När Ravelli var kung

VM-peppen fortsätter här på berget och det har nu blivit dags att uppmärksamma ett land som inte kommer att få springa runt på sydafrikanska planer i sommar.
Vi pratar givetvis om vårt egna land Sverige och vi ska prata om sommaren som aldrig sa nej - den sorglösa månaden 1994.

Och pratar vi svenskt landslag och sommaren -94 är det helt omöjligt att komma runt kvartsfinalen mot Rumänien.

För trots Brolins makalösa dans bland de allra bästa, Larssons stora genombrott, Hegerfors och hans: "1-1 står det på tröjan, 1-1 står det i matchen", Thern och Schwarz gemensamma fälttåg i mtten, Ingessons älgkliv på kanten och superduon Dahlin-Andersson landar vi ändå till sist på den där straffräddningen. En räddning som fick hela Sverige att gå fullständigt bananas och dansa svettiga i sommarnatten.

Thomas Ravellis underbara räddning på Belodedicis straff är ju en sådan där händelse som man glasklart minns var man upplevde någonstans.
Personligen satt jag i en soffa på Västra Gröngatan hos Johan Petersson tillsammans med hans föräldrar och hans legendariska kusin "Becca" och bet på naglarna.

Men pratar vi om detta straffavgörande måste vi också tyvärr komma ihåg kvinnan med klart hörbar värmländsk dialekt som i SVT:s eminenta VM-dokumentär som gråtfärdig säger: "Ravelli alltså. Nu är han kung".
Denna sekvens är utan tvekan ett av de värsta tv-ögonblicken i mitt och mina vänners liv. Vi kastar oss ner med ansiktet i soffan eller kudden varje gång denna människa dyker upp.

Varför undrar ni?
Jo det ska jag ta om för Er.
Hon är nämligen solklart en av dessa personer som poppar upp varje gång Sverige tar sig en bit i mästerskap och som då plötsligt ska, trots att hon/han inte kan skilja på en offside och en hörna, lägga ifrån sig Bingolottopennan och heja på Sverige.

Hon visar nämligen alla tecken på detta beteende. Hon har målat sig i ansiktet, är lite lätt lullig av billig öl, har en splitterny landslagströja på sig och kröner hela helvetet med en svensk flagga över axlarna. Det djävlar i mig bara klappkepsen som fattas för att denna sinnebild av en medgångsupporter ska vara komplett.

Att hon och hennes familj har åkt till USA för en kul semester utan egentliga fotbollstankar och med en mentalitet: "Jaja vi köper väl biljetter till matchen, det är ju roligt att se på folk och vi kommer nog vara lite trötta på Hollywood och glättiga LA-människor när matchen går.", ser jag som en självklarhet.
Vissa skulle säkert se dessa tankar som ett tecken på elitism från mig och mina vänner sida och det må så vara. Hon är i alla fall helt oacceptabel.

Hon och hennes gelikar, som i samtal om det kommande mästerskapet kan fälla kommentarer som: "Nja jag är inte så intresserad. Jag hörde att Sverige inte är med i VM ...", är också den största anledningen till känslan över att det är ganska skönt att Sverige är med i VM. Nu kan vi få mästerskapet i fred.

1.05 in på klippet kommer den scen som givit mig och mina vänner stora sår i själen. Faktum är att mitt negativa sinne till sekvensen fått mig att missa den kanske värsta detaljen. Fanskapet som skojar till det i bakgrund med vikingahjälm på huvudet.
Varför finns dessa människor?
Men annars är det ett fantastiskt klipp.