Djävla pajasar

Inte för att jag hörde alla tokigheter som kom ur deras målbrottsstrupar men låt oss i alla fall ta detta ordentligt med en gång.

Att stötta sitt lag är inte:
- att skrika att alla vill ligga med Johnny Drottz
- att skrika att alla människor från ett visst ställe luktar på ett visst sätt.
- att skrika "Stå upp som en man" när en spelare liggar skadad med en eventuellt allvarlig knäskada.

Detta är saker som är helt självklara för alla människor.
Ja utom för de förvirrade individer som ingår i GFK Ultras eller i liknande klackar utan tradition.
Men vi tar det från början.
Jag har varit och titta på damelitseriens omstart efter EM-uppehållet mellan Kropps och Önnered, ett mötet med oerhört stor betydelse för striden om att slippa nedflyttning.
Givetvis blev det oavgjort, 26-26, ett resultat som väl inte är så mycket att säga om, även om Kropps hade rätt bra lägen att avgöra matchen i slutet.

Vad som däremot finns att tala om är den pöbel som kallades sig för GFK Ultras.
En samling vilsna killar med samma åldersmässiga sammansättning som de flesta traditionslösa klackar brukar ha.
Killar i 18-årsåldern som inte kan komma på något bättre en onsdagskväll än supa sig fulla och skrika tuffa och fräcka ramsor på ett idrottevenemang.
Eller ja, tuffa och fräcka ramsor. Nu lyssnade jag ju som sagt var inte så väldigt noga till deras trötta vrål men att skrika att alla vill ligga med Johnny Drottz är väl så där tufft i min bok.

Fullständig härdsmälta blev det i deras små tonårshjärnor när en Önneredspelare knäskadade sig i en kollision och vred sig i plågor.
De små vidriga neanderthalerna kunde då inte hålla sig från att skrika, och i er nu: "Stå upp som en man!!!!"
Det är så oerhört fel på många plan att jag bara ville att någon skulle komma och trolla bort dessa människor i ett barmhärtighetsjobb för mänskligheten.

Ett annat resultat, förutom att de skämde ut sig själva och Uddevalla, var att de lyckades tända till en tidigare mer än lovligt slö Jessica Aronsson i Önnereds mål.

Och det vet alla vi som var med på det glada 90-talet när Jessica spelade i Kropps att en tänd och lite uppretad Aronsson är inget man vill ha som motståndare. Dagens match var inget undantag, Jessica stängde till ganska rejält och fixade en poäng åt sitt lag.
Till Bohusläningen tackade hon Kroppsklacken för att lagets poäng.
– Och den poängen tackar jag Kropps knäppa klack för. Jag har aldrig varit med om ett sämre uppträdande under en elitseriematch. Det var deras glåpord som fick mig att att tända till maximalt på slutet.
– Helt okej om en klack stöttar sitt lag som Hammarbys, tycker hon, men dom här stollarna var ju bara ute för att mobba oss.

Stollar är ett ord, idioter ett annat.
En sak står i alla fall klart. Jag ville inte se dem igen och jag tror att spelarna och hela Kropps damföreningen betackar sig för deras "stöd". I alla fall när det var som denna gång.