Så ska då domen fällas över Juldagen 2010.
Och faktum är att det mot förmodan blev en ganska trevlig afton på Mortens.
Men visst var det mycket som var precis som vanligt.
För visst blev vissa av mina vänner som vanligt lite för fulla och drattade på arslet på Pingvin.
Och visst träffade man på en hel radda med cockteasers som inte hade något annat mål än att just locka.
Och vissa talade några vännerna som vanligt med alltför stora bokstäver.
Och visst bytte vissa nummer med bekanta till mina gamla elever och visst iklädde sig vissa som vanligt rollen som sommarkatt åt en förälskelse med lika stor framtid som en snögubbe i juni.
Den sista betraktelsen kommer jag att få fan för men sanningen måste tyvärr fram på ett eller annat sätt.
Jag vill också säga att inte är något fel på denna hänförelse, bara att den är oerhört meningslös och att den kommer att mynna ut i tomhet.
Själv var Apan ett unikum av glädje och inte minst av berusning.
Ett bevis på hans glädje (berusning) var att han framåt småtimmarna dansade och sjöng som om livet hängde på det till Gyllene Tiders "Ljudet Av Ett Annat Hjärta". En markör så god som någon att han är bra i gardinerna.
Han är också oerhört glad över att fått träffa på Uddevallas vackraste syskonpar och han är sanslöst nöjd över att få känna en av dessa syskon i hans tycke väldigt bra. Tack medicinekandidaten och vi borde träffas mer.
Av någon anledning kom jag att tänka på Mighty Eva Dahlgren när jag skrev dessa sista ord ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar