tisdag 31 mars 2009

1 april = Stora aplurardagen

I morgon är det ju som bekant 1 april och då är de dags att dra fram den stora lurarluvan för att skoja med sin omgivning.
Det gäller i hög utsträckning även mig men varje år får jag finna mig i att stå i de utskrattades vrå.

För även jag är en person med hyfsat stor allmänbildning och i mitt eget tycke har ganska stor koll på världen är 1 april en dag då jag av någon anledning till slut tappar all vet och sans under.
Dagen börjar alltid på samma sätt. Jag sätter mig och läser Bohusläningen för att se vad man hittat på detta år för att sedan sakta arbeta mig igenom de övriga medierna.
Den här delen av aprils första dag brukar dock inte vara något större problem då de flesta skämtnyheter är av ganska låg och trist begåvningsnivå.

Men det är längre fram på dagen som ställer till problem.
Så där på efermiddagen då man tror att man skannat av alla källor och garden börjar sänkas. Och det rejält uppenbarligen.
För i detta läge kan det vara de mest menlösa försök som får en att trilla av pinnen.
Förra året var det http://www.damhandboll.nu/ som fick på fall med sin nyhet om att svensk damhandboll skulle få, precis som på herrsidan, en allsvenska, en nyhet som varit på tapeten många gånger men som fått tvärnej varje gång och därför borde ha smashats ner av mig med en gång.
Jag har även trott på DN:s uppgift om att Hammarbybacken på grund av de senaste årens varma vintrar skulle glasas in. Det som gjorde denna "nyhet" så fasligt dum var att namnen var så uppenbarligt fake att man borde sett dem komma en vecka innan.

Som tur är har ännu inte gjort misstaget att berätta nyheten vidare för någon vilket brukar vara den största näsan utan hållit dem för mig själv.
Inte förrän nu alltså.

Veckans Disney

CORNELIUS KNÖS
Födelsedag: Mars 1952 i serien "Statuesque Spendthrifts" av Carl Barks.
Släktingar: Sonen Cyprianus Knös grundade Gröngölingsrörelsen. Cornelius har också två barnbarn. Den ene, Kurre Knös sålde Fort Ankeborg uppe på Tomtebacken till farbror Joakim. Idag står pengabingen överst på backen. Sondottern är den idag välkända Farmor Anka.
Käraste: Okänd, men har säkert varit gift.
Bostad: En stuga, som var den första byggnaden i det som skulle bli Ankeborg. Stugan var täckt av sopor från 1882 tills den blev återfunnen i Kalle Anka & C:o nr 27 1993.
Yrke: Nybyggare. Klädsel: Cornelius Knös framställs alltid med kläder från den tidigare nybyggartiden. Han har dessutom en majskolv i handen på statyn som står i Ankeborgsparken.
Övrigt: Cornelius Knös är Ankeborgs grundläggare. Källor vill säga att han ursprungligen kom från HollAnd. Det finns många statyer av honom i Ankeborg.

Cornelius Knös på andra språk:
Norska: Kornelius Kvakk
Danska: Cornelius Blisand
Finska: Julle Ankanpää
Engelska: Cornelius Coot
Tyska: Emil Erpel
Italienska: Cornelius Coot
Portugisiska: Cornélio Patus

måndag 30 mars 2009

The King Is Back

Och med Kingen menar jag naturligtvis bartendervärldens allra bästa bidrag - Färjan-Håkan.

För nu är han och alla de andra, tillbaka i rutan igen.
Ett återseende som både jag och min Färjan-sidekick, Hårfönsmannen, redan efter fem minuter betygsatte som glatt.

För Håkan gjorde naturligtvis ingen besviken då han redan i sina första insats under dagens premiärprogram av Färjan 2 tydliggjorde vilken über-Svensson han är genom att stolt berätta att han varit i Thailand på semester, men att han samtidigt var ganska besviken på landet i allmänhet och maten i synnerhet.
Värt att notera på Håkan-fronten var att han även denna säsong är samma vilsna kille vars ego ställer ut checkar som han egentligen inte kan lösa in alls och som i stort sett klantar till allt han gör. Hans träningspass på en vibrationsplatta ger bra bevis på en man som inte vet hur saker fungerar.
Med andra ord det ser ut att bli lysande Håkan-väder även i Färjan 2. I nästa program ska han ju bland annat förklara vad det var som gick snett med flörten han hade i förra säsongen. Cola & popcorn-dags säger jag.

Världens mest posititva människa, kryssningsvärden Per, är också egentligen värt sitt egna kapitel. Men jag konstaterar bara enkelt att Apan kommer att ha anledning att återkomma till denna man som får Jens Fjellström i Canal +-studion att vara en surkart och inte alls nöjd med livet.

Men hur intressanta Håkan, Per och alla de andra medlemmarna i Cinderella-besättningen må var hade programmet inte varit någonting om hela anrättningen inte hade kryddats med de udda varelser som kallas passagerare.
Kryddor som med lite hojtarolja innanför västen inte tvekar på att bjuda på både det ena och det andra. För det finns ju som alla vet ingenting som är roligare än en filmkamera när man är full.
Vissa skulle säkert kalla det förnedrings-tv. Jag nöjer mig med att konstatera att när vissa medverkande får sig själva i aktion på Kanal 5 kommer en kraftig baksmälla slå till med orkanstyrka, oavsett hur länge sedan senaste fyllan var.

Ett litet ord på vägen

KLYVARBOM: En klyvarbom är den bom på ett fartyg som löper från förstäven och framåt.
Bommen används för att sätta en klyvare (ett slags försegel) som således kan få en större yta än om klyvarbom inte fanns.

Klyvarbom är inte bara användbart inom segling utan är även sammansatta bokstäver som tillsammans bildar ett mycket roligt ord som släpper iväg fantasin på en lång resa.
I alla fall i min konstiga värld.

"Du i vilken grupp ligger Neo Geo-kontrollen?""


Att det finns folk som har alldeles för mycket tid över i världen är ingen nyhet och här kommer ytterligare ett bevis.

Någon person, eller förhoppningsvis flera, har nämligen satt sig ner och plitat ned, och håll i hatten nu, ett periodiskt system över alla spelhandkontroller.

Grundligt har man gått till väga också då förutom konsolernas namn, spak- och knappuppsättningar finns med även utvecklingsår med mera smått och gått.

Givetvis helt meningslöst men ändå lite skoj för en tv-spelsnörd som Apan.

fredag 27 mars 2009

Veckans musikvideo

Många är de pojkbandsstjärnor som rusat upp på scenen för att efter några år bara förpassas in i glömskans land igen.
Sedan finns det några stycken, ett fåtal, som lyckas förvalta den framgång och den talang de faktiskt har för att bli något stort på egen hand.
Ronan Keating är en sådan och man får väl säga att Michael Jackson från Jackson 5 ändå har skrapat ihop en hyfsad karriär, trots tveksamma val av sovkamrater, syretält och operationer.

Men det är ändå ingen av de här två som kommer att få bli veckans artist.
Nej den äran går istället till en kille som varit verkligen illa ute med både alkohol- och knarkproblem.
Nämligen The One and Only, Robbie Williams, som efter att Take That tog slut på allvar, deras trötta comeback för något år sedan räknas inte, ändå lyckats att charmera massorna alldeles på egen hand.
För får man 100 000 människor att sjunga med i ens låtar har man utan tvekan gjort någon form av avtryck i musikhistorien.

Så här, som en gåva från mig till Er, kommer nu "Angels" från engelska Knebworth House som förutom att den är en rehabtränande väns absoluta favoritlåt även bjuder på en av de mest mäktiga och massiva allsånger som går att hitta.

torsdag 26 mars 2009

Låt oss stänga av jorden för en timma

På lördag är det dags för kampanjen Earth Hour som för första gången officiellt stöds av Sverige som land.
Kampanjen går i korthet på att man mellan 20.30-21.30, alltså en kvart innan Sverige VM-kvalar mot Portugal, ska släcka ned och stänga av all elslukande utrustning man har. För att på detta sätt skapa en manifestation mot att vi använder den här stackars Jorden långt över vad den klarar av. Samtidigt sparas en hel del ström om alla är med.
En mycket bra och fin tanke som när den inleddes i Sydney 2007 samlade inte mindre än 2,2 miljoner deltagare som alla satt och myste i mörkret under en timma.

Att belysa denna kampanj var en av anledningarna till att skriver detta inlägg.
Den andra för att det sannerligen behövs, det har jag verkligen lärt mig idag då jag sattes till att skriva en artikel om kampanjen och vad som görs i STO-området på lördag.

I Stenungsund, Tjörn och Orust händer nämligen i stort sett ingenting för att stödja denna kampanj. Stenungsundshem har på sin sida en uppmaning från centralorganisationen SABO om att de boende ska tänka på att kampanjen finns. Sedan har företaget som äger Stenungstorg beslutat att släcka ned stora delar av torget under denna timma.
Men förutom detta inget, keine, nada, nothing.

Kommentarerna från de som bestämmer och som kan göra något lite större i STO-området är också fantastiska.
Ove Andersson (M), kommunalråd i Stenungsund svarade så här på frågan om varför kommunen inte ställt sig bakom.
"Det har inte ens diskuterats eller ens kommit upp till diskussion. Jag fick ett mail från en medborgare om att Earth Hour skulle vara. Men vi har tyvärr haft så mycket att göra med annat att det inte funnits tid till att organisera något".
Den gode Andersson visste i alla fall vad Earth Hour var för något, något man inte kan beskylla folk som ska vara mer insatta i frågan än ett kommunalråd.
STO-kommunernas gemensamma energirådgivare, Bengt G Nilsson fick jag mer eller mindre förklara vad Earth Hour vad innan han surt på frågan om han visste om det fanns några evenmang i området med kampanjen surt sa:
"Du det har jag ingen aning om ..."
Inte heller hos den lokala Naturskyddsföreningen, som genom sin huvudorganiasation är en av de som står bakom kampanjen i Sverige, var det helt klart vad som skulle hända.
Thomas Myremark inledde nämligen med:
Lång tystnad, "... _Eh. Det är det där när man ska släcka ner va?"
Med sådana vänner behöver knappast Jorden några fiender eller?

Nej tacka vet jag Sotenäs kommun som meddelat att de kommer att göra hela Smögen becksvart kampanjtiden på lördag. Det är vad jag kallar engagemang.

Men här kommer i alla fall en reklamvideo för Earth Hour till alla er som inte riktigt vet vad som händer på lördag.

onsdag 25 mars 2009

Veckans citat

"Answer My Question!
The Question, Jerk!"

Tennisvildhjärnan John McEnroe kräver lite respekt från huvuddomaren under under Stockholm Open 1984 och får till ett odödligt citat som är lika lysande nu som då. Precis som hans pannband och hår var under större delen av karriären

tisdag 24 mars 2009

Veckans Disney

MAGICA DE HEX
Födelsedag:
December 1962 i serien "The Midas touch" av Carl Barks.
Släktingar: Inga.
Käraste: Föga troligt.
Bostad: Vid foten av vulkanen Vesuvius.
Yrke: Häxa.
Klädsel: Svart klänning för det mesta, men har alltid en förklädnad till hands för alla tillfällen.
Första uppträdandet i Sverige: I KA 7-8-9/63, "Ett bombsäkert kassaskåp".
Övrigt: Magicas högsta önskan är att få tag i farbror Joakims turkrona. Den ska hon smälta ner till en amulett som ska göra henne till världens rikaste häxa.

Magica de Hex på andra språk:
Norska: Magica fra Tryll
Danska: Hexia de Trick
Finska: Milla Magica
Engelska: Magica de Spell
Tyska: Gundel Gaukeley
Franska: Miss Tick
Italienska: Amelia
Portugisiska: Maga Patalójika

måndag 23 mars 2009

Den nye Robert Laul

27 mars drar en ny säsong av Laul Calling igång på aftonbladet.se.
Det har firats med att styla upp Aftonbladets svar på Che Guevara.
Till sin hjälp har han haft sportjournalisternas självutnämnde stilikon, Patrick Ekwall.

Naturligtvis finns hela spektaklet på film och lika självklart får vi lyssna till Robbie Laulers härligt befriande tv-språk.

fredag 20 mars 2009

Veckans musikvideo

Efter att under större delen av veckan förvirrat sig runt i alplandskapen med dessa toner är det nu dags för lite "riktig" musik.

Valet denna gång faller på en musikstil som jag väl aldrig riktigt förälskat mig helt i men som hela tiden utövat en vissa dragning på mig - den melodiösa hårdrocken.

Och när vi pratar om denna genre är det svårt för att inte säga omöjligt att inte snudda vid ikonerna Iron Maiden.
Här ska vi få höra "Fear Of The Dark" från Rock In Rio 2001, ett framförande förutom gungande publikhav, grupposering och Eddie på backdrop även ger oss en kameravagnsåkande Bruce "The Human Air Raid Siren" Dickinson på ett strålande humör.
Mer behövs inte för att få komma upp på berget.


Jag är så glad så jag måste joddla ...



... över att mina oerhört fina vänner Josefin och Stefan fyller år idag.

Tydligen har även nyheten nått ner till alperna och där vet man att glädjas över födelsedagar och firar dem enligt konstens alla regler.
Se bara så glad Melanie Oesch i den schweiziska musikgruppen Oesch's die Dritten blev när hon fick reda på att Josefin fyllde 30 och att Stefan inte fyllde fullt så jämnt.
Grattis säger både hon och jag med den berömda "Ku-Ku Jodel".

Dock lovar jag ingen sång under kvällens kalas. Men man vet ju aldrig ...

onsdag 18 mars 2009

"Fan också, havet är ju fullt av fisk"

Jag ska med en gång rikta mina djupaste ursäkter till alla svenskar som jag har häcklat efter att sett dem i skitprogrammet "Semestersvenskar".
Skällen de har fått har visserligen varit berättigade men nu har det visat sig att de är långt ifrån ensamma vad gäller vedervärdiga semestergnäll.

Brittiska Daily Telegraph har nämligen ställt samman, vad man får anta är brittiska resenärers konstigaste klagomål till researrangörerna. Klagomål som får en att vilja falla ihop och gråta en skvätt för mänskligheten.

Så håll i hatten och bered er på otroligt dumhet och världsfrånvändhet för nu kör vi en räcka lustigt gnäll:

"Ingen hade talat om för oss att havet var fullt av fisk. Barnen blev rädda"

"Jag jämförde vår enrumslägenhet med våra vänners trerumslägenhet och vår var betydligt mindre"

"Vi köpte ett par Ray Ban-solglasögon för fem euro från en gatuförsäljare, bara för att senare upptäcka att de var kopior".

"Vi var tvungna att köa utomhus utan luftkonditionering".

"Min fästman och jag bokade ett rum med två sängar men placerades i ett rum med dubbelsäng. Jag håller er nu ansvariga för att jag är gravid".

"Det är för många spanska människor. Receptionisten pratar spanska. Maten är spansk. För många utlänningar".

"På min semester i Goa upptäckte jag till min förfäran att nästan varenda restaurang serverade curry. Jag tycker inte alls om kryddstark mat".

Vad säger man. Nytt världsrekord i dumhet eller?
Det är också förmodligen ett rekord som inte ens Therese Alshammar kan få struket, något hon lycktats med fler gånger än hon tagit armtag i bassängen den senaste tiden ...

Tyrolen anfaller

Nu står det klart.
Man har inte levt förrän man upplevt musiken som spelas bland alptopparna, eller som musikstilen egentligen heter Melodien der Bergen.

Detta klipp med Inntaler Alpengaudi och deras "Alphornzauber" är något av det roligaste jag sett. Speciellt eftersom jag när en nästan hysterisk kärlek för stora blåsinstrument.
Och om ni tittar på klippet förstår ni min glädje:




Grabbarna i Die Hegl ska här i "Rote Rosen" visa prov på att det visst går att kombinera svarta leatherpants, dragspel och röda västar.



Nu ska vi släppa lös vad som uppenbarligen är de tre bröderna i Zellberg Buam med deras "Tirolerzeit".



Och så har vi kommit till kvällens peak då Ursprung Buam (vilket måste vara tirolervärldens svar på rapmusikens bad boys då namnet betyder de ursprungliga pojkarna).
Gruppen är roliga av många anledningar.
Dels är videon till låten "Ein Casanova Kann Nicht Aufgeig'n" ett litet filmiskt mästerverk i sig. Men också det faktum att en av medlemmarna har släpat med sig en harpa upp på berget för att klia på är givetvis också roligt.
Men roligast är ändå sångaren som har en av de mesta säregna röster jag har hört och att han är väldigt väldigt sne' i ansiktet.

Känslosvall

Ni kanske inte visste detta men jag var faktiskt i England och kommenterade matchen Manchester U-Liverpool för Skysports Fanzone.

Ja jävlar vad tokigt det blev i det där lilla båset under matchen som slutade 4-1 till Liverpool.
Men objektivitetens fana hölls i alla fall högt.


Veckans citat

"Politikerna dansar runt med sina döda ord
och marknaden tar miljonerna ur landet.
Allt som byggdes, det byggdes på hedersord.
Nu bryts det av alla som kan det."

Ulf Lundell skrev i låten "Gruva" om tillståndet i Sverige under början av 90-talet.
Så är 15 år senare kan man väl tyvärr bara konstatera att inte mycket har ändrats

tisdag 17 mars 2009

Veckans Disney

BOLIVAR
Födelsedag: 25 juli 1936 i filmen ”Alpine Climbers”. I filmen ska Pluto och Bolivar rädda de båda alpinisterna Musse och Kalle. Som tecknad figur kom han första gången den 17 mars 1938.
Släktingar: I en dagstidningsserie på 40-talet hade han en valp som hette Behemoth. Carl Barks använde valpen i WDC 111 och då hade han namnet Behe.
Käraste: Ingen känd.
Bostad: I Kalle Ankas hus. Oftast håller han till inomhus men det finns en hundkoja i trädgården.
Yrke: Husdjur och familjens bästa vän. Har arbetat som räddningshund.
Hobby: Mat och sömn.
Klädsel: Hans fina päls skyddar honom mot allt. Har setts iklädd krus runt halsen.
Första framträdandet i Sverige: I Aftonbladet 7/4 1938. I KA 4/48.
Övrigt: Sanktbernhardshundarna har i över 100 år använts som räddningshundar i Alperna. Knatte, Fnatte och Tjatte försökte en gång använda Bolivar på det sättet den enda gången han var officiell gröngölingshund. Bolivar rädda nämligen Kalle och Stormogulen ur en snöstorm. Boivar åt upp medaljen efteråt och det är något man inte får göra om man är medlem i Gröngölingarna. Det blev bara det framträdandet för Bolivar. Efter detta äventyr fann man att Bolivars bästa plats var framför spisen. I en amerikansk serietidning från 1951 fick han namnet Bornworthy av Cal Barks. Det berodde på att det hade klagats på att hunden hade samma namn som den sydamerikanska frihetshjälte Simón Bolivar.

Bolivar på andra språk:
Norska: Bolivar
Danska: Barnhard
Finska: Pulivari
Engelska: Bilivar/Bornworthy/Borny/Bernie
Tyska: Bernie/Barbarossa
Holländska: Loebas
Spanska: Bolivar

måndag 16 mars 2009

Singstore - ett land fyllt av genier och tokar

I maillådan damp det ner ett pressmeddelande att Singstars låtaffär Singstore fyllt 1 000 låtar, ett pressmeddelande som fick mig att börja botanisera i affärens skivback och snabbt konstatera en sak.
Det är en brokig samlig låtar som Sony erbjuder.

I den svenska-engelska delen som är gruninställning för oss i Sverige finns en låtar som placerar sig över hela nödvändighetsskalan.
Från de helt livsviktiga som Pet Shop Boys version av "Always On My Mind" och "Om Du Var Här" med Kent över till de nödvändiga "I Wanna Know What Love Is" med Foreigner och " Det Gör Ont" med Lena PH för att sedan landa i de fullständigt meningslösa låtarna. Låtar som till exempel "Dumb" med The 411 eller Opus X försök att lura spelarna med "Loving You Girl".
De sistanämnda låtarna är naturligtvis inte alls bra men ändå inte dåliga på ett tokigt sätt.

För det är inte förrän man ställer in Singstore som man får fram låtar på andra språk än svenska och engelska som tokigheterna verkligen inleds.
Och inte helt oväntat är landet som skänkt oss två världskrig som har de värsta avarterna.

I den tyska affären finns det nämlingen mycket konstiga saker och då inte lite lagom "Larz-Kristerz tolkar Sweet Child Of Mine"-crazy utan istället Tintin-crazy, ni vet som de figurerna som hade spiraler runt huvudena. Super-crazy helt enkelt.

Eller vad som sägs om ickelåten Käsebrot med Helge Schneider (bilden)? En låt som helt enkelt handlar hur otroligt gott det är med ostmackorlåtar eller Rio Reisers lätta hybris i König Von Deutchland. "Bäst" är nog ändå De Randfichtens umpa bumpa-överdos "Lebt Denn Dr Alte Holzmichl Noch ...?"

Och som ett brev på posten kommer här Gamle Holzmichl i ett härligt Youtube-klipp.



lördag 14 mars 2009

In Rafa We Trust

Lördagens stormatch i Premier League kommer endast att kommenteras på ovanstående sätt.
Läs och njut.

Armando tar bladet från munnen

"Anders Svensson ska hålla käften"
Tänker att få höra förbundskapten Lars Lagerbäck säga så om den svenske mittfältaren skulle få för sig att tacka nej till landslaget.

Så skulle naturligtvis aldrig den försiktige Lagerbäck, och inte så många andra förbundskaptener heller för den delen, uttrycka sig.
Men det finns naturligtvis undantag och inte helt oväntat är det Bergets favorit bland förbundskaptener som skulle tänka i dessa banor.

För man kan väl säga att Diego Armando Maradona inte tog sin mittfältsstjärna Juan Roman Riquelmes avhopp från argentinska landslaget speciellt bra.
Som svar på att Riquelme haft en del synpukter på fotbollslegendarens kritik av Boca Junior-spelarens insats den senaste tiden levererades denna salva:
"Riquelme ska hålla käften, han ska akta sig för att dra mitt namn i smutsen, för jag har mer erfarenhet och spelintelligens än han".
Klockrent naturligtvis och helt i linje med den ständiga hybris som ligger under Maradonas skinn.

Och inte heller nöjde han sig med att enbart svinga mot Boca Junior-spelaren.
Nej även tränaren för Bocas rivaler River Plate, Nestor Gorosito, fick sig en släng av sleven sedan denne "okunnige" människa haft mage att lägga sig i debatten och försvara Riquelme.
"Jag känner honom (Gorosito) sen gammalt och han ska akta sig för att ge sig ut i grumliga vatten. Jag har en hel del information om honom som han inte vill ska komma ut".
Återigen fanastiska och fullständigt tokiga ord från Argentinas finest.

Detta tycker jag vi avslutar med att vissa att den gode Maradona även kunde spela en del fotboll också.
Och detta genom en resa genom total dribblingsonani när den är som bäst och som belyser det som gjorde honom till en av de största. Viljan att gå rakt på mål.
För medan många av dagens stora dribblingskonstnärer påfallande ofta dribblar mest för syns skull och ut mot kanterna gjorde Maradona det som regel för att komma snabbaste vägen mot mål.



fredag 13 mars 2009

Halleluja hör ni änglars sång

Någonstans på Norges västkust sitter det ung tjej och sjunger så det tåras i ögonen på änglarna.

För sättet som Maria Abrahamsen framför Leonard Cohens "Hallelujah" är inget annat än fantastiskt.
Faktum är att det förmodligen, och här kan jag komma att få mothugg, den bästa cover jag har hört på låten.
I alla fall saknar inte jag Jeff Buckley, Rufus Wainwright och alla andra som även de gjort underbara versioner under detta klipp.

Enda felet är väl att klippet är sörjans så tråkigt och intetsägande.
Men håll i alla fall utsikt efter Maria Abrahamsen i framtiden. Det kan nog bli stort.


Veckans musikvideo

Att det skulle dröja över tre månader innan Ulf Lundell dök upp som veckans musikvideo på en blogg signerad av Apan kan inte ses som något annat än en första klassens skräll.

Men nu är det dock dags och det ni ska få höra kommer från Mästers Club Zebra-turné 2002 och låten är Rialto.

Det finns inte mycket mer att säga förutom att Lundell när han är på detta humöret och brinner med magnesiumlåga helt enkelt är nummer ett.



torsdag 12 mars 2009

Att hänga på låset

Vapen är laddade, adrenalinet pumpar för fullt.
Nu kör vi!

Klockan 00.00 i natt går embargot ut för att få spela Resident Evil 5 online.
Klockan 00.01 går Spelredaktören och Apan in för springa igenom spelet tillsammans.

Det är ingenting sjukt med detta utan bara ett stort bevis på vilken fokusering vi har för tv-spel.
Att vi sedan inte kommer att ha något större kärlek för varandra under de kommande timmarna är en annan sak.

Men som sagt. Klockan 00.01 sätter den gemensamma skjutfesten och vi kommer banne mig inte sluta förrän alla infekterade varelser kommer att vara dödade och krutröken har lagt sig.

Det här kommer att bli kul.

onsdag 11 mars 2009

Kaptenernas Kapten


Det kan inte hjälpas.
Så här dagen efter 4-0-krossen av Real Madrid måste det bli ytterligare en post om det fenomen som kallas Liverpool FC i Europa.
So here we go ...

"Steve Gerrard Gerrard
he can pass the ball 40 yards, he's big and he's fucking hard
Steve Gerrard Gerrard

Steve Gerrard Gerrard
he'll score a goal from 40 yards, hes scouse and he fucking hard
Steve Gerrard Gerrard "

Så låter en av Liverpool-klacken favoritsånger och den är givetvis tillägnad deras lagets lagkapten och gallionsfigur Steven Gerrard, den spelare som kanske är fotbollsvärldens mest betydelsefulla spelare för sitt lag.
Fast tänker man på alla de oräknerliga gånger han frälst människorna på The Kop med avgörande mål i slutsekunderna är det kanske lika bra att ta bort det där kanske och bara konstatera att han är den mest betydelsefulle.
Gårdagen var inget undantag då Gerrards 2-0 och 3-0 var det som sänkte Real Madrid med nio Europacup/CL-titlar fullständigt.

Och att han kan score from 40 yards är väl bara att instämma i när man har sett denna video.


Veckans citat

"This Is Anfield"

Så här hälsas alla lag välkomna till Liverpools hemmaarena. Igår var det "mäktiga" Real Madrid som fick känna på de rödas fästning under en magisk europakväll då de kom på besök för spel i Champions League. Besöket slutade med en svidande 0-4-förlust och Los Blancos blev för femte året i rad utslagna redan i åttondelsfinalen.


tisdag 10 mars 2009

Veckans Disney

OPPFINNAR-JOCKE
Födelsedag: 23 augusti 1951 då Carl Barks skickade in den första Oppfinnar-Jocke berättelsen till förlaget.
Släktingar: Brorsonen Newton. Man känner också till Jockes farfar, Ratchet.
Bostad: Bor i anslutning till sin verkstad, inte långt från Kalle och Knattarna.
Yrke: Uppfinnare.
Klädsel: Går alltid klädd i väst. På huvudet bär han en liten mössa som han fäst under hakan med ett band.
Övrigt: Jocke föddes i Ankeborgs norra delar i början av 20-talet. Det enda man känner till om hans uppväxt är att han befann sig mycket ute på Farmor Ankas gård. I början av sin karriär använde han sig av en stor hammare som han slog sig med i huvudet för att få idéer. På senare tid har han övergått till att använda en särskild tänkarmössa. Hos Jocke bor också Medhjälparen som dök upp i serien "The Cat Translator" i Uncle Scrooge 15. Hans födelsedag är den 9 februari 1956. Då skickade Carl Barks in ovan nämnda serie till förlaget.

Oppfinnnar-Jocke på andra språk:
Norska: Petter Smart
Danska: Georg Gearløs
Finska: Pelle Peloton
Engelska: Gyro Gearloose
Tyska: Daniel Düsentrieb
Franska: Géo Trouvetou
Italienska: Archimede Pitagorico/Giro Rotalibera
Portugisiska: Professor Pardal

måndag 9 mars 2009

Män som vän

Grabbarna i Killinggänget har tagit greppet om manlig vänskap både en och två gånger i "Nile City" och "Ben och Gunnar - En liten film om manlig vänskap" men det är en intressant företeelse som kan var så mycket.

Det kan till exempel vara ett grabbgäng som dricker sig redlösa varje fredag-lördag och sedan en gång om året åker till Thailand med sina tribaltatueringar och kommer hem med likadana halsband.
Det kan också vara att man börjar åka längdskidor och slutar med att man helt plötsligt har en gamla före detta jugoslavisk skidskytt hemma i hallen som vallar ens skidor.

Eller så kan det gestalta sig som för undertecknad då han tillsammans med Spelredaktören i ren tristess bestämde sig för att åter spela igenom Gears of War 2 i co-läget, ett spelläge vars grundtanke är att man ska hjälpas åt och inte köra sina egna race.

Men istället för kramar och stöttande ord blev det tre över nätet stenhårda och kvällslånga sittningar som förutom gaming som vanligt även innehöll låg humor, skvaller och inte minst stora mängder med okvädningsord till den andre.
Speciellt populärt var det att så fort någon dog berätta via headsetet hur otroligt dålig den andre var och hur otroligt tråkigt och enahanda det kunde vara att spela med någon som på sin höjd är en tv-spelsmedelmåtta. Själva var vi båda Guds gåva till spelvärlden.
Hur som helst sprang vi igenom hela härligheten och ser nu fram emot nya "utmaningar" kommande helg.

Då är det Resident Evil 5 som står på programmet och med tanke på att detta spel i än högre grad går ut på samarbete vågar jag faktiskt inte ens tänka på hur det kommer att se ut.
Förmodligen blir det väl något likande som förra helgen och jag kan knappt hålla mig tills jag återigen får berätta hur illa jag tycker Spelredaktören hanterar en handkontroll.

Våran "ovänskap" skulle säkert kunna sysselsätta hjärnskrynklare i veckor och skulle man spela in våra samtal och sedan spela upp för okända människor skulle de säkerligen inte gissa på att vi är speciellt goda vänner.
Det är för övrigt en gissning goda vänner till oss båda också missar då de förfäras över vår samtalston och undrar om vi kommit ihop oss om något.
Anledning kan ibland var lite olika men svaret är alltid det samma på ovänskapsfrågan: "Vi är inte ett dugg ovänner".

Så roligt har vi det när vi umgås. Hur har ni det?

fredag 6 mars 2009

Veckans musikvideo

Veckans video tillägnar jag alla Sveriges sjuksköterska i allmänhet och Maria på ögon i synnerhet som i morse under min regelbundna ögonkontroll torpederade mina sinne med alla tillgängliga vapen.

Visserligen var det väl förutbestämt att jag skulle falla till marken som ett redwoodträd då jag är synnerligen lättläst när det gäller kvinnor.
Och redan här kan alla mina vänner måla upp en bild av denna skönhet.
Och visst är hon lång, halvblond och med ett sätt och en personlighet som får en att lägga ner alla sköldar. Men det mest givna är naturligtvis att hennes ansikte bär klara drag av Hanna Marklund.

Mmm, Det var tusan vad den där tryckmätningen på Uddevalla sjukhus våning sju tog skruv.

I alla fall. Min hyllning görs av den fransk-armeninern Charles Aznavour som här med grånad värdighet framför sin egna låt "She".
En låt som liksom Marias uppenbarelse kan smälta polarisen.

torsdag 5 mars 2009

Stum av beundran



Har precis tittat klart på andra delen i SVT:s nya serien "På liv och död", en serie där vi får följa arbetet på Sahlgrenskas transplantationsavdelning.
Och det är ju naturligtvis en gigantisk underdrift att säga att de som jobbar där kan förändra folks liv och att de har ett arbete som inte nog kan hyllas.

De som i min bok dock framförallt ska äras och hyllas allra mest i detta sammanhang är ändå de som gör det hela möjligt - organdonatorerna och deras anhöriga.
Speciellt går beundran till de anhöriga som inte vet om sina älskades vilja utan mitt i all sin sorg och chock tvingas ta ställning till organdonation.

Så om ni inte har gjort det tidigare har jag bara en uppmaning till er.
Stäng den här sidan, ni kan ju alltid komma tillbaka, och gå istället in på http://www.donationsrådet.se/ och anmäler er till donationsregistret.
Tala sedan om för era anhöriga er vilja så de i alla fall slipper fundera över den saken om det nu skulle vara så tragiskt att det blir aktuellt.
Jag vet att religiösa anledningar kan sätta käppar i hjulen för vissa men faktum kvarstår.
Det räcker med att se ett avsnitt av "På liv och död" och få se den glädje och lycka som sprider sig i både mottagarnas och deras familjers ansikten när de fått nya organ för att inse att organdonation är den mest självklara sak i världen.

Men Staffan Hellstrands "Fanfar" är också en blyg bugning åt alla de som byggt det här landet och givit oss själviska arslen ett ofattbart drägligt liv.
Om dessa folkhemshjältars slit kommer att vara till någon nytta är väl i dessa mörka dagar lite tveksamt då de sista resterna av efterkrigstidens välfärdsvärld börjar att rasa.

En sak står i alla fall klart. Vi kan fan inte skylla på våra mor- och farföräldrar att det blev som det blev.
Möjligen kan vi skylla en del på våra mammor och pappor för att de lyckades ta emot välståndsstafettpinnen på ett ganska taffligt sätt. Men inte heller dessa hårt arbetande och kärleksfulla individer kan lastas för att dagens kraftfulla generation, som jag själv tillhör, numera sätter en ära i att synas utan göra något istället för tvärtom.
För så här är det ju. Syns man inte finns man inte vilket mitt egna bloggande är ett lysande exempel på.

onsdag 4 mars 2009

Vem kan lura en thailändare på mest deg?

När man trodde att botten var nådd kom dagens avsnitt av Semestersvenskar och grävde ned den ytterligare.

Förra gången jag spydde min galla över svenskarnas resor till Thailand träffade vi vidrige kock-Leffe som hade 1800-tals-tankar om landets befolkning plus en man som hade oväntat hårda, och dumma, krav på en av reseledarna.

Men då hade jag ännu inte träffat Kari med anhang från Olofström som inte hittade mycket positivt med med gamla Siam.
Först var nämligen AC-anläggningen som djävlades genom att hela tiden strömma ut kall luft.
Och okej för det irritationsmoment och det kan väl godkännas. Men det var det som följde därefter som började få nackhåren att resa sig.

Dels var nämligen båtfärderna mellan öarna ALLDELES för skumpiga och nära på livshotande. Därmed slipper vi undra vilken som är den vanligaste dödsorsaken i Thailand. Alla dör nämligen under båtfärder).
En härlig uppvisning i kappvändning fick oss också till livs.
För lika härlig som semestern var vid de i dessa program så klassiska intervjusituationerna lika uselt var livet när gruppen filmades i "riktiga"livet.
Priset togs då Kari och de andra i solstolar sa att detta var den mest fantastiska resa de varit på och att man måste ta seden dit man kommer för sedan på restaurangen minuterna efter snack skit om thailändare och avrunda med att bedöma maten som det värsta de ätit.

Men mest snett ute var nog ändå de två familjer från Åmål som helt fått det här med semester helt om bakfoten.
De hade nämligen gjort upp ett späckat reseschema för alla inblandande, inklusive läxläxning för barnen, egentid för föräldrarna och turordning för men som skulle "hålla ställningarna" på hotellet.
Och för att riktigt kröna dumheten hade de införskaffat en mängd walke-talkies för att kunna hålla ihop gruppen och schemat.
Jag som trodde semester skulle vara, om inte helt crazy, så i alla lite lössläppt. Men icke sa Nicke om man kommer från Åmål. Då ska det vara ordning och reda och inget utrymme för utsvävningar.

Sedan kan man ju bara skaka på huvudet åt den pruthysteri som infinner sig.
Återigen är det Kari och gänget som visar framfötterna då de hade en tävling där den som kunde betala minst senare fick dricka betalda groggar.
Med andra ord. Den som kan lura fattiga thailändare på 10, 20 eller kanske 50 kronor är dagens kung/drottning och får sprit i baren.
Ja ibland är man sannerligen stolt att vara svensk ...