Visar inlägg med etikett Jock Ewing. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jock Ewing. Visa alla inlägg

fredag 3 juni 2011

En tävling i hårdhet

När nu nyheten har nått oss om att James Arness, framför allt känd i Sverige som Zebulon "Zeb" Macahan, lämnat detta jordelivet är det högtid att bestämma men som är den hårdaste mannen som funnits på jorden.

Är det "Zeb" eller det min favorit till titeln, Jock Ewing (spelad av Jim Davis)?
Tja ni bestämmer.

Först ut kommer det ett vansinnigt hårt klipp med "Zeb" när han är på jakt efter en niding som han både läsa lusen av och göra upp räkningen med.
Och det är väl bara att konstatera att James Arness är en oerhört hård variant av människosläktet.
Eller som kommentaren till klippet säger: "Look at how he shoves the guard away at 3:09! No three-days-a-week at the gym there, only RAW STRENGTH!"

Tyvärr har jag inte hittat något klipp som går att bädda in med Jock "The White Eagle" Ewing, utan ni får nöja er med den stora bilden på honom för att avgöra om han är den hårdaste mannen som gått i ett par skor.
Klipp eller inte. Alla som växte med Dallas vet att Jocken var en herre, en örn, en härförare, eller kortare sagt en redig karl.

Ytterligare en sak som Jock är att han satt och borstade på Cattleman's Club med kompisar som, och smaka på de här namnen, Jebson Ames, Wade Luce och framförallt Punk Anderson.

Men som sagt det är ni som bestämmer.


lördag 22 november 2008

Han kom, han såg, han segrade


Livet började verkligen närma sig bottennoteringar i och att man fick se det underbara kartotek av misslyckade frisyrer som Mr. Big-medlemmar visar upp i videon till "To Be With You".
Jag menar en gruppen som, för att ta två exempel, har en kille med en sanslöst dålig blekning i ett annars mycket glest hår och en sångare med en röd, figursydd städmopp på huvudet skulle kunna få vem som helst att fundera över livet.

Istället bytte jag kanal och det var då han steg in och lyfte mitt liv till höga höjder igen.

Jock Ewing, aka Jocken, mannen som är det hårdaste Texas någonsin fått fram. En man med mer silver i håret än all produktion från Sala Silvergruva.
En herre, en örn, en härförare, kort sagt en redig karl.
Många skrockade åt JR och tyckte att han var bäst i Dallas, men en son är sällan större än sin pappa och på Southforks olje- och boskapsdoftande marker kan inte tesen bevisas bättre.
En sak som ytterligare talar för patriaken Jock är att han satt och borstade på Cattleman's Club med kompisar som, och smaka på de här namnen, Jebson Ames, Wade Luce och framförallt Punk Anderson.
Mitt kanalväxlande till Dallas uppmärksammade också en annan stor fråga runt Dallas.
Vem var det av John Ross III och Christopher som var den mest menlösa ungen i serien?
Min röst går till Bobbys son Christopher.
Det är visserligen som att välja mellan pest och kolera. Men även om John Ross III mest tuggade luft är han ändå i jämförelse med kollit Christopher ett sprakande fyrverkeri av nytta.