I maillådan damp det ner ett pressmeddelande att Singstars låtaffär Singstore fyllt 1 000 låtar, ett pressmeddelande som fick mig att börja botanisera i affärens skivback och snabbt konstatera en sak.
Det är en brokig samlig låtar som Sony erbjuder.
I den svenska-engelska delen som är gruninställning för oss i Sverige finns en låtar som placerar sig över hela nödvändighetsskalan.
Från de helt livsviktiga som Pet Shop Boys version av "Always On My Mind" och "Om Du Var Här" med Kent över till de nödvändiga "I Wanna Know What Love Is" med Foreigner och " Det Gör Ont" med Lena PH för att sedan landa i de fullständigt meningslösa låtarna. Låtar som till exempel "Dumb" med The 411 eller Opus X försök att lura spelarna med "Loving You Girl".
De sistanämnda låtarna är naturligtvis inte alls bra men ändå inte dåliga på ett tokigt sätt.
För det är inte förrän man ställer in Singstore som man får fram låtar på andra språk än svenska och engelska som tokigheterna verkligen inleds.
Och inte helt oväntat är landet som skänkt oss två världskrig som har de värsta avarterna.
I den tyska affären finns det nämlingen mycket konstiga saker och då inte lite lagom "Larz-Kristerz tolkar Sweet Child Of Mine"-crazy utan istället Tintin-crazy, ni vet som de figurerna som hade spiraler runt huvudena. Super-crazy helt enkelt.
Eller vad som sägs om ickelåten Käsebrot med Helge Schneider (bilden)? En låt som helt enkelt handlar hur otroligt gott det är med ostmackorlåtar eller Rio Reisers lätta hybris i König Von Deutchland. "Bäst" är nog ändå De Randfichtens umpa bumpa-överdos "Lebt Denn Dr Alte Holzmichl Noch ...?"
Och som ett brev på posten kommer här Gamle Holzmichl i ett härligt Youtube-klipp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar