner, Malin.

Men nu är det alltså dags igen och det känns precis lika roligt som alltid att få skriva om detta festliga lilla yrväder som så många ser som en ynnest att få känna.

Att jag vill känna henne är inte så konstigt, men det omvända förhållande är minst sagt förbryllande.
Hur kan hon få ut något av att känna mig?
En fråga som jag har varit mycket förundrad över allt sedan den dagen jag träffade henne i ett källarrum på Basunvägen.

Men än så länge har hon inte insett det uppenbara och därför kan jag, även om jag ställer till det ibland, fortfarande kalla henne min vän. Ett faktum som jag tackar min lyckliga stjärna för och korsar fingrarna över att det ska förbli så.
Eller som Thåström så lysande har skriver i "Över Sundet": "Och säg till henne sen, att jag alltid varit stolt över att vara hennes vän".

Det är också på sin plats att tack för den fantastiska fest som Fröken K gav sina vänner igår, en fest som förutom makalöst god jordgubbstårta och specialrum för VM-tittande även innehöll en stämning som närmast kunde liknas vid euforiskt sjöslag.

Eller sjöslag kanske är ett för milt uttryck då alla vara så där skönt uppumpade på det vanliga människor skulle kalla destillat.
För böveln, till och med datorn drack sprit har det framkommit i efterhand och har nu i sitt bakrus ett tangentbord som lever ett eget liv. En ursäkt, jag var säkert inblandad på något sätt, för detta också därför på sin plats.

Men nu ska Malin få drömma sig tillbaka till dagarna i Sydamerika då denna låt med Gasoline enligt rykte var ofta förekommande i diverse högtalare.
Så plats på scen för "This Is My Life" och Danmarks största mun, Kim Larsen.
Och framför allt ska vi inte glömma den brinnande cigaretten han har sittande på gitarren.

Återigen grattis Malin

Kungen av Göteborgshumorn

Man tycka vad man vill om SVT.
Man kan anse att företaget är mossigt, inte känns fräsch för fem öre och man hemska tanke tvingas betala för att titta.

Men det ingen kan ta i från företaget är att de haft driftiga och våghalsade nöjeschefer genom åren som vågat släppa fram både det ena och andra guldkornet i rutan.
Sven Melander ska till exempel ha oerhört mycket kred för att på en eget bevåg lät två herrar vid namn Mats Mikael Dubois och Hans Crispin framför sin fina lilla serien "Angne & Svullo".

Vem som bestämde att den fullständigt skruvade mannen från Göreborg, Peter Apelgren, skulle få komma in i stats-TV vet jag inte.
Men jag vet att vi ska vara denne chef evigt tacksam då Apelgren i mitt humor-Sverige har varit ett tillskott av gigantiska mått.

Först såg vi honom 1991 i makalöst underskattade Brutal-tv då han i en ganska undanskymd roll la upp bollarna åt Robert Gustafsson och Erik Blix.
Ännu bättre blev det 2001 när han med betydligt större utrymme brilljerade i "Parasit-tv", en serie som gjorde satir av gamla hederliga SVT-program.

Nä men vi börjar väl med en barnsaga om "De Tre Bockarna Bruse" och tittar sedan på ett klipp från "Antikrundan" där Peter Apelgren ska berätta om tavlan "Flickan Med Sädet I Sig", ett klipp som förmodligen är det bästa som visats i svensk tv inom humorgenren.

Veckans musikvideo

Jag har de senaste dagarna utvecklat ett starkt och djup beroende, beroende på riktigt tunga grejer.

Men innan ni rusar iväg och ringer en massa samtal till samhällsfunktioner och planerar att dra ihop en intervention för min skulle kan jag lugna er.
Det är tv-spel jag åter har trillat dit på.

Drogen numera heter Rock Band och Green Day.
För det är faktiskt ett fysiskt behov som jag har utvecklat sedan jag i tisdags satt spelet i min Xbox 360 och började spela.
Kanske inte så mycket för att själva spelet är speciellt genialt utan för Green Days musik är helt underbar att spela.

