Grabbarna i Killinggänget har tagit greppet om manlig vänskap både en och två gånger i "Nile City" och "Ben och Gunnar - En liten film om manlig vänskap" men det är en intressant företeelse som kan var så mycket.
Det kan till exempel vara ett grabbgäng som dricker sig redlösa varje fredag-lördag och sedan en gång om året åker till Thailand med sina tribaltatueringar och kommer hem med likadana halsband.
Det kan också vara att man börjar åka längdskidor och slutar med att man helt plötsligt har en gamla före detta jugoslavisk skidskytt hemma i hallen som vallar ens skidor.
Eller så kan det gestalta sig som för undertecknad då han tillsammans med Spelredaktören i ren tristess bestämde sig för att åter spela igenom Gears of War 2 i co-läget, ett spelläge vars grundtanke är att man ska hjälpas åt och inte köra sina egna race.
Men istället för kramar och stöttande ord blev det tre över nätet stenhårda och kvällslånga sittningar som förutom gaming som vanligt även innehöll låg humor, skvaller och inte minst stora mängder med okvädningsord till den andre.
Speciellt populärt var det att så fort någon dog berätta via headsetet hur otroligt dålig den andre var och hur otroligt tråkigt och enahanda det kunde vara att spela med någon som på sin höjd är en tv-spelsmedelmåtta. Själva var vi båda Guds gåva till spelvärlden.
Hur som helst sprang vi igenom hela härligheten och ser nu fram emot nya "utmaningar" kommande helg.
Då är det Resident Evil 5 som står på programmet och med tanke på att detta spel i än högre grad går ut på samarbete vågar jag faktiskt inte ens tänka på hur det kommer att se ut.
Förmodligen blir det väl något likande som förra helgen och jag kan knappt hålla mig tills jag återigen får berätta hur illa jag tycker Spelredaktören hanterar en handkontroll.
Våran "ovänskap" skulle säkert kunna sysselsätta hjärnskrynklare i veckor och skulle man spela in våra samtal och sedan spela upp för okända människor skulle de säkerligen inte gissa på att vi är speciellt goda vänner.
Det är för övrigt en gissning goda vänner till oss båda också missar då de förfäras över vår samtalston och undrar om vi kommit ihop oss om något.
Anledning kan ibland var lite olika men svaret är alltid det samma på ovänskapsfrågan: "Vi är inte ett dugg ovänner".
Så roligt har vi det när vi umgås. Hur har ni det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar