Ett okonstlat grattis

Här sitter jag som blandning av en fordonselev med sedvanlig tröga penna och en naturare med sanslös prestationsångest inför ett uppsatsprov och detta inför en av årets viktigaste, den som ska bli en grattispost till Malin Kolviken när blir ett år äldre.

Jag hade tänkt att dra till med ett väldigt enkelt och väl beprövat kort. Den där Apan målar upp sin bild av vad som hände på festen.

Men efter att suttit en stund, lagt pannan i djupa veck och svurit en stund lade jag ner denna idé.
Inte för att festen, som dagen till ära hade flyttats ut till idyllen Kolvik, på något sätt var tråkig eller trist.
Snarare tvärtom då den bjöd på både fylla, barn, en manodepressiv Apa, god mat och skogstokig fransk bulldog som hette Soja (på bilden).
Nej snarare berodde det på att "skribenten" inte var karl nog att komma något roligt att skriva.

Fast å andra sidan varför ska jag hålla på och konstla till det.
Malin vet, eller jag hoppas i alla fall att hon vet, att jag håller henne som en av mina allra bästa och varmaste vänner.
För även om vi kan ryka ihop som åskmolnen hopar sig över våra huvuden kommer vi alltid ut på andra sidan som de bästa vänner igen.
Eller som jag sa till henne för några dagar sedan. "Du är ju som du vet min själsliga och moraliska mentor i livet".

Vad det vad som föranledde dessa svulstiga ord?
Jag stod inför valet av vilken dryck jag skulle köpa för att dricka under helgens fest och jag hade två val ...
Som tur gav hon mig som vanligt det bästa av råd då hon rådde mig att köpa båda dryckerna för att det "inte skulle ta slut"
Sådan är hon, Malin Kolviken. Klok, förståndig och aldrig rädd för att ta viktiga beslut.

Till sist vansinnigt stort grattis och samtidigt ska du med dig en låt som du av någon anledning älskar mest av allt just.
Och bara genom att spela denna låt, som är ett satans påfund, borde ge ett bevis på hur mycket jag tycker om dig ...

Stormvarning för centrala Uddevalla

Varning för full storm.
Någon annan varning går inte att sätta för kvällen, en kväll då det firas att Dennis J blir 30 år jämna, varken mer eller mindre.

Och inte blir varningen mindre om Apan ska utgå från egna erfarenheter då varje kväll hos Dennis varit sanslöst trevliga men alltid slutat i inte alltför smickrande fyllor.
Denna kväll har också på förhand utlovat crossdressning, ost&kex-bricka samt en liggfest.
Jag kommer kort och gått att ta med mig hjälm och fallskärm till denna tillställning ...

Grattislåten blir en bit med en av de största genierna Sverige har skapat, Thorsten Flinck, en man lika oberäknerlig som briljant. Ett drag han för övrigt delar med kvällens födelsedagsbarn.
Ett annat drag de delar är att båda är två ganska koleriska djävlar som är svårt att inte älska.

Men till sist. Grattis Dennis så ses vi ikväll för en dans med både Bacchus och Amor.
Nu blir det Dan Hylanders "Manuel" tolkad av Thorsten Flinck, en version som var en av de bättre låtarna på hela förra årets Peace & Love-festival.

När Petersson ville vara en Hök

Vi kör, så här precis innan avspark mellan Liverpool och Manchester C, ett snabbt grattis idag till my old compadre, Johan Petersson som idag tar ytterligare ett steg närmare 40, one down - one to go.

Han vet vad jag tycker om honom och därför behöver jag inte ännu en gång vända ut och in på mig själv för att bedyra min kärlek för honom.

Vad jag dock behöver göra är att påminna honom och resten av världen om att våren och sommaren 1991 var det Chesney Hawk som var unge Peterssons allra största stilikon.

Så vi ska nu därför få oss en återblick till hur Johan, och många andra med honom ville se ut under början av 90-talet.
"The One And Only" för övrigt även en tämligen habil one-hit-wonder.

Emma - En markör för en lyckad fest

Så har det då åter blivit dags att sätta grattisskutan i sjön igen och ge sig ut på havet so gemene man kallar "Buon Compleanno"

Anledningen är förstås att allas våran Emma O, detta yrväder och i all välmening fullständigt tokiga fruntimmer just denna dag fyller år och att hon på köpet därmed även också blir en stor och vuxen flicka.

Visserligen är det säkert många som tycker hon blev vuxen samma dag som hennes sockersöta dotter Maj föddes.
Apan är dock en traditionstyngd primat och enligt gammal hävd blir en flicka inte blir vuxen förrän hon uppnår en ålder av 30 år.

En annan sak som är värt att nämna när det gäller Emma är att hon har en mästerlig förmåga att dyka på fester som blir väldigt lyckade och crazy. Samtidigt är min skill på alldeles för mycket på lyset vid samma tillfällen.
Senaste gången våra planeter stod i linje var under två fester hemma hos gästvänlige Dennis J, fester där jag som vanligt blev för mycket på pickalurven medan Emma bara var värdig.

Äh men vad tusan, nu är det dags för lite tunes.
Och eftersom jag vet att Emma är en tjej som uppskattar äldre och bra musik kommer här en riktig pärla från världens två mest samstämmiga röster. Art Garfunkel och Paul Simon.

De ska här inför alla er och 100 000 andra människor i Central Park, New York framföra "The Sound Of Silence", en låt lika vacker och underbar som dagens födelsedagsbarn.

Återigen grattis Emma.

Kejsarparets händelserika år

Ett år har gått sedan Kejsarparet av Hovslagaregatan hyllades på sin födelsedag senast.

Men tro nu inte det varit år som gått helt på slentrian.
Nej något dylikt hade inte varit likt de båda, som vanligt folk tilltalar Kejsarparet men som vi vänner får kalla Ers Nåd Stefan och Ers Nådiga Josefin.

Nej nej. Under det senaste året har herrn i huset beslutat sig för att lämna bilbyggande bakom sig för att istället utbilda sig och bli en obersturmbanhführer på vindkraft.
Och givetvis kunde inte lilla söta Kejsarinnan vara sämre och därför har hon under den senaste tiden blivit en vaggande tjockis.

En händelse som vi alla tycker är så rolig att vi inte vet av oss av glädje. Extra stor blev glädjen när vi också nåddes av att familjen i juli inte bara kommer att bli 50% större utan 100% större.
Det kommer kort och gott att bli tassande småfötter lite överallt på Hovslagaregatan framöver och ett kejsarpar som springer ben efter sig för att hindra de små från att hitta på djävelskap.
För djävelskap ska de hitta på, det ska inte minst jag se till.

Här kommer en låt också. En låt som inte har något att göra med någonting.
Den är bara rolig och sjungs av Sigge Fürst.
Så mina damer och herr. Stort grattis till Josefin och Stefan och här kommer "Bullfest".

Lite allsång till tårtan?

När nu min kanske allra bästa vän idag har blivit ett år äldre hade jag planerat för en riktig klang och jubel-föreställning här på Berget.

Men då Peter Ottsjö är en man som vid sina nyktra vätskor är en ganska timid tillbakadragen varelse och då mitt huvud för tillfället är fullproppat med jobbskatteavdrag, expansionsfonder, fåmansbolag och en massa annat som bara skulle tråka ut er blir det ett kort grattis till denna idag 34-årige man.

När det fylls ska det ju vara musik och vad är då bättre än att lyssna till när Peter Apelgren sjunger landsplågan "Bor Du Kvar Hos Morsan Din Ännu".

Återkommande groggäst på Fredsgatan

Många läsare börjar väl att tycka att den här bloggen allt mer och mer antar formen av ett grattisprogram i radion där födelsedagsbarn efter födelsedagsbarn grattas av den ena och andra anledningen.

Och visst är det många vänner som fyller för tillfället. Men istället för att se det som ett problem väljer jag att se det som ett ödes nyck och att jag råkar ha många vänner vars föräldrar valde att följa naturens gång och kramas extra länge när saven steg under månadsskiftet april/maj.

En kille som är resultatet av vårens ankomst är min gode vän Nicklas "Kinneviksmannen" Johansson, eller som gemene man har valt att kalla honom "Heimer" som dagen till ära fyller 34 år.

"Heimer" är också en av största parallelslalompolare vad gäller att hänga på krogen, ett häng som brukar sammanfalla med att vår tredje kedjekompis, "Kassamannen" kommer upp från Göteborg. Det är också ett häng som följer två reserutter mot natten:

Rutt 1):
Det är samling på Fredsgatan där Viasat står för eftermiddagsunderhållning i form av fotboll och Fyrkanten står för maten.
Fotbollens följs slaviskt av dagens födelsedagsbarn och "Kassamannen" ivrigt följer varje passning medan Apan en bit i första halvlek vänder ryggen mot tv:n och powernappar en stund. Efter fotbollen slås groggen upp och sedan blir det en enda lång ljugfestival till bilder av olika humorserier innan en bulle tar oss ner till stan vid 23.30-draget.

Rutt 2):
Egentligen samma inledning som rutt 1 fram tills fotbollen är slut då festplats Fredsgatan byts ut mot någon lokal på söder där fagra damer underhåller med att bara finnas till. Denna rutt gör också att kvällen ute på lokal blir betydligt längre då utgångslarmet i detta scenariot brukar gå redan vid 22.30-tiden.

Oavsett rutt har vi dock alltid väldigt roligt och detta är Nicklas en av de allra största anledningarna till.
Så grattis på den stora dagen så ses vi.

Men nu blir det country, närmare bestämt Tim McGraw som river av "Just To See You Smile".

En blomma i NÄL:s korridorer

Nya grattisgivar redan idag må jag säga.
Denna dag blir det en sådan där "uppvärmning-inför-nästa-års-35-års-gratulationer" som jag skrev om redan igår.

Så till verket.
Idag ska vi skicka våra hyllningar till ingen mindre än Erika Nabrink, denna blomma i NÄL:s sjuksköterskekår.

Det var ett år sedan vi grattade hennes sedan och därför är frågan högst befogad.
Hur har hon laddat upp inför sin 34:e födelsedag?

Tja. Det nyrenoverade huset på Bleket har inretts och mysats till betydligt under de tolv månader som gått.
Erika har också som sista slutkläm inför födelsedagen även tagit bort kroppens nästmest onödiga del, efter svindlande menlösa svanskotan, nämligen blindtarmen.

Men framför allt har hon under året beslutat att göra sin kärlek stora Urban, som om han hade varit amerikansk brottare hetat "The Exterminator" till en äkta man.
Och när jag skriver beslutat vet alla vi som känner Erika "The Doer" Nabrink att Urban hade väldigt lite att säga till om i denna fråga.
Och varför skulle han? En underbar, och bestämt, kvinna ber en gifta sig med henne, det är väl bara för böveln att hänga med.
Ett uppfriskande tilltag hon gjorde under midsommarhelgen om ni frågar mig. om ni frågar mig.
Bröllopet kommer att hållas a'la Las Vegas-style on location i maj. Just det. Det kommer att hållas i Syndens stad, Las Vegas, Nevada USA. Ett arrangemang vi får anledning att återkomma till.

Men tills dess ett stort grattis och med tanke på vart det ska resas kommer här en låt från 1970 års Las Vegas. Det är naturligtvis Elvis himself som med sin snyggaste Vegas-dräkt på sig tar sig ton och sjunger "In The Ghetto".
En låt som egentligen inte har något att göra med Erika, 34, andas perfektion.

Oh Jacob - You're so dreamy

Nästa år är ett år då 35-årsdagarna kommer att stå som spön i backen.
Extra skönt då att man redan i år får chansen att öva upp sina kunskaper i att gratta "jämna" födelsedagar genom att man känner folk som är födda detta magiska år 1976.

Först ut i raden är Sofia Christina Olsson, eller som jag en gång omnämnde henne i ett gruppmail innan vi skulle åka till Stockholm för några år sedan, "Miljöhäxan på Blåkulla". Ett namn som naturligtvis gav eko och en aning dålig stämning inför den resan.

Nu är vi dock bra vänner igen och jag räknar in henne som en av mina allra bästa vänner som även delar mitt största intresse, bokläsning.

Visserligen firades hon av med ett litet kalas för någon vecka sedan. Men eftersom hon mest höll detta kalas med blå hajtårta på menyn för sin tvåårig son Theo, eller som han i latinsk folkmun kallas "Deo", är det ändå på sin plats med ytterligare ett grattis.

Så det är med ett stort hjärtligt grattis och förhoppningar om den fantastisk dag (vilket borde inkludera någon form av taco på menyn) som jag lämnar henne med ett Youtube-klipp som jag vet hon kommer att slicka sig om munnen åt.

Den bäste brudmagneten jag vet

När jag slog på Facebook idag såg jag att en gammal compadre från de unga dagarna, dagen till ära fyller år och trots att det alltför många år sedan vi syntes sköljde nostalgin över mig.

Nostalgi från de "The Hazy Lazy Days" i Västergötlands pärla framför andra, Stora Levene, ett samhälle som för alltid kommer att finnas kvar i mitt hjärta.

Givetvis mest för att det var här min kära mormor och morfar levde sina liv i slit för och kärlek till alla människor de träffade på.

Men en annan stor anledning till kärleken till Stenskils gamla hemby kan också tillskrivas dagens födelsedagsbarn. Tobias Möller, som numera även lagt till ett Alderhammar i sitt namn.

Minns inte riktigt när vi träffades eller hur men mellan tummen och pekfingret var det någon gång i början av 80-talet på den spolade isbanan som strategiskt låg bakom mormor och morfars hus. Ett hus som var som ett nav då skolan låg på andra sidan häcken samt att badsjön och tennisbanan låg på andra sidan vägen.

Och på den vägen var det och tillsammans med Mikael Olofsson bildade vi under 12-13 år en stabil kedja som i stort sett sågs varje dag under helger och lov. Dagar som vissa gånger aldrig ville ta slut.

Och alla dess tillfällen har naturligtvis givit upphov till sanslöst många och magiska minnen.
Vi har i stort sett och gjort allt som jag önskar att varje barn ska få uppleva under sin uppväxt.

Vi spelade fotboll, ishockey, bandy, tennis, cyklade kapp, körde cross med mopeder, lekte krig i skogen, sköt ärtrör i lador till bönders stora förtret, apade oss för tjejer (något man aldrig slutar med för övrigt), fingrade efteråt på de charmade tjejerna och vi har åkt hem dyngfulla i bilar från så exotiska ställen som Rålanna, Främmestad, Larv, Lidköping och Skara.
Vi har till och med gått en och en halv mil hem en sommarnatt från festplatsen Mossbrott i ösregn.

Det där med tjejer blev också med tiden ett allt större intresse och det var på detta område som Herr Möller visade sina allra största färdigheter.

Han var kort och gått en djävel på brudar och en kvinna för varje tillfälle och hamn var det som gällde. Ett upplägg som också var helt rättvist då Tobias var en kille som kunde gå väldigt långt för att så att säga fixa dealen.
I denna genre återfinns inte minst minnet då unge Tobias satte sig på sin moped och åkte från Levene till Skara, en sträcka 35 kilometer ...

I takt med han sökte sig ut i världen, till Lidköping och Växjö med mera för att utbilda sig har kontakten blivit allt mer sparsam och håller sig numera till en klassisk Facebook-vänskap, även om diskussioner genomförts om ett återseende IRL.

Med dessa ord avslutar jag min slice of my youth heaven kallat tiden i Levene.
Den fullständiga om tiden på Vara-slättenfår vänta ännu ett tag. Men jag kan lovar er att den kommer och att den är väl värd att vänta på.

Men återigen grattis Tobias och tack för att jag fått lära känna dig, något jag aldrig tidigare fått tillfälle att uttrycka.

Vet inte varför men Alphaville med "Forever Young" kändes så klockrent stämningsmässigt
Det var en bra tid de där åren i Levene.
Damn vad vad det nyper i magen nu ...

Att försöka fly sin ålder

Om det beror på att hon börjar att närma sig 35 och på detta sätt försöker fly undan åldrandet ska jag låta vara osagt.
Men vad som i högsta grad är sanning är att hon lagom till årets födelsedag tagit man och barn för att dra till fjälls.
Ensamma kvar är alltså nu alla vi vilsna själar som nu inte har någonstans att ta vägen med våra grattishälsningar.

Sådan tur då att jag har en blogg som kan användas som någon form av säkerhetsventil.
Så hjärtligt grattis Helen och ta det försiktigt i backen och låt inte Ted dricka för mycket whiskey.

Här kommer också en visa om livet i fjällvärlden.

Ett gammalt sinne har blivit vuxet

Så var det då dags för årets första födelsedagsfirande.

Och precis som förra året är det energiknippet Annica som är först ut med att fylla.
Nytt för i år är dock att hon idag uppnår den oerhört vuxna åldern av 25 år. En högtid som därmed gör att hon äntligen kan få kalla sig vuxen.