Därför känns det som en självklarhet att veckans musik video blir en låt med rockpojkarna från Oakland.
Det som är mest fanastiskt med gruppen är bredden de visar upp i sin musik.
Visst, mycket är rak rockpunk a'la "Basket Case" eller "American Idiot" men Billie Joe Armstrong lämnar också stora bevis på att kunna lugna ner tempot och gör detta lika bra.
Bandets rötter visas också i deras musik som bär stora spår av förutom de givna förebilderna Ramones och Clash även att det lyssnats en hel del på Beach Boys och Springsteen under medlemmarnas uppväxt.

Ett annat plus är att de även tar ett klart politiskt ställningstagande med låtar som "When September Ends" och "American Idiots" och videos som "The Saints Are Coming". En video där gruppen tillsammans med U2 ironiserar över hur det skulle kunna ha sett ut USA:s Irak-trupper skulle ha kommit till undsättning för de nödställda efter orkanen Katrina 2005.

Valen för veckan är låtar ur varje ända av Green Days så att säga.
Först ut är den lugnare delen "Good Riddance (Time Of Your Life)", en låt som för övrigt gjorts i en magnifik countrycover av Glen Campbell.
Andra videon är det som satte igång allting och här är det full ös från början till slut. "Basket Case".

Klart i dag: Så slutar VM (II)

Igår fick ni spådomen över det kommande gruppspelet i VM.
Idag ska det avgöras då Berget redan nu avslöjar hur det kommer att gå i utslagningsronderna.

Så drillen är som igår.
Vill ni inte veta för mästerskapet slutar får lägga av att läsa här.

Fortfarande kvar?
Bra då kör vi.


Åttondelsfinaler:
Frankrike-Nigeria 2-0
Efter eventuella problem med spelet i gruppen får här Frankrike fart och skickar tämligen enkelt hem Lasse Lagerbäck och de andra från Sydafrika.

England-Serbien 1-0
En nyckelmatch för om Englands VM ska bli hyfsat eller ett stort fiasko. Rent spontant känns det som om laget ska vinna. Men en stor varning ska sättas för Serbien som är ruskigt underskattat och som i sina bästa stunder kan utmana vem som helst i världsfotbollen.

Tyskland-USA 3-0
Tyskland enkelt vidare sedan Schweinstieger trampat gasen i botten redan från avspark.

Argentina-Sydafrika 3-1
Att hemmanation åker ut redan i åttondelen har bara hänt vid två tillfällen tidigare i VM-historien. Men nu händer det igen då Bafana Bafana inte har något att hämta mot Argentina.

Holland-Slovakien 2-0
Slovakien är nöjda med att ha gått vidare från gruppen, det är inte Holland. Det avgör.

Brasilien-Chile 3-0
Enkel seger till mesta mästarna och inte så mycket att säga om.

Italien-Kamerun 2-1
Italien fortsätter sin trassliga resa i VM. Här trasslar man sin vidare efter stort besvär kvartsfinalen. Avgörandet kommer med sju minuter kvar då Di Natale tåar in en boll i mål.

Spanien-Elfenbenskusten 2-1
Elfenbenskusten är en marig motståndare som nog inget lag ville möta så här tidigt. En hel Drogba ger även Spanien stora besvär men till slut tar sig europamästarna vidare efter mål av Villa och Xavi.


Kvartsfinaler:
Holland-Italien 3-2 e straffar (0-0 full tid)
Tufft och tätt i 120 minuter innan straffar får avgöra. Ett lotteri naturligtvis, ett lotteri som Italien denna gång får emot sig. Och därmed uppvägs medgången de hade i Tyskland 2006 då laget vann efter straff i finalen mot Frankrike.

Frankrike-Tyskland 0-1
Det hjälper inte hur mycket förbundskapten Domenech än läser stjärnorna eller spår i kort. Här tar Frankrikes VM-resa slut denna gång. Mot ett, under Joachim Löw, hårdfört och taktiskt spelande Tyskland.

England-Argentina 1-2 Inför EM-semi 1996 mot Tyskland prydde Pearce och Gascoigne Daily Mirrors första sida iförda photoshopade militärhjälmar och med rubriken Achtung! Surrender. Något likande skulle kunna hända inför denna kvartsfinal då matcher mellan England och Argentina är infekterade saker av många anledningar. Falklandskriget är ett, Maradonas hand i kvarten 1986 en annan. Och som jag ser det blir det återigen Maradona som drar det längsta strået även i denna kvartsfinal.

Brasilien-Spanien 2-3
En match som skulle kunna vara en final på detta VM vilken dag i veckan som helst. Nu möts två av favoriterna redan i kvarten. Och även om Dunga är en man som prisar defensiven tror jag att det kommer att full fart framåt i den här matchen, ett scenario som kommer betyda fotbollsgodis och många mål.


Semifinaler:
Holland-Argentina 3-4 e straffar (1-1 full tid) 1-1 blev det in finalen 1978 då lagen möttes. Jag tror för enkelhetens skulle på samma resultat vid full tid denna gång. Jag följer även mönstret från den 32 år gamla matchen när jag tror att Argentina vinner även denna gång. Skillnaden är att man gör det efter straff och inte efter förlängning som den gången. Ska vi säga att Messi drar in den avgörande straffen.

Tyskland-Spanien 0-1
Jag följer åter de gamla mönstren och säger samma resultat som när lagen mästerskapsmöttes förra gången, EM 2008. 1-0 till Spanien den gången och det är ett resultat som jag tror står sig denna gång också. Och för att bevisa vilken härmapa jag är innerst inne säger jag att Torres avgör igen.


Bronsmatch:
Holland-Tyskland 2-1
Jag tror Holland vill lite mer i denna förlorarnas match. Men man ska aldrig säga aldrig då motståndarna är ett gäng som aldrig ger upp när det vankas medaljer.


Final:
Argentina-Spanien 0-1
Det handlar naturligtvis om att få stoppa på de båda lagens storstjärnor, en uppgift som inte är avundsvärd då båda lagen fullkomligt dräller av superess och matchvinnare.
Men det blir väl som vanligt. Lagen tar ut varandra och så avgör en inte fullt så namnkunnig spelare. Jag säger Xabi Alonso, vristskott tio meter utanför straffområdeslinjen. Men det säger jag bara för att jag gillar Xabi sedan tiden i Liverpool. Att Spanien vinner tror jag dock, med eller utan Alonso-mål.

Spelhörnan

Prince Of Persia – Forgotten Sands
Multi
(Ubisoft)
Betyg: 3 Herr Nilsson

Även om man inte trodde det var möjligt så gick det faktiskt att klämma ut ännu ett Prince of Persia-spel utan att svinga förnyelsetrollstaven över serien.
The Forgotten Sands är i stort sett samma sak som vi har sett vid ett flertal tillfällen, både på den gamla eller den nya generationens konsoler.
Det ändrar dock inte på intrycket att Prince of Persia-spelen fortsätter att fängsla en med akrobatik och kluriga gåtor.

Ett godkänt spel, varken mer eller mindre. Men nu får det nog var stopp med de gamla hjulspåren. Det känns som om det inte går att köra det här fordonet längre upp i backen nu utan att byta till en starka och fräschare motor.

Blur
(Xbox 360/Playstation 3/Pc)
(Activision)
Betyg: 2 Herr Nilsson

Det gäller att vara strategisk när man ska släppa spel och hitta luckor på året då ens kanske inte helt fantastiska spel kan få en marknad.
Så har Activision med allra största säkerhet tänkt när de valde releasedatum för sitt bilspel Blur.
Blur är nämligen inget spel som hade klarat sig länge om det ställts mot, Dirt 2, Grid eller något annat av de riktigt bra bilspel som släppts till de nya konsolerna.
Blur är för att uttrycka sig i klarspråk ett högst ordinärt spel i racinggenren. Inte dåligt på något sätt men inte heller speciellt bra.

Rock Band: Green Day
Xbox 360/Playstation 3
(Harmonix/EA)
Betyg: 4 Herr Nilsson
Singstar Kent
(Playstation 3/Playstation 2)
(Sony/Nordisk Film)
Betyg: 3 Herr Nilsson

När skivor säljer allt sämre har dagens artister fått hitta nya möjligheter till att tjäna pengar.
Att medverka i sociala tv-spel är en väg som allt fler numera går.
Först att erbjuda detta var Sony med Singstar och sedan har flodvågen blivit allt kraftigare med spel som Guitar Hero och Rock Band, Lips.
De senaste nytänkarna i raden är Kent och Green Day som nu släppt sin musik på Singstar respektive Rock Band.
Och det finns inget att klaga på över dessa vägval då båda grupperna fungerar utomordentligt i spelformen och är ett mycket bra sätt att promota musik på.

Så hur fungerat det då?
Jodå. Bäst utfall tycker jag att Green Day har med Rock Band. Deras musik visar sig nämligen passa konceptet som handen i handsken.
Visserligen är det en fråga om smak men valet av låtar gör att man aldrig får tråkigt när man spelar, något som alltför ofta drabbar både Rock Band- och Guitar Hero-spelen.
I mitt tycke den bästa Rock Band-delen som har kommit.
Men även Singstar med Kent är oväntat bra som karaoke. Ingen wow-upplevelse, Singstar är som Singstar alltid varit, men det funkar.Enda invändningen man kan ha är att just Kent kanske inte är den absoluta festmusiken då låtarna långt ifrån varje gång är speciellt lättillgängliga.

Klart i kväll: Så slutar VM (I)

Om ni som inte vill veta hur det kommande VM:et i fotboll kommer att gå råder jag att sluta läsa nu.

Apan På Berget kommer nämligen på de kommande raderna att berätta hur det kommer att gå i mästerskapet.
Idag kommer slutställningen i de olika grupperna och i morgon kommer resultaten i utslagningsronderna.

Så det finns väl inget att vänta på. Nu kör vi.


Grupp A
1) Frankrike.
2) Sydafrika
3) Mexico
4) Uruguay
Kommentar: Frankrike är alltid lite luriga att tippa, Men om allt går som det ska kommer laget inte ha några problem med att ta sig vidare. Varning utfärdas dock för lagets darrighet då och då. Bakom Frankrike kommer det att bli en hård kamp om den andra åttondelsplatsen. Hemmaplan avgör till Sydafrikas fördel.

Grupp B:
1) Argentina
2) Nigeria
3) Grekland
4) Sydkorea
Kommentar: Trots att Lars Lagerbäck bara varit med laget en kort period tror jag ändå att han kommer att styra Nigeria vidare. Men det krävs att han får disciplin på spelarna, annars kan det barka käpprätt ut på savannen. Argentina ska med sitt manskap bara inte kunna missa att gå vidare, oavsett vilka tokigheter Maradona hittar på

Grupp C:
1) England
2) USA
3) Slovenien
4) Algeriet

Kommentar: England som vi svenskar älskar att älska är som vanligt uppskrivna av sitt egna folk och av oss svenskar. Och visst känns det bättre än på länge för Drottningens pojkar. I alla känns det så pass bra att de tar hem gruppsegern i denna relativt enkla grupp. USA följer med av bara farten.

Grupp D:
1) Tyskland
2) Serbien
3) Ghana
4) Australien

Kommentar: Hur sköna människor från Australien nu än är räcker deras kunskap på planen inte till alls. I den här gruppen krävs det en smärre mirakel om inte Tyskland och Serbien ska ta sig vidare. Mest intressant i gruppen blir vilket lag som vinner gruppen.

Grupp E:
1) Holland
2) Kamerun
3) Danmark
4) Japan
Kommentar: Totalfotbollen kommer att segra i denna grupp, inte bara för taktikens skulle utan även för att Holland har den bästa truppen. För enda nordiska deltagare, Danmark, kommer en klen anfallsbesättning sätta stopp för vidare avancemang.

Grupp F:
1) Italien
2) Slovakien
3) Paraguay
4) Nya Zeeland

Kommentar: Regerande mästarna, och sedvanligt trögstartade, Italien tar förstaplats efter ett visst bekymmer i matchen mot Slovakien, förmodligen är det en straff i 87:e som räddar Gli Azzurri även denna gång.

Grupp G:
1) Brasilien
2) Elfenbenskusten
3) Portugal
4) Nordkorea
Kommentar: Ja herregud vilken grupp. Inte nog med att världens mest bespottade land, Nordkorea, är med. Dessutom är det tre länder vars förbundskapten inte kan visa sig i landet om laget inte går vidare då alla invånarna i Brasilien, Elfenbenskusten och Portugal kräver avancemang. En förbundskapten måste dock få smaka på riset och jag tror det blir Carlos Queiroz i Portugal. Om Drogba inte håller bli det dock Svennis som inte kan visa sig i Elfenbenskusten.

Grupp H:
1) Spanien
2) Chile
3) Schweiz
4) Honduras
Kommentar: Spanien kommer som väntat att dansa genom gruppen utan några som helst problem. Sydamerikanska Chile kommer att knipa den sista åttondelsplatsen även om Schweiz kan bli besvärliga att ha med att göra.


Vad tror ni om detta?

I morgon kommer resten av mästerskapet att avslöjas. Så det är bara att vänta och undra ...

Svaret på historiens största gåta

Kan lantmätare bli äldre?
Denna fråga som bekymrat forskare under många många år har nu äntligen fått ett svar.
Ja det kan dom.

Detta står nu klart sedan det framkommit att Uddevallas finest inom mätargebitet, Stina Bergqvist, idag fyller år.
Med andra ord är det en stor dag för både henne och forskarvärlden som nu kan pusta ut då dimman runt frågan en gång för alla verkar ha lättat.

Stina, eller Stintan som jag brukar kalla henne, är också en stor idrottsfantast som brukar svälja det mesta i idrottsväg. En egenhet som naturligtvis placerar henne högt på listan över bra människor.
När hon inte tränar själv är timmar framför en cykeltävling på tv lika roligt som en start i Vasaloppet eller en VM-final i valfri sport.

Snart är det också av till Borlänge och Peace & Love för henne, mig och ett par andra sköna juveler. En kul tillställning som kommer att bli ännu roligare om födelsedagsbarnet och Robert återigen kommer att ha en hård show-off med sina hårtorkar, en tävling som avgjordes förra året och som förhoppningsvis kommer att äga rum även i år.

Tyvärr kommer också resan innebära att det återigen kommer bli en massa tjat om den förbannade Nina Persson som Stina av någon anledning tycker är sanslöst bra.
Men okej, eftersom det är din födelsedag. Hon gör ganska bra musik.
Men att hon skulle var något att ha på scenen går jag inte med på. För att jag ska medge det krävs att du fyller betydligt mer jämnt än du gör idag.

Här kommer i alla fall en låt med A Camp, "I Can Buy You", som enkelt grattis.

Veckans citat

"Some people say football is a matter of life & death.

They are wrong. It's much more serious than that."

Liverpools legendariske manager Bill Shankly satte en gång i tiden saker i sin rätta proportion. Fast just i dessa VM-tider ligger nog citatet ganska nära till hands för många.

Dags för lite nationalsång

Äh vad säger ni.
Är det inte dags för lite musik här på Sportsnack.

Och i dessa VM-tider är det högst naturligt att visa upp de låtar som ska marknadsföra mästerskapet och stötta de olika lagen.

Det är också därför naturligt att inleda med den officella VM-låten, "Anthem South Africa". En låt som sydafrikanen K'naan sjunger och som Fifa och ett visst läskedrycks-företag står bakom.




Men låt oss nu istället gå över till väsentligheter och lyssna till de sånger som vi med all säkerhet kommer att få höra. Nationalsångerna, sjunga av de olika landslagen.
Och vi ska börja med den bästa version av en nationalsång som någonsin sjungts av ett landslag, och framförallt av en arena, "God Save The Queen" från EM-semifinalen på Wembley 1996.
70000 exalterade hemmafans tvingade sångaren Paul Young avbryta sitt försök och låta åskådarna ta han om det. Sedan går det inte att klaga på insatsen från herrar som Tony Adams, Gareth Southgate och Stuart Pearce heller.




Världsmästarna Italien bjuder här också på en bra, om än inte så välsjungen, version av "Fratteli d'Italia"




Så ska vi få höra Frankrikes spelare sjung sig hesa innan deras finest hour 1998. Och nog sjunger då, både högt och illa. Lite finalinledning bjuds vi också på.



2006 var året då den tyska nationen äntligen fick självsäkerheten tillbaka och vågade sjunga sin nationalsång ordentligt utan att mumla. Här hör vi spelarna och publiken från Berlins Olympiastadion sjunga inför kvartsfinalen mellan Tyskland och Argentina.



För Spaniens spelare och supportrar spelar det ingen roll hur sångsugna de är, det blir ingen sång ändå. Deras nationalsång har nämligen ingen text.



Till sist har vi mesta mästarna Brasilien och deras nationalhymn. En spretande historia som går upp och med i tempo som om den vore Balder på Liseberg.




Som extra krydda ska vi få höra den kanske sämsta version som gjorts av en nationalsång någonsin. Bruno Wintzells framförande av "La Marseillaise" från invigningsmatchen i EM 1992 mellan Sverige och Frankrike.
Det är riktigt illa.

Välkommen till landet Medgång

Så drar då återigen medgångsyran genom vårt land och alla ska prata insatt om en sport de aldrig annars följer.

Det jag talar om är naturligtvis Robin Söderlings framfart i Paris en framgång som fått Sverige att bli alibitokiga i tennis, precis som för ett år sedan då samme man fick sjukdomen grasserade för fullt.

Och missförstå mig nu rätt. Det Söderling har gjort är jättebra och ska hyllas på alla sätt och vis.
Det som dock stör elitistiska lilla mig är att vissa människor nu gör anspråk på att vara tennisexperter, trots att de enda de har sett av tennis det senaste åren var när Söderling slog in matchbollen i fredags.
Det stör mig inte så mycket för egen del utan mer för de som är genuint intresserade och lika gärna ser en serve i Båstadskvalet som en final i Wimbledon som nu får sitt område invaderat av hedningar.

Det är också av denna orsak som jag inte lider så där fasansfullt mycket av att Sverige inte är med i VM.
Nu slipper jag och andra fotbollsintresserade att dela dessa sommarveckor med blågulfärgade ansikten, dyngfulla neanderthaler som skriker "SVÄÄÄÄÄRRRJE" och klappkepsar/vikingahjälmar till förbannelse.
Då lider jag betydligt mer av en mängd stjärnspelare blivit skadade och ser ut att missa VM.
Visserligen var det inte bättre förr men då var i alla fall tennisframgångar en naturlig del av vårt liv och intresse hann liksom aldrig att svalna.
Så låt oss nu därför minnas en tid då finaler på Roland Garros var lika säkert som att tomten kommer på jul.
Mannen bakom detta var naturligtvis Årtusendets svenske idrottsman Björn Borg som mellan åren 1974-1981 vann sex titlar på lika många finaler, året efter tog sedan Mats Wilander upp stafettpinne och vann som yngste vinnare någonsin.

Det klippet vi ska få se är från 1978 års final då "Burken" mötte argentinske Guillermo Vilas. Poängen, för det är bara en poäng vi ska se, är den berömda då de båda herrarna höll bollen i spel 86 gånger mellan sig, ett rekord i turneringens historia. Och vem vet. Kanske har Borg på sig sitt Buster-pannband under finalen, ett pannband som nog är den största anledningen till att gilla Björn Borg.

Veckans musikvideo

Jag gillar och uppskattar Lars Winnerbäck mycket och vad kan då vara mer passande än att spela den låt som fick mig att en gång i tiden få upp ögonen för honom?

Låten hette, och heter fortfarande, "Kom Änglar" är en sorgens historia om det ämne som han och många andra av mina idoler hanterar bäst, uppbruten kärlek.
Alstret innehåller också textrader som får med ett ord som Alvedon, vilket av någon anledning gillas mycket av undertecknad.

På denna version från Linköping har han också hjälp av den lilla, ytterst bedårande, Lisa Ekdahl på sång. Plus en hel konsertsal med alldeles alldels saliga åhörare.
En version som man säger är ett mästerverk.

In Rafa we don't trust anymore

Jag vet inte vad jag ska tycka om att Rafael Benitez lämnar managerposten i mitt kära Liverpool.

Dels är jag av den bestämda uppfattning att en tränare aldrig sak få bära hela hundhuvudet om det går dåligt för ett lag, lika lite som han ska få all cred om det går bra.

Å andra sidan har det ju gått katastrofalt dåligt i år med utslagning i Champions League direkt i gruppspelet och en sjundeplats i ligan, något som innebär spel i Europa League med en hårsmån. Resultat som kanske kräver en avgång som betalning.

Men framförallt, och detta är nog den största anledningen att Rafa avgick, han hade inte spelargruppen med sig.
Och i valet mellan Steven Gerrard, Javier Mascherano och Fernando Torres, som alla ska tappat förtroende för spanjoren och vinkat för flyttar, är valet naturligtvis enkelt. Senor Benitez får gå och sedan är det bara att hoppas att dessa stjärnor stannar.
En början på förtroendekrisen kunde nog ses redan innan denna säsongen då en av lagets bästa spelare, Xabi Alonso lämnade för Real Madrid.

Men trots att Rafael Benitez inte lyckades speciellt bra under sista säsong, som ändå innehöll semifinal i Europa League, finns det ingen Liverpool-supporter som kan känna något agg mot honom och för det han gjort med klubben.

Framförallt ska han hyllas och äras i den röda delen av Mersey-området för Istanbul 2005.
Då han genom att främst kasta in Dietmar Hamann efter paus och därmed taktikslog Carlos Ancelotti i Milan och kunde se sina killar vända 0-3 till 3-3 på sex minuter och sedan finalen på straffar.

Så vi tar väl och njuter av denna förtrollande Champions League-säsong 04/05. En film som gör mig tårögd varje gång.
Eller som den brittiske kommentatorn sa efter att Dudek räddat sista straff: "The European Cup in returning to England and to Anfield."

Veckans citat

"Det är väl min agent som har slarvat med pappren.
Så det blir väl att ta ett halvår bakom galler"

Så sa fotbollsspelaren Pontus Wenbloom, för detta IFK Göteborg numera AZ Alkmaar, till sig själv när han blev omhändertagen på en restaurang av "polisen" inför sin svensexa. Ett uttalande som om inte annat ger ett fint besked på vilka höga tankar gode Wernbloom har för sin omgivning.

En cigg och nappflaska till frukost

När man trodde att världen inte kunde bli dummare slår den en med häpnad igen.
Eller vad sägs om en tvååring som röker två paket om dagen?

Arid Rizal som barnet heter har rökt sedan den dag då hans, och håll i hatten nu, pappa bjöd honom på en cigg när han var ett och halvt år gammal. Nu röker han sagt var två paket om dagen.
Hans pappa förstår inte alls vad allt ståhej handlar om. Istället tycker han på sant föräldramanér att lille Arid ser hälsosam och frisk ut.
Arids mamma tycker dock att det är ett problem med rökningen.

Indonesiska myndigheter har nu reagerat, men istället för att förbjuda Arid att röka går man andra vägen. Man lovar familjen en bil om rökningen upphör.

Men hur dumt än det hela är kan jag inte låta bli att tycka att lille Arid ser en aning cool när han röker och plojar med sin cigg.