lördag 11 december 2010

Lucka 11 (När U2 kanske får sin revansch)

Förra veckans omröstning om vem som gjort den bästa versionen av "One" slutade med en jordskredsseger för Johnny Cash som vann med 66% av rösterna mot originalet med U2.

Därför får nu Dublin-grabbarna en ny chans att visa vem som är herrar på täppan.
Denna gång ställer de upp med klassikern "Where The Streets Have No Name" och mot sig har de sina östliga grannar Pet Shop Boys.

En kanske på förhand ganska klar match. Men i mitt tycke har båda gruppernas varianter sina fördelar.
Orginalet har ju ett satans tryck i sig samtidigt som den är den perfekta konsertöppnaren. En konsertöppnare där The Edge står helt Yngve på scenen med sin gitarr och wacka-wackar sig fram genom inledningen innan hela helvetet brakar lös och får publik i extas direkt.
Husdjursaffärspojkarnas version är, självklart, en mer elektronisk variant som också har sina fördelar. Framförallt har de lyckats sätta sin speciella prägel på låten och detta räcker en bra bit i min bok.

Men nu är det ju Ni som bestämmer. You know the drill. Längst upp till vänster finns omröstningen.



fredag 10 december 2010

Lucka 10 (När genierna hyllas)

Smaka på 10:e december.En dag då alla stora genier rättmättigt ska hyllas.

Vissa blir hyllade med medaljer, symfoniorkestrar och pengar ur kungens hand.
Vissa, egentligen större genier för en låt på internet.

Och just
denna dag pratar vi givetvis om de magiska kvinnliga figurer som lystrar till namnet Malin.

Malin är
en nordisk form av det hebreiska namnet Magdalena, som betyder "kvinna från Magdala". Maria Magdalena i Bibeln fick tillnamnet Magdalena för att skilja henne från Jesus mor.
Malin var ett av 1970- och 1980-talens största modenamn. Populariteten tog fart när filmerna om Saltkråkan visades för första gången i svensk TV och har sedan dess fortsatt att öka under lång tid. Ett namn på uppgång helt enkelt.
Det finns 48485 kvinnor som har förnamnet Malin.
Av dessa har 40693 namnet Malin som tilltalsnamn. Namnsdagen delas med Malena.

Ja just det ja. Så var det ju något party i Stockholm i dag också.
För andra klassens genier får man tillägga.

Men nu är det dags för Thåström med en låt som jag vet i alla fall en Malin gillar.

torsdag 9 december 2010

Lucka 9 (När Jesu mormor firas)

On this day bestämde namnsdagskommittén under sin stora "spåna-fram-namn"-groggbuffé att dagen skulle ägnas åt Anna.

Och inte mig emot. Framförallt därför att det är ett fint namn och eftersom det slumpar sig så att flera mina vänner heter just Anna.

Själva namnet har med största sannolikhet sitt ursprung från den grekiska formen av hebreiska Hanna. Ett namn som har betydelsen "nåd" eller "den benådade".
Anna är bergsbrukets beskyddarinna. Enligt traditionen hette Jesus mormor (Marias mor) också Anna.

Namnet ligger för närvarande på 76:e plats bland de mest populära namnen men har tyvärr en negativ trend på denna lista, det är långt upp till 1972 års placering då namnet toppade listan populärlistan.
Inte mindre än 303382 kvinnor har detta namn, 116 521 har det som tilltalsnamn. Båda siffrorna känns helt i sin ordning, att däremot åtta män heter Anna känns lite mer ... udda.

Enligt gammal hävd ser också Annor väldigt bra ut och har ingen egentlig anledning att säga i mot denna gamla hävd.
Så här kommer därför en låt av en annan Anna som ser bra ut. Och låten är inte så djävla pjåkig den heller.

onsdag 8 december 2010

Det var bättre förr


Apan sitter här och laddar för andra omgången i handbolls-EM.
Ska bli kul att se om Sverige för en gångs skull kan göra två bra matcher i rad under ett mästerskap. Kan nog behövas då Ukraina är ett sådant där äckligt lag att möta. Man vet aldrig var man har dem helt enkelt.

Han kommer dock också på att det var bättre förr när Frida Johansson, numera Toveby, fanns med i laget.
Hoppet är också det sista som överger honom då hon ju fortfarande spelar handboll ...

Fin idrottstyp helt enkelt.

Lucka 8 (När världens fredsängel dog)

On this day 1980 tog Mark Chapmans idoldyrkan av John Lennon totalt överhand och den uppenbart psyksjuke mannen klev fram till ex-beatlen och sköt ihjäl honom när Lennon var ett par steg från porten i sitt hem på Manhattan.
Skottet utlöste också en sorgevåg över världen vars like man inte sett sedan b dog några år tidigare. Folk grät öppet på gatorna och menade att nu är världen på väg att gå under.

Och det kan vara lätt att förstå detta då han under sina sista år i livet hade blivit en slags fredsängel för hela världen då han aldrig tvekade på att stå upp för kampen mot orättvisor i allmänhet och krig i synnerhet.

Det mest kända exempel på detta är givetvis hans och Yoko Onos Bed-In-protest mot Vietnamkriget. En protest där det nygifta paret 1969 firade sin smekmånad genom att sitta på ett hotellrum i Paris och propagera för världsfred. Aktionen följdes senare upp med ytterligare Bed-Ins i Amsterdam och Montreal.
Ett minst sagt udda, men uppmärksammat sätt att protestera och fira sin smekmånad på.

Men också det faktum att han samma år, på grund av Storbrittaniens agerande i Biafrakriget och landets USA-stöd i Vietnamkriget, lämnade tillbaka den Brittiska Imperieordern som han tillsammans med det övriga Beatlarna fått 1965 visade att John Lennon var en ganska reko kille. Man kan ju bara undra hur John Lennon hade regerat på de senaste årtiondets världshändelser där saker och ting gått fullständigt överstyr, på många sätt för man väl säga.

Men visst gjorde kille bra musik också, inte minst på egen hand.
Därför kommer här hans kanske allra bästa låt. "Woman" från hans dödsår 1980. En låt som förbehållningslöst hyllar dessa vackra varelser - kvinnor.


Dags att städa undan det gamla


Någon annan slutsats går väl inte att dra av Svenska Spels kommande reklamkampanj som spelas in under det pågående World Cup i handboll.

Reklamfilmen som ska sändas tungt under VM i början av nästa år innehåller nämligen förutom det nuvarande herrlandslaget i handboll även bland annat de gamla pjäserna Ola Lindgren, Magnus Wislander, Magnus Andersson och Peter Gentzel -utklädda till grottmänniskor.

En rolig bild tycker jag och det är inte utan att man för en gångs skulle ser fram emot en reklamfilm.

tisdag 7 december 2010

Lucka 7 (När det blev kändistätt i rutan)

Hur många kändisar från 80- och 90-talet går det att få in en musicvideo?

Ganska många ska det visa sig då norska Tv2 som trailers till sitt program "Gylne Tider" lyckas trycka in ett antal klassiska ansikten att det inte liknar något.

Programmet som handlar om tre norska killar åker och hälsar på gamla kändisar, ett upplägg som doftar inte så lite av "Filip & Fredrik med High Chaparall". Vilka som var första lämnar jag dock därhän och går istället tillbaka till trailern.

Som reklam har man nämligen låtit, som jag antar, alla deltagare i serien mima till Beatlesklassikern "Let It Be"världsförbättrar låten "We Are World. Och det är väl bara att konstatera att de fått ihop en ganska mäktig samling människor som formade vårt nöjesliv under 80- och 90-talet. Det är olympiamästare, "one hit wonders", "vanliga" idrottmän och skådespelare om flimmrar för på skärmen. Stort, enkelt och vackert.

Störst i båda filmerna för Let It Be-videon är James Bond inleder och att Alberto Tomba är med. Sedan ska vi inte heller glömma attalla killars favorit, Ana Alica (Melissa i Falcon Crest), är med på hörn här också.

De allra största personerna i min bok finns dock i "We Are The World".
I fotbollsvärlden finns det nämligen inga större, både för målfarligheten och namnen, än Ian Rush och Karl-Heinz Rummenigge. Lägger man sedan till Larry Hagman har man en blandning som gör konceptet svårslaget.

Men jag undrar vad Style gör i samma video som låt oss säga ... Leslie Nielsen eller Alberto Tomba?




måndag 6 december 2010

Lucka 6 (När Apan blev miljömedveten)

För några dagar sedan blev jag utmanad av en vän att testa vilket ekologiskt fotavtryck jag gör i världen. Kort och gott om alla levde som jag gör, hur många jordklot skulle vi då behöva för att överleva.

Innan vi alla, Fröken K, Apan och Lilla Lucy, gjort testet var det sina håll ganska högt tonläge om hur oerhört klimatsmarta de var i allmänhet och hur dåligt resultat jag måste få i synnerhet.
Lilla Lucy inledde och meddelade att hon fick 2,4, det krävs alltså nästan två och ett halvt jordklot för att tillgodose hennes behov. 2,4 var också ett resultat hon just då måste varit ganska nöjd med eftersom hon fällde kommentaren: "Slå det om ni kan."

Kvar alltså Fröken K och lilla jag, alla tiders mest nederlagstippade människa.
Vi gjorde det samtidigt och det bara sig inte bättre än att jag fick 2,3, ett resultat som jag naturligtvis var nöjd med eftersom jag i alla fall skulle få ett bättre värde än i alla fall en miljöinspektör på Uddevalla kommun. Miljöinspektör II, Fröken K som är miljömedvetenheten personlifierad, kände jag dock att jag inte skulle kunna rå på.
Hur det gick?
Jo det ska jag tala om för er. Fröken K kräver nästan tre jordklot (2,9) med sitt nästan naturvulgära levene.

Nu vill jag dock å det bestämt säga att 2,3 jordklot naturligtvis inte är något att vara speciellt stolt över då alla borde ligga under ett om vi ska kunna slå oss till ro.
Men att aom ekonom slå två miljöinspektör är ändå en seger i min värld ...

Vill ni testa själva? Gör testet här

Nu avslutar vi med tyska Nicole som vann Eurovisionsschlagern 1982 med en liten som till jorden. En låt som vi alla borde lyssna till.

söndag 5 december 2010

Lucka 5 (När Eldkvarn goes dance)

Att programmet "Så Mycket Bättre" är, om inte det bästa, så i alla fall snudd på det som vanligtvis slätstrukna TV4 gjort.

På det hela taget ett fantastiskt program med en samling artister som om inte annat visat deltagarna i Idol, som lustmördat låtar varje fredag nu, hur det ska gå till när man gör riktiga covers.

Men frågan är väl, bland alla dessa artister, ändå inte om September, eller Petra Marklund som hon heter, var den som haft den bästa nivån under programserien.
Vecka efter vecka har hon levererat underbara och egna versioner av de andra artisternas låtar.
På platserna bakom kommer Thomas Di Leva och Plura Jonsson i min lilla rankning.
Men som sagt var kan man säga att alla artister gjort ett gediget hantverk under hela programserien och visat att de verkligen är stora artister.

Länge var det dock inte någon av Septembers versioner som var bäst.
Nej den titeln gick fram till gårdagens program till mina gamla husgud Plura för hans insats med Christer Sandelins "Det Hon Vill Ha".

Men det var som sagt tills igår då hon framförde Eldkvarns kanske största hit genom åren, "Kärlekens Tunga" på sitt allra speciella sätt.
Lite färgad är jag, det ska väl sägas, då låten i original under många år av Apan hölls som världens bästa låt alla kategorier.
Men trots att jag hört denna låt säkert tusen gånger, och att originalet fortfarande är nummer ett, blev den pånyttfödd i Septembers fantastiska dansdräkt.
Överhuvudtaget var det ett fantastisk program men många bra varianter på Eldkvarns musik.

Lyssna och njut om ni inte hörde igår:

lördag 4 december 2010

Lucka 4 (När julen blev lite gladare)

För några dagar fick jag en spellista med jullåtar tillskickad mig.

Men då listan i mitt tycke var en aningen enformig, det var många låtar från samma skivor, samt väldigt trist och oerhört dyster gav jag även denna feedback tillbaka.

Något som fick min oerhört fina vän att utbrista: ”Men gör det bättre själv då!”

Sagt och gjort för nu ger jag er en lista som sträcker över 70-talskitich, julsynth, kyrkokör i Levene, kokain, sketcher och rolig läten från teckande fåglar.
Så mycket nöje.



Santa Claus Is Comin' To Town – Bruce Springsteen: Äh va fan. Vi låter väl Bossen kicka igång det spektaklet. Han gör det med sedvanlig stor pensel och ljudbild. Och han gör det bra.

Mer Jul – Adolphsson & Falk: Enbart att hackspetten i Kalle Ankas Jul är med i slutet av låten räcker för mig. Jag ler inombords varje gång jag hör honom. Vilket innebär att jag har ett ganska bra liv då jag har ljudet som ringsignal på min mobil.

Falling In Love (With Christmas Time) – Moneybrother & Jerry Williams: Om jag inte missminner mig alldeles låg den här duetten som ett gömt spår på Moneybrothers album ”Pengabrorsan”. En smula synd kan jag tycka att inte lyfta fram den mer. Men förmodligen har det att göra med att den är på engelska och resten av plattan var på svenska.

Vinterland – Ulf Lundell: Här har Mäster, som vanligtvis bespottar den mörka halvan av vårt klimat, hittat glädjen med snö, vinter och kyla. Anledningen stavas inte helt oväntat kärlek med en kvinna. Skulle från början vara en duett och som duett, tillsammans med Hilde Heltberg, finns den också på den norska samlingsskivan ”Når Jeg Kysser Havet”.

Mary's Boy Child/Oh My Lord: Frågan är om det går att finna något mer 70-talskitich än just Boney M. Här ger de sig på Harry Belefontes gamla berättelse om jesu födelse från 1956. En discohärlig och tysk hyllning till varför vi firar jul som blev en stor succé när det begav sig.

Feliz Navidad – José Felciano: Nu är det dags att bege oss till de latinska länderna för att höra på vad de lyssnar på till jul. Så här låter det då. José Felciano gör en go och glad in i själen när han sjunger sin egna, men något enformiga låt.

Nu Tändas Tusen Juleljus – Krister St Hill: Här skiter jag egentligen högaktningsfullt i Krister St Hill, ”Nu Tändas Tusen Juleljus” är vacker men den är framförallt med på listan för att jag vid sex års ålder solosjöng denna sång vid Frälsningsarméns luciakonsert 1979. Så det så.

Vargens Julafton – Olof Thunberg: Historien om när Vargen stal sin egna julklappar blir aldrig tråkig och fyller mig med barndomsminnen varje gång jag hör den.

Hem Till Jul – Mauro Scocco: Separationsångest och längtan blir det massvis av när Mauro Scocco berättar om en ung tjejs flytt hemifrån. Kvar är föräldrarna och en enda dröm. Att deras tös kommer hem till jul.

Inte Bara Glögg – Jan Rippe: Kenneth Ålborg tar oss med bland julens flytande läckerheter på julbordet. Denna sketch är så mustig att man inte vet vart man ska sätta munnen.

Rudolph The Red Nosed Reindeer – Dean Martin: Vi går nu från en skandinavisk drinkare till en drinkare i yppersta internationell klass. Mr Martin kunde det där med att hälla i sig destilat, inget snack om det. Men det är heller ingen diskussion om att han kunde sjunga heller. Detta är denna sång om tomtens allra mest utmobbade ren ett bevis på.

Det Regn Som Faller – Eldkvarn: Låt oss då höra på första gången Plura Jonsson berättade att han använt kokain. Tyvärr var det inte sista gången, men ingen gång blev det lika stort rabalder som när han på Ulf Lundells nyårskonsert 1985 framförde den låten för första gången och pressen gick fullständigt i taket.

Fairytale of New York – The Pogues & Kirsty MacColl: Kanske inte det mest innovativa val på en jullista, men låten måste ändå vara med då den ju en av de bästa holiday season-låtar som finns.

Jultomten Är Faktiskt Död – Cornelis Vreeswijk: Kanske inte den mest myspysiga jullåt som exiserar. Men det är ändå ett brilljant vykort från en julfest för något större företag. Innehåller också ett gäng suveräna Vreeswijk-rim också.

Tomten Jag Vill Ha En Riktig Jul – Busungarna: Den här låten hörde jag första i Nöjesmaskinen 1982 och föll direkt för den. Självklart var det inte för låtens kvalité som jag föll utan snarare för att den innehöll drömmar om radiostyrda flygplan, Donkey Kong, flipperspel och fotbollsspel. Med andra ord precis vad en då 12-årige apa behövde.

O Helga Natt – Artur Erikson: Oerhört mycket jul hos mormor och morfar i Levene. Varje gången jag hör denna sång skickas jag tillbaka till kyrkbänken under julottan där de stolta männen och kvinnorna i Levene kyrkokör sjöng så ljusen fladdrade under takbjälkarna. Artur gör det bra men Jussi B gjorde det givetvis ännu bättre.

It Doesn't Often Snow At Christmans – Pet Shop Boys: Husdjursaffärspojkarna levererar i vanlig ordning och då brukar det vara ordning på torpet. Så även denna gången ...

Snowman – Eskobar: Hade inte hört låten förrän tills några dagar sedan och jag föll direkt. Vet inte varför men jag gjorde det. Kanske på grund av att de sjunger om en snögubbe på syntaktigt sätt.

Sleigh Ride – The Ronettes: Här har demonproducenten och tokskalle Phil Spector skruvat upp alla reglar som hade i sin ”Wall of Sounds”. Och då blir det också en maffig jullåt med motownstuk på det också.

In The Ghetto – Elvis Presley: Elvis är som han alltid är. Pompös, storslagen och alldeles alldeles underbart bra. En mörkare sida av julhelgen.

Back Door Santa – Clarence Carter: Bara låtnamnet gör den värd att ta med. Sedan är det en ganska ruff soul/boogie-låt också, något som inte heller ska underskattas.

Last Christmas – Wham: Antingen säger man som min vän: ”Åh vad jag är trött på Wham!”. Eller så säger man som: ”En helt okej låt om kärlek i miljöer av klädda granar, äggtoddy och snötyngda tak”. Det är bara att välja.

7 O'Clock News/Silent Night – Simon & Garfunkel: Att blanda två röster som uppenbart är satta på den här jorden för att harmonisera med en radioröst som berättar nyheter från Los Angels är lysande. Medan Simon & Garfunkel sjunger om jesufödelse berättar radiorösten bland annat om att komikern Lenny Bruce dött av morfinöverdos.

Vintern Blev För Lång – Pernilla Andersson: När vintern blir alldeles för lång är naturligtvis bra. Det tyckte inte heller Pernilla Andersson som skrev denna låt om när hon och hennes hamnade i ett mörker som aldrig ville ta slut ...

Do They Know It's Christmas – Band Aid: Bob Geldof må tycka att hans alster är alldeles förskräcklig. Men det tycker inte jag och därför får den avsluta denna lista. Låten är också en bra påminnelse om att det finns en värld utanför våra snötäckta fönster och välfyllda bord.