För det är ju detta hon har hävdat i flera års tid nu. Att hon är vuxen, eller i alla fall mer vuxen än siffrorna i passet visar.
Personligen har jag mest kallat henne för en gammal kvinna in en ung flickas kropp.
Detta mest beroende på att hon kombinerar en stundtals knastertorr inställning till vissa saker i livet med en härligt fumlig överskottsenergi, en kombo som om vi ska vara ärliga tagit henne till en del besvärliga situationer i livet.

Så grattis då, du gamla unga 25-åring.

Plats på scen för Urge Overkill med sin cover av Neil Diamonds "Girl You'll Be A Woman Soon"

The Old Grog

Får jag lov att presentera Edward "The Old Grog" Vernon, född 12 november 1684, död 30 oktober 1757.
Vernon var en brittisk sjöofficer som enligt legenden ska gett upphov till namnet på en av våra favoritdrycker, groggen.
Det är lite osäkert men historien säger att ordet uppkom sedan Vernon under ett långt uppdrag till sjöss beordrat sina sjömän att späda ut romransonen med vatten.
Rom utspädd med vatten kom sedan denna dag att kallas grog efter amiralens smeknamn "the Old Grog". Ett smeknamn han fått då han hade som för vana att gå omkring i en vädertålig rock gjord i materialet grogram (en blandning av ylle, silke och mohair).
Eller så var uppkomsten till smeknamnet att Amiral Vernon helt enkelt bara var djävligt glad i sprit ...

Hur som helst har vi i och med detta också hittat ett av de bästa smeknamn man kan ha "The Old Grog" - "Gamle Groggen". Det är annat än Micke, T-Dog eller Kricke det.

Men även i Uddevalla har vi vår egen "Old Grogg", en herre som i dag även råkar att fylla år.
För är det någon som "Groggmeister" i min bekantskapskrets så är det Urban Larsson.
För till varje ny fest har han en ny blandning på gång. Samtidigt passar han också på att sprida sitt evangelium om vilken underbar dryck han har rört ihop.
Det ska dock sägas att han ha en bra näsa och smaklökar för vad som går ihop då det mesta är ytterst delikat. Men framöver allt man blir pigg och uppåt av hans brygder, en ingrediens så god som någon.

I maj ska han också göra en ärbar kvinna av sin älskade Erika då de båda, med entouruage, kommer att ta SAS-kärran över Atlanten för att ingå det äkta ståndet i "Syndernas Stad", Las Vegas.
Något säger mig alltså att jag inte behöver vänta ytterligare ett år innan jag får tillfälle att gratta.

Men nu ska jag lämna er med lite hård gangsta-rap signerat Ice "Muthafuckin'" Cube.
Återigen Grattis Urban.

Mr "Arg-över-skitsaker"

Nej nu är dags att lägga fotbolls-VM, grattis förresten Spanien, till och handlingarna och det är därför hög tid att jabba upp den här djävla bloggen istället.

Och jag kan inte se något bättre sätt att göra en nystart på än att gratulera Robert A på hans födelsedag.

Ja Robert ja. Vad ska man säga.?
Att han är en av mina bästa vänner och att han har ett smittande skratt är ju välkänt.
Men vad som kanske inte är lika välkänt är att han förmodligen även är den person i världen som kan hetsa upp sig allra mest över skitsaker.

Ett av de allra mest lysande exemplen på detta är när han inför ett hockey-VM samma dag som spelartruppen presenterades, vi pratar fortfarande om hockey-VM, ringer upp mig och är fullständigt skogstokig.
Över vad undrar ni kanske?
Jo, och vi talar fortfarande om det extremt viktiga hockey-VM, att bröderna Sedin, som då ännu spelade i Sverige, inte hade blivit uttagna till mästerskapet.
Och det spelade ingen roll hur mycket jag än försökte lugna honom och säga till honom att det kanske inte var så mycket hetsa upp sig över. Robert var fortfarande helt vansinnig och ansåg kort och gott att hela landslagsledningen med Peter Wallin i spetsen borde spärras in och aldrig komma i närheten av Tre Kronor mer.

Men så länge man håller honom borta från skitsaker är han annars ändå ganska okej.

Så återigen grattis Robert där du sitter i Lappland under din vagabondtur med Inlandsbanan.

Ja visst ja. Det ska ju spelas musik också.
Vi väljer hårdaste tanten på årets Peace & Love-festival, Patti Smith.

Så plats på scen för Patti Smith, uppbackad av Bruce Springsteen och U2 i "Because The Night"

Kaptenskan på M/S Sjöslag

Hoppsan vad dagarna rusar iväg.
Det känns nästan som igår som jag satt och författade en grattispost till en av mina allra närmaste vänner, Malin.

Men nu är det alltså dags igen och det känns precis lika roligt som alltid att få skriva om detta festliga lilla yrväder som så många ser som en ynnest att få känna.

Att jag vill känna henne är inte så konstigt, men det omvända förhållande är minst sagt förbryllande.
Hur kan hon få ut något av att känna mig?
En fråga som jag har varit mycket förundrad över allt sedan den dagen jag träffade henne i ett källarrum på Basunvägen.

Men än så länge har hon inte insett det uppenbara och därför kan jag, även om jag ställer till det ibland, fortfarande kalla henne min vän. Ett faktum som jag tackar min lyckliga stjärna för och korsar fingrarna över att det ska förbli så.
Eller som Thåström så lysande har skriver i "Över Sundet": "Och säg till henne sen, att jag alltid varit stolt över att vara hennes vän".

Det är också på sin plats att tack för den fantastiska fest som Fröken K gav sina vänner igår, en fest som förutom makalöst god jordgubbstårta och specialrum för VM-tittande även innehöll en stämning som närmast kunde liknas vid euforiskt sjöslag.

Eller sjöslag kanske är ett för milt uttryck då alla vara så där skönt uppumpade på det vanliga människor skulle kalla destillat.
För böveln, till och med datorn drack sprit har det framkommit i efterhand och har nu i sitt bakrus ett tangentbord som lever ett eget liv. En ursäkt, jag var säkert inblandad på något sätt, för detta också därför på sin plats.

Men nu ska Malin få drömma sig tillbaka till dagarna i Sydamerika då denna låt med Gasoline enligt rykte var ofta förekommande i diverse högtalare.
Så plats på scen för "This Is My Life" och Danmarks största mun, Kim Larsen.
Och framför allt ska vi inte glömma den brinnande cigaretten han har sittande på gitarren.

Återigen grattis Malin

Svaret på historiens största gåta

Kan lantmätare bli äldre?
Denna fråga som bekymrat forskare under många många år har nu äntligen fått ett svar.
Ja det kan dom.

Detta står nu klart sedan det framkommit att Uddevallas finest inom mätargebitet, Stina Bergqvist, idag fyller år.
Med andra ord är det en stor dag för både henne och forskarvärlden som nu kan pusta ut då dimman runt frågan en gång för alla verkar ha lättat.

Stina, eller Stintan som jag brukar kalla henne, är också en stor idrottsfantast som brukar svälja det mesta i idrottsväg. En egenhet som naturligtvis placerar henne högt på listan över bra människor.
När hon inte tränar själv är timmar framför en cykeltävling på tv lika roligt som en start i Vasaloppet eller en VM-final i valfri sport.

Snart är det också av till Borlänge och Peace & Love för henne, mig och ett par andra sköna juveler. En kul tillställning som kommer att bli ännu roligare om födelsedagsbarnet och Robert återigen kommer att ha en hård show-off med sina hårtorkar, en tävling som avgjordes förra året och som förhoppningsvis kommer att äga rum även i år.

Tyvärr kommer också resan innebära att det återigen kommer bli en massa tjat om den förbannade Nina Persson som Stina av någon anledning tycker är sanslöst bra.
Men okej, eftersom det är din födelsedag. Hon gör ganska bra musik.
Men att hon skulle var något att ha på scenen går jag inte med på. För att jag ska medge det krävs att du fyller betydligt mer jämnt än du gör idag.

Här kommer i alla fall en låt med A Camp, "I Can Buy You", som enkelt grattis.

En vän fyller år

Av någon anledning har dagens födelsedagsbarn och Apan av någon underlig anledning på fester alltid lyckats hamna på varsin sida av rummet och i från dessa positioner kastat vassa repliker till varandra.

En av anledningarna till detta kan dock vara att båda av oss har en förkärlek till då och då se en aning dystert på tillvaron och gärna berätta det för omvärlden, med en stor nypa drypande ironisk bitterhet.

Men även om jag givetvis inte kan svara för Jessicas del, så tror jag ändå att vi kommer bra överens.
Jag kommer i alla fall så pass bra överens med Fröken Söderquist att jag nu får, om än en aning sent, äran att säga grattis till henne.

Låten som blir musiken är den enda rätt i detta sammanhang. Eddie Oliva & Cyndee Peters "Vara Vänner". En många stycken fantastisk låt, precis som Jessica Söderquist.

The year of Anna

Så har det då blivit dags för en av de viktigaste dagarna på året. Dagen då Anna Sofia Baldesjö blir ett år äldre.
Viktig är den för att om den skulle glömmas bort skulle resultera i att det tog fullständigt hus i helvete för Apan.

Det vill inte Apan och därför säger han nu från botten av sitt hjärta ett stort och innerligt grattis.

Så vad hände då Herrens år 1986 då Fröken Baldesjö föddes?
- Carola fick namnsdag just 20 maj
- Olof Palme sköts av en fortfarande okänd förövare ned på Sveavägen/Tunnelgatan klockan 23.21 den 28 februari. Han dödförklarades senare när klockan slagit över till mars, klockan 00.06.
- När Anna föddes darrade världen ännu efter Tjernobyl-olyckan den 26 april.
- 22 juni gör Diego Armando Maradona sitt mest berömda mål i karriären då han 54 minuter in i VM-kvarten mot England snurrar upp nästan hela det engelska laget och rullar in bollen i mål. Som extra krydda hade han också tre minuter tidigare i en duell med målvakten Peter Shilton boxat bollen i mål och fått det godkänt.
- Halley's komet visar sig på himlavalet och är som närmast jorden 9 februari.
- Den första laptopen presenteras av IMB 3 april.
- Flottofficeren Jerry A Whitworth döms till 365 år i fängelse för att ha spionerat åt Sovjetunionen.
- 16 maj detta år föddes Megan Fox, vilket innebär att hon är fyra dagar äldre och mer sliten än Anna.

Musik från -86 var:
"Walk Like A Egyptian" med Bangles, "Stranger In A Strange Land" med Iron Maiden, "Kiss" med Prince, "The Lady In Red" med Chris de Brugh, "Final Countdown" med Europe, "Canelloni Macaroni" med Lasse Holm, "True Blue" med Madonna, "ABC" med Anna Book, "kärleken Är Evig" med Lena Philipsson, "Dover-Calais" med Style och "Fula Gubbar" med Magnus Uggla.

Filmåret 1986 såg ut såg här:
"Aliens", "Plutonen", "Crocodile Dundee", "Alla Vi Barn i Bullerbyn", "Stand By Me", "Jönssonligan Dyker Upp Igen", "Heartbreak Ridge", "Stockholmsnatt", "Top Gun" och "Karate Kid II".

Och det är just från Top Gun och "Karate Kid II", som vi hämtar våra grattislåtar.
Första ska Berlin framföra sin låt "Take My Breath Away" från "Top Gun", filmen som gjorde att alla killar ännu mer än tidigare ville bli stridspiloter .
Låten är förutom att det är en förträfflig lite historia, även den som blev hela 1986 års största kramis på alla dansgolv.
Sedan ska vi också låta tidernas största underbett, Peter Cetera, sjunga sin powerballad "The Glory of Love" ur "Karate Kid II".
Denna filmen är för övrigt den film som fick Apan att förstå hur mystiskt och vackert saker kunde vara i Asien, Tamlyn Tomita tackar vi för det. Tack Tamlyn.

Och med detta säger Apan än en gång grattis samtidigt som han pustar ut efter att ha kommit ihåg denna födelsedagarnas födelsedag.

Te dans med Värmlandspojkarna

Om mindre än två månader är det åter dags för Apan och hans vänner att bege sig till Grebbestad för sedvanligt midsommarfirande med lite sång, lite dans och lite naket.

En av de största supportarna till dessa galna dagar heter Mariette och har i dag 25-årig födelsedag, för vilken gång i ordningen vet jag dock inte men lika fullt är det 25-årsdag.

Husmodern M kommer dock att hålla lite låg profil på den stora dagen, en låg profil hon dock kommer att ta igen på lördag.
Då ska nämligen feststämningen eruptera till fullt kaos med sedvanlig baluns.
En baluns som det går att ha stora förhoppningar på då det brukar smälla rejält i kaklet när "Mettan" bjuder till fest.
Senaste gången var det härligt dimmigt på många håll och en hel del luckor som fick fyllas igen dagen efter.
Men så ska det vara när det är fest och Södra Drottninggatan.

Som uppvärmning till Grebbestad skickar därför här med en liten musikvideo som spelades in just för ett år sedan på "Mettans" stamhak i Grebbestad, Röde Orm.
En musikvideo med som som av en händelse hennes stora favoriterna, i alla fall när hon är i Grebbestad, Värmlandspojkarna.
Plats på scen alltså. Värmlandspojkarna med låten "Ut Med Båten".

En vapendragare har blivit äldre

JP, Nutte, Rödpick och Märklige Herrn.
Ja kärt barn har sannerligen många namn när det gäller dagens födelsedagsbarn, Johan Petersson.

Johan ja.
Ja var ska man börja någonstans i detta nystan kallat vår vänskap.
En inledning är dock att han är en av mina bästa och långlivade vänner, något som kan ses som en sanslös bedrift då mannen i frågan redan i grundutförande är något av eremit.
Detta har kille sedan kryddat med att flytta till Eskilstuna, blivit pappa, jobbar på oregelbundna tider, inte innehar facebook och tills för några månader sedan hårdnackat vägrat mobiltelefon (numret har han dock inte lämnat ut än så stilen håller han). Som en extra parantes kan också nämnas att jag fick gratta honom via mail.
Men trots alla dessa hinder är Johan ändå en helt fantastisk kille som är väl värd att jobba på kontakten med.

Historier, många av dem givetvis otryckbara, finns det ju naturligtvis drivor av, inte minst har det hänt grejer under alla dessa otaliga bilfärder i samband med fotbollsmatcher.
Berömda är våra resor i antingen hans föräldrars svarta SAAB 900 eller min mammas vita Kadett då det mesta kunde hända.
Oftast var det bara lite smyghandling i diverse kiosker och servicebutiker där det jobbade vackra kvinnor eller bad på Smörkullen vid Gustafsberg.
Men många är också de lagkamrater som fått följa med oss på ganska förnedrande åktur till bostäder där deras förälskelser bodde med sedvanligt tutande och ropande. En sysselsättning som givetvis var lika barnslig som rolig.

Ett snabbt axplock med händelser kan jag dock ge er.
Vi har:
- sparkat ner varandra under otaliga kvadrater.
- kämpat om samma kvinnor.
- hoppat nakna framför journalistkollegor på Bohusläningen.
- tittat på vita stringtrosor från en avbytarbänk i Hjärtum.
- badat med samma stringtrosetjej i svart sommarsjö.
- varit på Kanarieöarna och blivit kära.
- hittat på rena lögner om varandra.
- tittat på när en nära vän till oss löpte amok med gräddtårta och UIS-märkt dildo.
- tillbett Ian Rush, Torbjörn Nilsson och Glenn Hysén.
- ställt dumma frågor till tjejen i Ramnerödskiosken.
- gjort en supportertidning åt Oddevold.
- enats om att IFK Uddevalla hade den godaste pauskorven i Bohuslän.
- upplevt de tokiga nätterna på Carlia Nöjet.
- roats av Harry Gerds efternamn.
- ropats oss till himmelriket åt Jesper Blomqvists mål mot Man U på Ullevi.
-suttit i en bil i Dingle under tiden som en kompis "hälsat" på en tjej.
- sett Muffen springa i en fullsatt Gamla Idrottshallen utan shorts.
- tjusats av "Dennis dotter" och alla andra handbollstjejer.

Men mest känd är han ändå för sina oerhört dåliga raggningsmoves, moves som oväntat gick hem. Den mest klassiska är den då Johan helt plötsligt blir väldigt trött och är tvungen att lägga sig i tjejens knä samtidigt som han säger: "Oj vad trött jag blev".

Men en djävel på fruntimmer har han alltid varit och det är bara att erkänna att man kan förstå anledningen.
Den lille lurige killen besitter en charm och vänlighet som få andra ens är i närheten av.

Så grattis på dagen och även om man inte får önska sig något denna dag gör jag det ändå:
Snälla ge mig ditt mobilnummer!


Som musik kunde jag inte hitta någon bättre låt än Mikael Wiehes sång till Björn Afzelius, "Den Jag Kunde Va". Dels för att den stämmer bra och för att vi båda är röda i själen och gillar dessa två herrar.