Ten goalless matches and still counting

Det är kanske i dessa dagar en aning svårt att minnas det. Men så här ser Fernando Torres ut när han firar ett eget mål han.

Ja du, Fernando. Du hade det allt bättre förr ...

När Petersson ville vara en Hök

Vi kör, så här precis innan avspark mellan Liverpool och Manchester C, ett snabbt grattis idag till my old compadre, Johan Petersson som idag tar ytterligare ett steg närmare 40, one down - one to go.

Han vet vad jag tycker om honom och därför behöver jag inte ännu en gång vända ut och in på mig själv för att bedyra min kärlek för honom.

Vad jag dock behöver göra är att påminna honom och resten av världen om att våren och sommaren 1991 var det Chesney Hawk som var unge Peterssons allra största stilikon.

Så vi ska nu därför få oss en återblick till hur Johan, och många andra med honom ville se ut under början av 90-talet.
"The One And Only" för övrigt även en tämligen habil one-hit-wonder.

Klart idag: BoxeR kommer inte

Även om jag älskar allt vad videospel heter är jag ändå en smula förundrad över det som kommer att ske i Stockholm på tisdag.

Då ska nämligen världens bästa spelare på "Starcraft II" mötas i en snabbturnering och göra upp om en större summa pengar.
Och det är väl inte tävlingen i säg som jag ställer mig frågan till utan det intresse som tävlingen har skapat i denna del av världen.

Aftonbladet sänder till exempel live på sin webb, och samma tidning var idag ute på Arlanda för att ta emot stjärnorna när de kom.
Ett mottagande som de inte var ensamma om då även ett större antal spelfrälsta även hade gått halvvägs mellan Stockholm och Uppsala för att se sina idoler.

Men megastjärnan "BoxeR" aka Lim Yo Hwan (bilden) kommer inte då en magåkomma stoppat honom, ett besked som möttes av besvikelse bland de församlade på Arlanda International.

Lika tokigt som i spelets stora land Sydkorea var det dock inte, och kommer nog aldrig bli. Där nämligen Starcraft sanslöst stort och de bästa spelarna är verkligen superstjärnor som lever gott på sitt spelande.

Det allra största beviset på att intresset i det asiatiska landet är stort är det faktum att det finns kommentatorer som även det kan leva på att referera från matcherna och turneringar.
Och vad som är allra roligast. De går in för det så det saknar motstycke.

Så här lät det nämligen under en match för ett tag sedan ...

Spelhörnan

Crysis 2

Playstation 3/Xbox 360/Pc
(Crytek/Electronic Arts)
Betyg: 4 Herr Nilsson

Vi ska kasta oss framåt i tiden, närmare bestämt till 2023, och till ett New York som blivit ödelagt av ett fruktansvärt virus. Där ska du, i rollen som det överlevande muskelberget Alcatraz ta dig an en livsfarlig miljö full med bråte, onda soldater och aliens. Din bästa lekkamrat blir den dräkt, som är fullproppade med gadgets, som du fått av den döende Prophet, en karaktär som vi ju även känner från det första spelet.

Det ska med en gång sägas att första intrycket av spelet blev allt annat än bra då jag inte alls kände mig bekväm med varken kontroll eller story. Efter ett tag fann jag mig dock till rätta och ju längre jag spelade, desto mer fast blev jag i detta fasansfullt vackra spel. Dock är jag, även om de är en central del i serien, fortfarande lite skeptisk till alla dessa aliens. Det hade räckt så bra med ”vanliga” soldater som motståndare. Men man kan ju inte få allt och i så fall är Crysis 2 ett spel som räcker och verkligen blir över.

Lego Star Wars III – The Clone wars
Multi

(Lucasarts/Activision)

Betyg: 3 Herr Nilsson

Lucasart och Activision fortsätter på den inslagna vägen med att gestalta Star Wars med hjälp av Lego-figurer. Men även om serien hittills varit en storslagen succé börjar det, i och med släppet av The Clone Wars-delen, nu kännas som om att serien har stannat upp.

Det är visserligen fortfarande ett bra spel men känslan är att formkurvan är på väg att dala. Största anledning till detta är naturligtvis att Lucasart redan gjort spel efter de ”riktiga” filmernas manus och att man denna gång tvingats att rikta in sig på den tämligen fåniga animerade fortsättningen The Clone Wars.

Så en sammanfattning får bli att för en gamla Star Wars-nörd ger inte nya Legospelet speciellt mycket. Men känslan är det säkert en annan för de lite yngre som inte växt upp orginalfilmerna och som därför har ett mer öppet sinne. För ett habilt videospel är det, inget snack om det.

Homefront

Xbox 360/Playstation 3/Pc

(Kaos Studios/THQ)

Betyg: 3 gubbar

Vi fortsätter i gamla upptrampade framtidsspår när vi tar oss fram till år 2025 och ett USA som är invaderat och tyraniserat av nutidens största skurkstat, Nordkorea.

Dock är det inte stortoken Kim Jong Il som står bakom att USA:s frihet är borta. Nej istället är det lill-Jongen, Kim Jong Un som utnyttjat börskriser och epidemirer för att besegra den stora fienden i öster.

Efter detta annorlunda storyuppläget blir dock alltsom vanligt när det gäller skjutspel. Du ska gå längs en hårt snitslad banan, skjuta på allt som rör sig och till sist befriade dit älskade land. Homefront är med andra ord en gammal välsjungen visa som trots att den är bra inte höjer ens puls nämnvärt.

Emma - En markör för en lyckad fest

Så har det då åter blivit dags att sätta grattisskutan i sjön igen och ge sig ut på havet so gemene man kallar "Buon Compleanno"

Anledningen är förstås att allas våran Emma O, detta yrväder och i all välmening fullständigt tokiga fruntimmer just denna dag fyller år och att hon på köpet därmed även också blir en stor och vuxen flicka.

Visserligen är det säkert många som tycker hon blev vuxen samma dag som hennes sockersöta dotter Maj föddes.
Apan är dock en traditionstyngd primat och enligt gammal hävd blir en flicka inte blir vuxen förrän hon uppnår en ålder av 30 år.

En annan sak som är värt att nämna när det gäller Emma är att hon har en mästerlig förmåga att dyka på fester som blir väldigt lyckade och crazy. Samtidigt är min skill på alldeles för mycket på lyset vid samma tillfällen.
Senaste gången våra planeter stod i linje var under två fester hemma hos gästvänlige Dennis J, fester där jag som vanligt blev för mycket på pickalurven medan Emma bara var värdig.

Äh men vad tusan, nu är det dags för lite tunes.
Och eftersom jag vet att Emma är en tjej som uppskattar äldre och bra musik kommer här en riktig pärla från världens två mest samstämmiga röster. Art Garfunkel och Paul Simon.

De ska här inför alla er och 100 000 andra människor i Central Park, New York framföra "The Sound Of Silence", en låt lika vacker och underbar som dagens födelsedagsbarn.

Återigen grattis Emma.

Walk on, with hope in your heart.

För alla mina Tottenham-vänner i världen kommer här en uppmuntran.

Det går att vinna stort hemma mot Real Madrid.

Men då måste man förstås heta Liverpool och spela sina hemmamatcher inför sjungande fans på Anfield ...

Veckans citat

"Bevisningen är för svag"

Målen och klienterna må skifta. Men stjärnadvokaten Leif Silberskys mantra är den samma varje gång. Den här gången är det bevisen mot den 47-åring som just nu står åtalad för att ha haft en sextortyrkammare i en stuga i skogen som är på tok för vaga.

Ett bra orkesterband är tillbaka

Så var det dags för de dystra grabbarna och numera den svenska tjejen i Glasvegas att följa upp sitt debuten med det svåra andra albumet.

Första smakprovet från nykomlingen, Euporia ///Heartbreak\\\ som släpptes i fredags blev Euphoria, Take My Hand", en låt som doftar gammalt hemvant Glasvegassound. Ett faktum som också gör att det hela doftar väldigt bra.

Snygg video är det också.

Fräknar - Den bästa skavanken

Jag gillar fräknar, så är det bara.
Det är något av det sötaste man kan råka ut för.

Speciellt när de sitter på kvinnor av den art som jag ställdes framför i förmiddags under Uddevalla IS tipspromenad.
Hon var genomblöt, hade en världens största mössa, såg ut som prickigkorv i ansiktet och jag älskade varje sekund av det.

Vissa kallar fräknar för en skavank. Jag kallar det för karaktärshöjare.

"Karl-Oskar, jag är sån nu igen"

Med detta klassiska citat "Utvandrarna" drar vi gång aprils bloggande.

Bakgrunden till citatet denna gången är att när jag för två timmar sedan satt och slölyssnade på Itunes så dök Ulf Lundells "Soldat kommer hem".

Ett låtval av Itunes som fick det att knäppa till i mig och slå på strömbrytaren till Lundell-kärleken igen.
Därför har jag nu, efter ett ganska långt uppehåll, de senaste timmarna tokkonsumerat Söders finest och bara åter insett att Ulf Lundell är det bästa Sverige har uppbådat i form av artist. Visserligen i stark stark konkurrens med Plura Jonsson och det är nästan helt omöjligt att skilja förstaplatsen åt Men för att få denna bloggpost att gå ihop låter jag denna dag Ulf Gerhard Lundell vinna, en annan dag är det Per Jonsson som vinner på denna blåsiga plats kallat Berget.

Därför kommer nu detta ganska undanskymda mästerverk som skrevs till "Ship To Bosnia"-projektet och som träffade direkt mig den första gången jag 1996 hörde den på välgörenhetsskivan "Bosnia", som förutom denna magiska historia om en man som kommer hem från kriget även innehåller liveversioner av För Dom Som Älskar", "Stackars Jack" , "Gränsen" och akustiska eposet "Museum".

Men låt oss nu se på videon till "Soldat Kommer Hem" som är ett bevis på att musikvideor inte behöver vara så avancerade för att nå fram.. Här räcker det med en ensam man som sjunger framför en skärm där det rullar bilder från ett krigshärjat Balkan.