lördag 4 december 2010

Lucka 4 (När julen blev lite gladare)

För några dagar fick jag en spellista med jullåtar tillskickad mig.

Men då listan i mitt tycke var en aningen enformig, det var många låtar från samma skivor, samt väldigt trist och oerhört dyster gav jag även denna feedback tillbaka.

Något som fick min oerhört fina vän att utbrista: ”Men gör det bättre själv då!”

Sagt och gjort för nu ger jag er en lista som sträcker över 70-talskitich, julsynth, kyrkokör i Levene, kokain, sketcher och rolig läten från teckande fåglar.
Så mycket nöje.



Santa Claus Is Comin' To Town – Bruce Springsteen: Äh va fan. Vi låter väl Bossen kicka igång det spektaklet. Han gör det med sedvanlig stor pensel och ljudbild. Och han gör det bra.

Mer Jul – Adolphsson & Falk: Enbart att hackspetten i Kalle Ankas Jul är med i slutet av låten räcker för mig. Jag ler inombords varje gång jag hör honom. Vilket innebär att jag har ett ganska bra liv då jag har ljudet som ringsignal på min mobil.

Falling In Love (With Christmas Time) – Moneybrother & Jerry Williams: Om jag inte missminner mig alldeles låg den här duetten som ett gömt spår på Moneybrothers album ”Pengabrorsan”. En smula synd kan jag tycka att inte lyfta fram den mer. Men förmodligen har det att göra med att den är på engelska och resten av plattan var på svenska.

Vinterland – Ulf Lundell: Här har Mäster, som vanligtvis bespottar den mörka halvan av vårt klimat, hittat glädjen med snö, vinter och kyla. Anledningen stavas inte helt oväntat kärlek med en kvinna. Skulle från början vara en duett och som duett, tillsammans med Hilde Heltberg, finns den också på den norska samlingsskivan ”Når Jeg Kysser Havet”.

Mary's Boy Child/Oh My Lord: Frågan är om det går att finna något mer 70-talskitich än just Boney M. Här ger de sig på Harry Belefontes gamla berättelse om jesu födelse från 1956. En discohärlig och tysk hyllning till varför vi firar jul som blev en stor succé när det begav sig.

Feliz Navidad – José Felciano: Nu är det dags att bege oss till de latinska länderna för att höra på vad de lyssnar på till jul. Så här låter det då. José Felciano gör en go och glad in i själen när han sjunger sin egna, men något enformiga låt.

Nu Tändas Tusen Juleljus – Krister St Hill: Här skiter jag egentligen högaktningsfullt i Krister St Hill, ”Nu Tändas Tusen Juleljus” är vacker men den är framförallt med på listan för att jag vid sex års ålder solosjöng denna sång vid Frälsningsarméns luciakonsert 1979. Så det så.

Vargens Julafton – Olof Thunberg: Historien om när Vargen stal sin egna julklappar blir aldrig tråkig och fyller mig med barndomsminnen varje gång jag hör den.

Hem Till Jul – Mauro Scocco: Separationsångest och längtan blir det massvis av när Mauro Scocco berättar om en ung tjejs flytt hemifrån. Kvar är föräldrarna och en enda dröm. Att deras tös kommer hem till jul.

Inte Bara Glögg – Jan Rippe: Kenneth Ålborg tar oss med bland julens flytande läckerheter på julbordet. Denna sketch är så mustig att man inte vet vart man ska sätta munnen.

Rudolph The Red Nosed Reindeer – Dean Martin: Vi går nu från en skandinavisk drinkare till en drinkare i yppersta internationell klass. Mr Martin kunde det där med att hälla i sig destilat, inget snack om det. Men det är heller ingen diskussion om att han kunde sjunga heller. Detta är denna sång om tomtens allra mest utmobbade ren ett bevis på.

Det Regn Som Faller – Eldkvarn: Låt oss då höra på första gången Plura Jonsson berättade att han använt kokain. Tyvärr var det inte sista gången, men ingen gång blev det lika stort rabalder som när han på Ulf Lundells nyårskonsert 1985 framförde den låten för första gången och pressen gick fullständigt i taket.

Fairytale of New York – The Pogues & Kirsty MacColl: Kanske inte det mest innovativa val på en jullista, men låten måste ändå vara med då den ju en av de bästa holiday season-låtar som finns.

Jultomten Är Faktiskt Död – Cornelis Vreeswijk: Kanske inte den mest myspysiga jullåt som exiserar. Men det är ändå ett brilljant vykort från en julfest för något större företag. Innehåller också ett gäng suveräna Vreeswijk-rim också.

Tomten Jag Vill Ha En Riktig Jul – Busungarna: Den här låten hörde jag första i Nöjesmaskinen 1982 och föll direkt för den. Självklart var det inte för låtens kvalité som jag föll utan snarare för att den innehöll drömmar om radiostyrda flygplan, Donkey Kong, flipperspel och fotbollsspel. Med andra ord precis vad en då 12-årige apa behövde.

O Helga Natt – Artur Erikson: Oerhört mycket jul hos mormor och morfar i Levene. Varje gången jag hör denna sång skickas jag tillbaka till kyrkbänken under julottan där de stolta männen och kvinnorna i Levene kyrkokör sjöng så ljusen fladdrade under takbjälkarna. Artur gör det bra men Jussi B gjorde det givetvis ännu bättre.

It Doesn't Often Snow At Christmans – Pet Shop Boys: Husdjursaffärspojkarna levererar i vanlig ordning och då brukar det vara ordning på torpet. Så även denna gången ...

Snowman – Eskobar: Hade inte hört låten förrän tills några dagar sedan och jag föll direkt. Vet inte varför men jag gjorde det. Kanske på grund av att de sjunger om en snögubbe på syntaktigt sätt.

Sleigh Ride – The Ronettes: Här har demonproducenten och tokskalle Phil Spector skruvat upp alla reglar som hade i sin ”Wall of Sounds”. Och då blir det också en maffig jullåt med motownstuk på det också.

In The Ghetto – Elvis Presley: Elvis är som han alltid är. Pompös, storslagen och alldeles alldeles underbart bra. En mörkare sida av julhelgen.

Back Door Santa – Clarence Carter: Bara låtnamnet gör den värd att ta med. Sedan är det en ganska ruff soul/boogie-låt också, något som inte heller ska underskattas.

Last Christmas – Wham: Antingen säger man som min vän: ”Åh vad jag är trött på Wham!”. Eller så säger man som: ”En helt okej låt om kärlek i miljöer av klädda granar, äggtoddy och snötyngda tak”. Det är bara att välja.

7 O'Clock News/Silent Night – Simon & Garfunkel: Att blanda två röster som uppenbart är satta på den här jorden för att harmonisera med en radioröst som berättar nyheter från Los Angels är lysande. Medan Simon & Garfunkel sjunger om jesufödelse berättar radiorösten bland annat om att komikern Lenny Bruce dött av morfinöverdos.

Vintern Blev För Lång – Pernilla Andersson: När vintern blir alldeles för lång är naturligtvis bra. Det tyckte inte heller Pernilla Andersson som skrev denna låt om när hon och hennes hamnade i ett mörker som aldrig ville ta slut ...

Do They Know It's Christmas – Band Aid: Bob Geldof må tycka att hans alster är alldeles förskräcklig. Men det tycker inte jag och därför får den avsluta denna lista. Låten är också en bra påminnelse om att det finns en värld utanför våra snötäckta fönster och välfyllda bord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar