fredag 11 juni 2010

Spelhörnan

Prince Of Persia – Forgotten Sands
Multi
(Ubisoft)
Betyg: 3 Herr Nilsson


Även om man inte trodde det var möjligt så gick det faktiskt att klämma ut ännu ett Prince of Persia-spel utan att svinga förnyelsetrollstaven över serien.
The Forgotten Sands är i stort sett samma sak som vi har sett vid ett flertal tillfällen, både på den gamla eller den nya generationens konsoler.
Det ändrar dock inte på intrycket att Prince of Persia-spelen fortsätter att fängsla en med akrobatik och kluriga gåtor.

Ett godkänt spel, varken mer eller mindre. Men nu får det nog var stopp med de gamla hjulspåren. Det känns som om det inte går att köra det här fordonet längre upp i backen nu utan att byta till en starka och fräschare motor.

Blur
(Xbox 360/Playstation 3/Pc)
(Activision)
Betyg: 2 Herr Nilsson


Det gäller att vara strategisk när man ska släppa spel och hitta luckor på året då ens kanske inte helt fantastiska spel kan få en marknad.
Så har Activision med allra största säkerhet tänkt när de valde releasedatum för sitt bilspel Blur.
Blur är nämligen inget spel som hade klarat sig länge om det ställts mot, Dirt 2, Grid eller något annat av de riktigt bra bilspel som släppts till de nya konsolerna.
Blur är för att uttrycka sig i klarspråk ett högst ordinärt spel i racinggenren. Inte dåligt på något sätt men inte heller speciellt bra.

Rock Band: Green Day
Xbox 360/Playstation 3
(Harmonix/EA)
Betyg: 4 Herr Nilsson

Singstar Kent
(Playstation 3/Playstation 2)
(Sony/Nordisk Film)
Betyg: 3 Herr Nilsson


När skivor säljer allt sämre har dagens artister fått hitta nya möjligheter till att tjäna pengar.
Att medverka i sociala tv-spel är en väg som allt fler numera går.
Först att erbjuda detta var Sony med Singstar och sedan har flodvågen blivit allt kraftigare med spel som Guitar Hero och Rock Band, Lips.
De senaste nytänkarna i raden är Kent och Green Day som nu släppt sin musik på Singstar respektive Rock Band.
Och det finns inget att klaga på över dessa vägval då båda grupperna fungerar utomordentligt i spelformen och är ett mycket bra sätt att promota musik på.

Så hur fungerat det då?
Jodå. Bäst utfall tycker jag att Green Day har med Rock Band. Deras musik visar sig nämligen passa konceptet som handen i handsken.
Visserligen är det en fråga om smak men valet av låtar gör att man aldrig får tråkigt när man spelar, något som alltför ofta drabbar både Rock Band- och Guitar Hero-spelen.
I mitt tycke den bästa Rock Band-delen som har kommit.
Men även Singstar med Kent är oväntat bra som karaoke. Ingen wow-upplevelse, Singstar är som Singstar alltid varit, men det funkar.Enda invändningen man kan ha är att just Kent kanske inte är den absoluta festmusiken då låtarna långt ifrån varje gång är speciellt lättillgängliga.

torsdag 10 juni 2010

Klart i kväll: Så slutar VM (I)

Om ni som inte vill veta hur det kommande VM:et i fotboll kommer att gå råder jag att sluta läsa nu.

Apan På Berget kommer nämligen på de kommande raderna att berätta hur det kommer att gå i mästerskapet.
Idag kommer slutställningen i de olika grupperna och i morgon kommer resultaten i utslagningsronderna.

Så det
finns väl inget att vänta på. Nu kör vi.


Grupp A
1) Frankrike.
2) Sydafrika
3) Mexico
4) Uruguay
Kommentar:
Frankrike är alltid lite luriga att tippa, Men om allt går som det ska kommer laget inte ha några problem med att ta sig vidare. Varning utfärdas dock för lagets darrighet då och då. Bakom Frankrike kommer det att bli en hård kamp om den andra åttondelsplatsen. Hemmaplan avgör till Sydafrikas fördel.

Grupp B:
1) Argentina
2) Nigeria
3) Grekland
4) Sydkorea
Kommentar: Trots att Lars Lagerbäck bara varit med laget en kort period tror jag ändå att han kommer att styra Nigeria vidare. Men det krävs att han får disciplin på spelarna, annars kan det barka käpprätt ut på savannen. Argentina ska med sitt manskap bara inte kunna missa att gå vidare, oavsett vilka tokigheter Maradona hittar på

Grupp C:
1) England
2) USA
3) Slovenien
4) Algeriet
Kommentar: England som vi svenskar älskar att älska är som vanligt uppskrivna av sitt egna folk och av oss svenskar. Och visst känns det bättre än på länge för Drottningens pojkar. I alla känns det så pass bra att de tar hem gruppsegern i denna relativt enkla grupp. USA följer med av bara farten.

Grupp D:

1) Tyskland
2) Serbien
3) Ghana
4) Australien
Kommentar: Hur sköna människor från Australien nu än är räcker deras kunskap på planen inte till alls. I den här gruppen krävs det en smärre mirakel om inte Tyskland och Serbien ska ta sig vidare. Mest intressant i gruppen blir vilket lag som vinner gruppen.

Grupp E:
1) Holland
2) Kamerun
3) Danmark
4) Japan
Kommentar: Totalfotbollen kommer att segra i denna grupp, inte bara för taktikens skulle utan även för att Holland har den bästa truppen. För enda nordiska deltagare, Danmark, kommer en klen anfallsbesättning sätta stopp för vidare avancemang.

Grupp F:
1) Italien
2) Slovakien
3) Paraguay
4) Nya Zeeland
Kommentar: Regerande mästarna, och sedvanligt trögstartade, Italien tar förstaplats efter ett visst bekymmer i matchen mot Slovakien, förmodligen är det en straff i 87:e som räddar Gli Azzurri även denna gång.

Grupp G:
1) Brasilien
2) Elfenbenskusten
3) Portugal
4) Nordkorea
Kommentar: Ja herregud vilken grupp. Inte nog med att världens mest bespottade land, Nordkorea, är med. Dessutom är det tre länder vars förbundskapten inte kan visa sig i landet om laget inte går vidare då alla invånarna i Brasilien, Elfenbenskusten och Portugal kräver avancemang. En förbundskapten måste dock få smaka på riset och jag tror det blir Carlos Queiroz i Portugal. Om Drogba inte håller bli det dock Svennis som inte kan visa sig i Elfenbenskusten.

Grupp H:
1) Spanien
2) Chile
3) Schweiz
4) Honduras
Kommentar: Spanien kommer som väntat att dansa genom gruppen utan några som helst problem. Sydamerikanska Chile kommer att knipa den sista åttondelsplatsen även om Schweiz kan bli besvärliga att ha med att göra.


Vad tror ni om detta?


I morgon kommer resten av mästerskapet att avslöjas. Så det är bara att vänta och undra ...

Svaret på historiens största gåta

Kan lantmätare bli äldre?
Denna fråga som bekymrat forskare under många många år har nu äntligen fått ett svar.
Ja det kan dom.

Detta står nu klart sedan det framkommit att Uddevallas finest inom mätargebitet, Stina Bergqvist, idag fyller år.
Med andra ord är det en stor dag för både henne och forskarvärlden som nu kan pusta ut då dimman runt frågan en gång för alla verkar ha lättat.

Stina, eller Stintan som jag brukar kalla henne, är också en stor idrottsfantast som brukar svälja det mesta i idrottsväg. En egenhet som naturligtvis placerar henne högt på listan över bra människor.
När hon inte tränar själv är timmar framför en cykeltävling på tv lika roligt som en start i Vasaloppet eller en VM-final i valfri sport.

Snart är det också av till Borlänge och Peace & Love för henne, mig och ett par andra sköna juveler. En kul tillställning som kommer att bli ännu roligare om födelsedagsbarnet och Robert återigen kommer att ha en hård show-off med sina hårtorkar, en tävling som avgjordes förra året och som förhoppningsvis kommer att äga rum även i år.

Tyvärr kommer också resan innebära att det återigen kommer bli en massa tjat om den förbannade Nina Persson som Stina av någon anledning tycker är sanslöst bra.
Men okej, eftersom det är din födelsedag. Hon gör ganska bra musik.
Men att hon skulle var något att ha på scenen går jag inte med på. För att jag ska medge det krävs att du fyller betydligt mer jämnt än du gör idag.

Här kommer i alla fall en låt med A Camp, "I Can Buy You", som enkelt grattis.

Veckans citat

"Some people say football is a matter of life & death.
They are wrong. It's much more serious than that."

Liverpools legendariske manager Bill Shankly satte en gång i tiden saker i sin rätta proportion. Fast just i dessa VM-tider ligger nog citatet ganska nära till hands för många.

tisdag 8 juni 2010

Dags för lite nationalsång

Äh vad säger ni.
Är det inte dags för lite musik här på Sportsnack.

Och i dessa VM-tider är det högst naturligt att visa upp de låtar som ska marknadsföra mästerskapet och stötta de olika lagen.

Det är också därför naturligt att inleda med den officella VM-låten, "Anthem South Africa". En låt som sydafrikanen K'naan sjunger och som Fifa och ett visst läskedrycks-företag står bakom.




Men låt oss nu istället gå över till väsentligheter och lyssna till de sånger som vi med all säkerhet kommer att få höra. Nationalsångerna, sjunga av de olika landslagen.
Och vi ska börja med den bästa version av en nationalsång som någonsin sjungts av ett landslag, och framförallt av en arena, "God Save The Queen" från EM-semifinalen på Wembley 1996.
70000 exalterade hemmafans tvingade sångaren Paul Young avbryta sitt försök och låta åskådarna ta han om det. Sedan går det inte att klaga på insatsen från herrar som Tony Adams, Gareth Southgate och Stuart Pearce heller.




Världsmästarna Italien bjuder här också på en bra, om än inte så välsjungen, version av "Fratteli d'Italia"




Så ska vi få höra Frankrikes spelare sjung sig hesa innan deras finest hour 1998. Och nog sjunger då, både högt och illa. Lite finalinledning bjuds vi också på.



2006 var året då den tyska nationen äntligen fick självsäkerheten tillbaka och vågade sjunga sin nationalsång ordentligt utan att mumla. Här hör vi spelarna och publiken från Berlins Olympiastadion sjunga inför kvartsfinalen mellan Tyskland och Argentina.



För Spaniens spelare och supportrar spelar det ingen roll hur sångsugna de är, det blir ingen sång ändå. Deras nationalsång har nämligen ingen text.



Till sist har vi mesta mästarna Brasilien och deras nationalhymn. En spretande historia som går upp och med i tempo som om den vore Balder på Liseberg.




Som extra krydda ska vi få höra den kanske sämsta version som gjorts av en nationalsång någonsin. Bruno Wintzells framförande av "La Marseillaise" från invigningsmatchen i EM 1992 mellan Sverige och Frankrike.
Det är riktigt illa.

söndag 6 juni 2010

Välkommen till landet Medgång

Så drar då återigen medgångsyran genom vårt land och alla ska prata insatt om en sport de aldrig annars följer.

Det jag talar om är naturligtvis Robin Söderlings framfart i Paris en framgång som fått Sverige att bli alibitokiga i tennis, precis som för ett år sedan då samme man fick sjukdomen grasserade för fullt.

Och missförstå mig nu rätt. Det Söderling har gjort är jättebra och ska hyllas på alla sätt och vis.
Det som dock stör elitistiska lilla mig är att vissa människor nu gör anspråk på att vara tennisexperter, trots att de enda de har sett av tennis det senaste åren var när Söderling slog in matchbollen i fredags.
Det stör mig inte så mycket för egen del utan mer för de som är genuint intresserade och lika gärna ser en serve i Båstadskvalet som en final i Wimbledon som nu får sitt område invaderat av hedningar.

Det är också av denna orsak som jag inte lider så där fasansfullt mycket av att Sverige inte är med i VM.
Nu slipper jag och andra fotbollsintresserade att dela dessa sommarveckor med blågulfärgade ansikten, dyngfulla neanderthaler som skriker "SVÄÄÄÄÄRRRJE" och klappkepsar/vikingahjälmar till förbannelse.
Då lider jag betydligt mer av en mängd stjärnspelare blivit skadade och ser ut att missa VM.
Visserligen var det inte bättre förr men då var i alla fall tennisframgångar en naturlig del av vårt liv och intresse hann liksom aldrig att svalna.
Så låt oss nu därför minnas en tid då finaler på Roland Garros var lika säkert som att tomten kommer på jul.
Mannen bakom detta var naturligtvis Årtusendets svenske idrottsman Björn Borg som mellan åren 1974-1981 vann sex titlar på lika många finaler, året efter tog sedan Mats Wilander upp stafettpinne och vann som yngste vinnare någonsin.

Det klippet vi ska få se är från 1978 års final då "Burken" mötte argentinske Guillermo Vilas. Poängen, för det är bara en poäng vi ska se, är den berömda då de båda herrarna höll bollen i spel 86 gånger mellan sig, ett rekord i turneringens historia. Och vem vet. Kanske har Borg på sig sitt Buster-pannband under finalen, ett pannband som nog är den största anledningen till att gilla Björn Borg.

fredag 4 juni 2010

Veckans musikvideo

Jag gillar och uppskattar Lars Winnerbäck mycket och vad kan då vara mer passande än att spela den låt som fick mig att en gång i tiden få upp ögonen för honom?

Låten hette, och heter fortfarande, "Kom Änglar" är en sorgens historia om det ämne som han och många andra av mina idoler hanterar bäst, uppbruten kärlek.
Alstret innehåller också textrader som får med ett ord som Alvedon, vilket av någon anledning gillas mycket av undertecknad.

På denna version från Linköping har han också hjälp av den lilla, ytterst bedårande, Lisa Ekdahl på sång. Plus en hel konsertsal med alldeles alldels saliga åhörare.
En version som man säger är ett mästerverk.

torsdag 3 juni 2010

In Rafa we don't trust anymore

Jag vet inte vad jag ska tycka om att Rafael Benitez lämnar managerposten i mitt kära Liverpool.

Dels är jag av den bestämda uppfattning att en tränare aldrig sak få bära hela hundhuvudet om det går dåligt för ett lag, lika lite som han ska få all cred om det går bra.

Å andra sidan har det ju gått katastrofalt dåligt i år med utslagning i Champions League direkt i gruppspelet och en sjundeplats i ligan, något som innebär spel i Europa League med en hårsmån. Resultat som kanske kräver en avgång som betalning.

Men framförallt, och detta är nog den största anledningen att Rafa avgick, han hade inte spelargruppen med sig.
Och i valet mellan Steven Gerrard, Javier Mascherano och Fernando Torres, som alla ska tappat förtroende för spanjoren och vinkat för flyttar, är valet naturligtvis enkelt. Senor Benitez får gå och sedan är det bara att hoppas att dessa stjärnor stannar.
En början på förtroendekrisen kunde nog ses redan innan denna säsongen då en av lagets bästa spelare, Xabi Alonso lämnade för Real Madrid.

Men trots att Rafael Benitez inte lyckades speciellt bra under sista säsong, som ändå innehöll semifinal i Europa League, finns det ingen Liverpool-supporter som kan känna något agg mot honom och för det han gjort med klubben.

Framförallt ska han hyllas och äras i den röda delen av Mersey-området för Istanbul 2005.
Då han genom att främst kasta in Dietmar Hamann efter paus och därmed taktikslog Carlos Ancelotti i Milan och kunde se sina killar vända 0-3 till 3-3 på sex minuter och sedan finalen på straffar.

Så vi tar väl och njuter av denna förtrollande Champions League-säsong 04/05. En film som gör mig tårögd varje gång.
Eller som den brittiske kommentatorn sa efter att Dudek räddat sista straff: "The European Cup in returning to England and to Anfield."

onsdag 2 juni 2010

Veckans citat


"Det är väl min agent som har slarvat med pappren.
Så det blir väl att ta ett halvår bakom galler"


Så sa fotbollsspelaren Pontus Wenbloom, för detta IFK Göteborg numera AZ Alkmaar, till sig själv när han blev omhändertagen på en restaurang av "polisen" inför sin svensexa. Ett uttalande som om inte annat ger ett fint besked på vilka höga tankar gode Wernbloom har för sin omgivning.

tisdag 1 juni 2010

En cigg och nappflaska till frukost

När man trodde att världen inte kunde bli dummare slår den en med häpnad igen.
Eller vad sägs om en tvååring som röker två paket om dagen?

Arid Rizal som barnet heter har rökt sedan den dag då hans, och håll i hatten nu, pappa bjöd honom på en cigg när han var ett och halvt år gammal. Nu röker han sagt var två paket om dagen.
Hans pappa förstår inte alls vad allt ståhej handlar om. Istället tycker han på sant föräldramanér att lille Arid ser hälsosam och frisk ut.
Arids mamma tycker dock att det är ett problem med rökningen.

Indonesiska myndigheter har nu reagerat, men istället för att förbjuda Arid att röka går man andra vägen. Man lovar familjen en bil om rökningen upphör.

Men hur dumt än det hela är kan jag inte låta bli att tycka att lille Arid ser en aning cool när han röker och plojar med sin cigg.