"En bänkrad i en rastlös sen april
Jag tittar över axeln och ser dig blinka till
Jag kan få dig när du vill"
Jag tittar över axeln och ser dig blinka till
Jag kan få dig när du vill"
För när jag idag för 105:e gången hörde den här låten, Kents "Mannen i Den Vita Hatten (16 år senare)", på vägen hem från jobbet slog det mig att låtens inledande rader sammafattar mitt liv på högstadiet och att mitt något svulstiga och kärlekspatetiska epos från i fredag äntligen fått ett soundtrack.
För med rader som de här ovanför sätter Joakim Berg fingret precis på hur det kändes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar