Så ingenting är då lika självklart som att ge Mäster en alldeles egen Spotify-lista med många av hans allra bästa låtar.
Jag ska inte lägga ner så oerhört mycket krut på att hylla denne man, jag har som ni kommer att märka lagt ner ett antal tecken i listan utan nöjer mig med att kallt att konsterar.
Ulf Lundell är det bästa som Sverige, och hela världen, fått fram i musikvärld.
Och innan alla börjar yla om att låtar saknas.
Ja det gör det. Men om jag skulle ta med varje låt som är bra skulle både ni och jag fått hålla på i en vecka. Nej 30 låtar fick liksom räcka.
Stockholm City – Vargmåne: Nja. Vi börjar väl från början med Mästers första skiva. Och vi tar en låt om staden som han under hela sitt liv haft ett tämligen ambivalent förhållande till. Här är det kritiska synsätt på huvudstaden som kommer fram.
Rått Och Romantiskt – Xavante: Och efter att Lundell har varit argt kritisk är steget inte långt till hans romantiska kritik. Här blommar han ut i en sanslöst vacker historia om en kvinna som tröttnat på det glättiga och dyra livet med pengar, blommor och dyra hotellnätter.
Alla Hjärtans Dags Blues – Vitt Regn (Singel): Även om jag nu själv inte tillhör skaran finns det väldigt många som får stora skälvan den 14 februari. Antingen över att de inte har någon att fira den med eller över hur de ska fira den med sin älskade. Vad inte så många har gjort är att sätta text och musik till fenomenet ...
En Stockholmstjej Igen – 12 Sånger: Inte så bra gitarrspel, verkligen inte bra munspellir. Dock är det en bra låt om hur Ulf Lundell denna gång ser tillbaka på sin hemstad med hemlängtan och då framförallt stadens kvinnor.
Lit De Parade – Den Vassa Eggen: Man kan vara trasig och så kan man vara som Lundell var runt -85. Nu ska vi få höra en låt som är så självbiografisk att man borde sätta standarden för ordet. Söndrig själ är ett uttryck som illa täcker detta tillstånd.
Levande Och Varm – På Andra Sidan Drömmarna: Vissa kända musikskribenter har om denna låt sagt ”Detta är det bästa som Lundell gjort textmässigt. Ett fantastiskt epos om hur det är att åldras och se tillbaka på livet. Men också en otroligt framåtblick.” Det räcker väl så.
Ryggen Fri – Längre Inåt Landet: Jag vet inte varför riktigt jag älskar den här låten. Det är ju nämligen egentligen inget extra med den här låten. Det är vanlig rak akustisk sing/songwrite, varken mer eller mindre. Men ändå slår den an en sträng i mig.
Stum Av Beundran – Slugger: Lundell beger sig hem till huset som han bodde i under sin uppväxt och tänker tillbaka. Vad han tänker på? Beundran över den äldre generationens slit.
Chans – Den Vassa Eggen: Så var det då dags att rasta den där hunden igen. Med ett ilsket trumintro tas vi in en historia om kärlek i tillfälliga relationer. En av Ulfs största konsertklassiker.
Isabella – Måne Över Haväng: Detta måste vara alla kvinnors dröm att kunna komma hem och fråga sin älskade. ”Hej vad har du gjort idag” och få svaret ”Det här har jag sysselsatt mig med” och sedan ett enkelt tryck på playknappen till hemstudion ut strömma dessa toner. ”Låt inte dom djävlarna ta dig” är också så snyggt att jag vill gå upp i brygga, Enda felet med låten är väl att Lundell sedan uppbrottet med Isabella Nerman sällan, för att inte säga aldrig, spelar denna låt live längre. Ett beslut man kan förstå.
Coco – Club Zebra: Om ”Isabella” var skulpterandet av piedestalen till sina älskade med samma namn är ”Coco” nedrivning av den samma. Här tar han nämligen heder och ära av sin föredetta så det både visslar och smäller om det. ”Ingen jag har känt har pratat så mycket om moral och haft så lite av det själv” är naturligtvis nyckelögonblicket i den åldrade poetens bitterhet.
Jag Saknar Dej – I Ett Vinterland: Sista delen av triologin om Isabella Nerman. Vår hjälte har nu skakat av sig den värsta frustrationen och bitterheten och kvar finns nu bara saknad. En saknad som minst sagt gör sig påmind i de vitt skilda situationer.
Rom I Regnet – Ripp Rapp: Dricka rom i regnet i Tantonlunden på Söder är något jag SKA göra någon gång. Anledningen och upphovet till det kravet i mitt liv stavas ”Rom I Regnet”. Sångfågel bredvid Mäster den här gången heter Eva Dahlgren.
Tempel – Evangeline: Jag har varit en ytterst romantisk, och stundtals även patetisk, individ under åren. Men frågan är om jag är mer romantisk än när jag lyssnar på ”Tempel” eller de andra låtarna från det ”kristna” albumet ”Evangeline”.
Öppna Landskap – Kär Och Galen: Denna låt, hur sönderspelad den än må vara, kommer vi inte förbi utan att spela den på sådan här lista. SSU i Stenungsund kom med förslaget att detta skulle bli vår nationalsång när hypen var som störst. Så långt skulle jag dock inte vilja sträcka mig utan konstaterar bara att låten är en av hans bättre.
Blint Förälskad Igen – Lazarus: När man trodde att kille gått alldeles vilse i de baktunga och betongsvängande boogierock tonerna slog han till med det här. Fantastiskt och det yttersta beviset på att Ulf Lundell gör som han vill och att han kan om han vill.
Skyll På Stjärnorna – Det Goda Livet: Ett möte på en bar som blir till en helt fantastisk låt. Så skulle man enklast sätta en etikett på denna låt. Ska dock avnjutas i denna verison som finns på liveskivan Maria Kom Tillbaka. Originalet på ”Det Goda Livet” är bra men inte i närhet av detta.
Rått Och Romantiskt – Xavante: Och efter att Lundell har varit argt kritisk är steget inte långt till hans romantiska kritik. Här blommar han ut i en sanslöst vacker historia om en kvinna som tröttnat på det glättiga och dyra livet med pengar, blommor och dyra hotellnätter.
Alla Hjärtans Dags Blues – Vitt Regn (Singel): Även om jag nu själv inte tillhör skaran finns det väldigt många som får stora skälvan den 14 februari. Antingen över att de inte har någon att fira den med eller över hur de ska fira den med sin älskade. Vad inte så många har gjort är att sätta text och musik till fenomenet ...
En Stockholmstjej Igen – 12 Sånger: Inte så bra gitarrspel, verkligen inte bra munspellir. Dock är det en bra låt om hur Ulf Lundell denna gång ser tillbaka på sin hemstad med hemlängtan och då framförallt stadens kvinnor.
Lit De Parade – Den Vassa Eggen: Man kan vara trasig och så kan man vara som Lundell var runt -85. Nu ska vi få höra en låt som är så självbiografisk att man borde sätta standarden för ordet. Söndrig själ är ett uttryck som illa täcker detta tillstånd.
Levande Och Varm – På Andra Sidan Drömmarna: Vissa kända musikskribenter har om denna låt sagt ”Detta är det bästa som Lundell gjort textmässigt. Ett fantastiskt epos om hur det är att åldras och se tillbaka på livet. Men också en otroligt framåtblick.” Det räcker väl så.
Ryggen Fri – Längre Inåt Landet: Jag vet inte varför riktigt jag älskar den här låten. Det är ju nämligen egentligen inget extra med den här låten. Det är vanlig rak akustisk sing/songwrite, varken mer eller mindre. Men ändå slår den an en sträng i mig.
Stum Av Beundran – Slugger: Lundell beger sig hem till huset som han bodde i under sin uppväxt och tänker tillbaka. Vad han tänker på? Beundran över den äldre generationens slit.
Chans – Den Vassa Eggen: Så var det då dags att rasta den där hunden igen. Med ett ilsket trumintro tas vi in en historia om kärlek i tillfälliga relationer. En av Ulfs största konsertklassiker.
Isabella – Måne Över Haväng: Detta måste vara alla kvinnors dröm att kunna komma hem och fråga sin älskade. ”Hej vad har du gjort idag” och få svaret ”Det här har jag sysselsatt mig med” och sedan ett enkelt tryck på playknappen till hemstudion ut strömma dessa toner. ”Låt inte dom djävlarna ta dig” är också så snyggt att jag vill gå upp i brygga, Enda felet med låten är väl att Lundell sedan uppbrottet med Isabella Nerman sällan, för att inte säga aldrig, spelar denna låt live längre. Ett beslut man kan förstå.
Coco – Club Zebra: Om ”Isabella” var skulpterandet av piedestalen till sina älskade med samma namn är ”Coco” nedrivning av den samma. Här tar han nämligen heder och ära av sin föredetta så det både visslar och smäller om det. ”Ingen jag har känt har pratat så mycket om moral och haft så lite av det själv” är naturligtvis nyckelögonblicket i den åldrade poetens bitterhet.
Jag Saknar Dej – I Ett Vinterland: Sista delen av triologin om Isabella Nerman. Vår hjälte har nu skakat av sig den värsta frustrationen och bitterheten och kvar finns nu bara saknad. En saknad som minst sagt gör sig påmind i de vitt skilda situationer.
Rom I Regnet – Ripp Rapp: Dricka rom i regnet i Tantonlunden på Söder är något jag SKA göra någon gång. Anledningen och upphovet till det kravet i mitt liv stavas ”Rom I Regnet”. Sångfågel bredvid Mäster den här gången heter Eva Dahlgren.
Tempel – Evangeline: Jag har varit en ytterst romantisk, och stundtals även patetisk, individ under åren. Men frågan är om jag är mer romantisk än när jag lyssnar på ”Tempel” eller de andra låtarna från det ”kristna” albumet ”Evangeline”.
Öppna Landskap – Kär Och Galen: Denna låt, hur sönderspelad den än må vara, kommer vi inte förbi utan att spela den på sådan här lista. SSU i Stenungsund kom med förslaget att detta skulle bli vår nationalsång när hypen var som störst. Så långt skulle jag dock inte vilja sträcka mig utan konstaterar bara att låten är en av hans bättre.
Blint Förälskad Igen – Lazarus: När man trodde att kille gått alldeles vilse i de baktunga och betongsvängande boogierock tonerna slog han till med det här. Fantastiskt och det yttersta beviset på att Ulf Lundell gör som han vill och att han kan om han vill.
Skyll På Stjärnorna – Det Goda Livet: Ett möte på en bar som blir till en helt fantastisk låt. Så skulle man enklast sätta en etikett på denna låt. Ska dock avnjutas i denna verison som finns på liveskivan Maria Kom Tillbaka. Originalet på ”Det Goda Livet” är bra men inte i närhet av detta.
Lycklig, Lycklig – Kär Och Galen: Lika lite som vi kom runt ”Öppna Landskap”, lika lite kommer runt det här. Det är bara att konstaterar. 1982 var ett tokigt, eller lyckligt, år för hela musik-Sverige.
Stackars Jack – Längre Inåt Landet: Lundell tar upp den mantel han lade ifrån sig med Bente och börjar på nytt tala med en av de som på grund av droger hamnat på samhällets baksida. En hjärtlig låt som stundtals kan få en att tro att Lundell pratar med Lundell.
Silver Och Guld – Måne Över Haväng: En sång från tiden alldeles innan den förra krisen slog till, med andra ord 90-talets början. En berättelse om en tid då tecken på sämre tider kunde skönjas efter en radda år där hjulen snurrade allt fortare och där den som skrek högst också fick mest. Känns det igen så här 15-16 år senare?
Warburton Misson – Män Utan Kvinnor: För någon som hatar förflackandet av det svenska språket är givetvis ord som ”Vi har förlorat vårt paradis, vårt språk ligger i ruiner. Vi är som souixer i ett reservat snart, kuriosa bland bandit-maskiner. I öknen runt Warburton mission.” något som går direkt till ens hjärta.
Främlingar – Längre Inåt Landet: Jag skriver bara ”Är det för tröst och värme du vill ha mig, eller för gamla vänskaps skull. Eller vill du bara ge igen för få se mig falla omkull. Eller vill du bara återvända för att få se vad som ska hända?” och sedan är det bra med det och allt är förklarat liksom.
Snön Faller Och Vi Med Den – Nådens År: Ja men varför inte låta Agneta Fältskog, vars karriär står på sin höjd i Abba, köra med lite skönt i en låt. Sagt och gjort här är hon tillsammans med Ulf i en av hans största hitar.
Rätt Igenom Mig – På Andra Sidan Drömmarna: "Fy fan vad chanslös man är när vissa människor tittar på en." Så låter den obildades sammanfattning av detta fenomen. Lundell däremot bygger en staty av romantik när kvinnor råkar titta på oss män. Och vad bättre är. Varenda ord är sant.
Hav Utan Hamnar – Ripp Rapp: ”Vad är väl bäst? Straight och ensam, eller packad i parken med dom andra?” Så kan man också inleda en låt. Som ni förstår blir det berusning, kärlek och kärleksmysterier för hela slanten även denna gång. Eva Dahlgren har även denna gång rensat strupen för en sånginsats.
Som Ett Lån – Sweethearts: Jackson Browne gjorde låten först i form av ”Call It A Loan”. Lundel tog den satte svensk text till och vips fick vi en bra och ganska okänd låt.
Det Jag Vill Minnas – Xavante: Spoiler! Nu blir det nostalgi. Lundell drömmer sig tillbaka till dagarna som hippie i kollektivet i skogarna utanför Norrköping. Snyggt, akustiskt och vemodigt.
Paradise Park – På Andra Sidan Drömmarna: Nu kommer ett sådant där berättande epos som Lundell lite gjort till sin grej ur hela karriären. Den här gången har vi hamnat i Los Cristianos på Teneriffa där vår hjälte sitter och filosoferar över livet. Han får in både modeller, Dionysos, Hennes & Mauritz, Dublin, Stockholm, sång på spanska, Öppna Landskap, Nietzsche, månen, Gud och vikingar. Bara denna bedrift gör låten självklar.
Kärleken Förde Oss Samman – Utanför Murarna: Alla som hört den här låten på ett bröllop räcker upp en hand. Turordningen vid giftningsakter är 1) ”Mendelsohns Bröllöpsmarsch”, 2) ”Kärleken Förde Oss Samman”. Låten skrevs för övrigt till Lundells vapendragare Janne Barks bröllop. Men så låt oss då växla ringar.
Hon Gör Mej Galen – Singel/Maria Kom Tillbaka: Självklart ska världens bästa låt alla satans kategorier vara med på denna lista. För det är ju så att om en låt inleds med ord som ”Se hur hon kastar med håret där hon går. Livet vaknar längs hennes väg. Jag borde se åt ett annat håll, men mitt hjärta följer varje steg. Jag är en dåre som aldrig lär, jag är en man på drift igen.” får liksom carte blanche till det mesta. I denna verison från 1993 får vi även höra Magnus Tengbys fantastiska solo i sina fulla blommning. Ett solo som får ses som toppen på hans karriär då han efter detta började sysselsätta sig med Black Ingvars, Dansbandskampen och annat elände.
"Så mycket äldre" och "Skyldig" (trots att det är en cover) hade jag velat haft med. Bra lista annars
SvaraRaderaOskar