onsdag 12 januari 2011

På grund av natten

Är inte så lite inne på Bruce Springsteen för tillfället.
Därför är det också självklart att veckans omröstning kommer att omfatta "Bossen".

För efter att ha bestämt att "Hurt" är den cover som Johnny Cash gjorde bäst ska ni denna vecka ta ställning till vem av textförfattarna till "Because The Night" som gör låten bäst.

"Because The Night" är låten som Bruce Springsteen försökte skriva till "Darkness On The Edge Of Town"-plattan men aldrig riktigt lyckades. Detta eftersom han i eget tycke aldrig fick till låtens text ordentligt. Istället skickade han den halvfärdiga texten vidare till Patti Smith.
Smith fick sedan en uppenbarelse under en av sina långa vakna nätter i väntan på telefonsamtal från sin pojkvän, sedermera även make och skrev färdigt texten. Låten har också blivit mest känd med Patti Smith

Därför ställer nu Springsteen och Patti Smith upp med varsin version av deras låt.

Utöver textförfattarna finns även en extra kandidat till titeln "Bäst-på-Because-The-Night" med.
Nämligen 10 000 Maniacs med en version som i mina öron är den kanske allra bästa.

Men ni får rösta som ni vill. Längst upp till vänster är det som alltid.

Som bonus slänger jag också in ett lysande exempel på hur man kan förstöra en låt genom att låta Cascada sjunga playback lite. Den får ni gärna lyssna på, men enkäten ska minsann inte besudlas med denna version som ett alternativ.







När det snurrade till i radion

Jag är ingen större radiolyssnare, men det går inte att komma ifrån att det är här man hittar de mest snurriga människorna.

Ta till exempel Stefan Ritter som ringde in till "Ring P1" med sina åsikter om Islam.

För att sammanfatta samtalet.
Ritter hade plockat med sig den stora kammen till att dra alla muslimer över.
Gillar framförallt hans "Modell 1A-undanflykt" när programledaren Tomas Tengby menade på att det även står en del hemskheter i bibeln också: "Ja jag hör att du inte har satt dig in det här".
Men vilken tur att du har satt dig in i det hela då Ritter. Problemet är bara att du gjorde det med röven före.

Jag har en enda önskan till alla som har "nöjet" att tala med personer som Stefan Ritter.
Tala dem till rätta för böveln, sådana här snedseglare kan vi inte ha i vårt land.
Det enklaste argumentet mot Ritter och hans gelikar är som följer:

Det är inte religionens fel att människor gör tokigheter. Det är tokiga människor som gömmer sig bakom vald religion när de gör sina tokigheter.
Och skulle vi dela upp jordens befolkning i folkgrupper och dra dem över en kam så ligger vi fina demokratiälskande kristna västerlänningar ganska illa till.
För faktum är ju att om det är någon "folkgrupp" som har tagit död på flest människor i religionens namn så är det vi.
Ett faktum som ju dock inte påverkar vår syn på oss själva nämnvärt. Vi är samma fina och demokratiälskande människor för det.
Säg det och sedan kan Ritter komma och stamma med sina åsikter bäst han vill.

Nä, nu ska Snurr-Steffe få tala.

tisdag 11 januari 2011

När svartsjukan river i dig


Så har då mysteriet avslöjats om varför Stevenage-spelaren Scott Laird blev nedslagen efter att laget sensationellt slagit ut Newcastle ur FA-cupen.

Och som jag gissade i den tidigare posten i ämnet var det mycket riktigt svartsjuka som låg bakom nedslagningen av Stevenage.

Den berusade 24-åring som slog ned Laird ansåg nämligen att Stevenage-spelaren är en player (både på och vid sidan vid planen) och han för denna sakens skull förtjänade en klocka denna magiska afton.
Anledningen till player-ryktet kommer att 24-åringens gravida flickvän för tre år sedan var tillsammans med Scott Laird under en kort period.

Så kan det gå, men låt oss för säkerhets skulle kolla en gång till när Stevenage-playern går i backen för en svartsjuk pojkväns näve.

När det åkte wiggers på Göteborgs gator

Att det går att roligt en solig dag i Göteborg är väl kanske ingen nyhet.

Men att går att ha så här djävla roligt som EM-silvermedaljöserna Isabelle Gulldén och Jessica Helleberg har det är kanske kommer som en överraskning, och i en bil till på köpet.

Färden börjar vid Ullevi och slutar 3:34 senare. Under tiden har de båda handbollstalangerna upptäckt hur sanslöst kul det är att åka bil, lyssna på musik och sjunga i en luddborttagare. Som lök på laxen hade duon även den goda smaken att spelade in hela klabbet.
Obetaltbart och jag hoppas att fler idrottsmän/kvinnor följer deras exempel. Eller vad tusan. Alla borde spela in sig själva när de går bananas i bilen till valfri låt.

Samtidigt som duon är rolig, charmig och klockren på alla sätt och viss är de båda också något vanvettigt vita och wigger-aktiga där de sitter i Gulldéns bil gungandes fram längs Göteborgs vägnät.
För under de här minuterna vill ingen av dem vara vit, bo i Göteborg och spela handboll. De vill gå runt i Bronx och battla upp varje människa som kommer i deras väg.

Och om vi ska gradera deras wigga-faktor är ju kantspelaren Helleberg den som i detta klipp känner sig mest gangsta. Det finns förmodligen stunder här då hon mer känner sig som Snoop Dogg än elitseriespelare
Så kanske är denna vilja som fick Jessica Helleberg att ta den onödiga utvisningen i EM-finalen mot Norge som vänder matchen. Hon kunde helt enkelt inte hålla sig från att vara lite gangsta.

Det mest söta i det kanske ändå att de försöker leka Bronx till en ganska tam och dansant låt.
För givetvis har de valt den mer souliga "Whatcha Say" med Jason Derulo istället för The Games lite mer ruffa "What You Say"

Att försöka fly sin ålder

Om det beror på att hon börjar att närma sig 35 och på detta sätt försöker fly undan åldrandet ska jag låta vara osagt.
Men vad som i högsta grad är sanning är att hon lagom till årets födelsedag tagit man och barn för att dra till fjälls.
Ensamma kvar är alltså nu alla vi vilsna själar som nu inte har någonstans att ta vägen med våra grattishälsningar.

Sådan tur då att jag har en blogg som kan användas som någon form av säkerhetsventil.
Så hjärtligt grattis Helen och ta det försiktigt i backen och låt inte Ted dricka för mycket whiskey.

Här kommer också en visa om livet i fjällvärlden.

måndag 10 januari 2011

Klona Hitler - Är det verkligen en bra idé?

Har precis tittat klart på premiärprogrammet av "Konferensresan" och det samlade intrycket blev ganska blekt.

Det gäng som jag fastnade mest för var naturligtvis de sköna lirarna i Raelianerna.
Som förutom att de är ett bevis på att Kanal 5 fortfarande har ett bra jaktlag när det gäller att hitta udda människor också är ett av de största kufar jag har sett.

Att de tror på UFO:s och att utomjordingar skapat allt liv på jorden genom kloning är väl egentligen det minst märkliga med dem, i programmet var de på konferens för att smida planer på att bygga en ambassad för utomjordingar.

Men om UFO:n och utomjordingar är det mest normala med sekten, som samlar drygt 65 00o personer världen över, är den åsikt som grundare Claude Vorilhon, även känd som Rael, fullständigt har fullständigt utanför spektrat.
55-årige Vorilhon vill nämligen på fullt allvar klona fram, vilket sekten också jobbar för, Adolf Hitler. En åsikt som kanske ändå inte känns helt avlägsen när man studerar sektens symbol lite närmare.
Och vad värre, eller dummare, är. 50 stycken kvinnor har anmält sitt intresse till dessa galenskaper.

Vidare gav "Konferensresan" en inblick i Isabella "Blondinbella" Löwengrips lilla och ack så exklusiva bloggnätverk, "Spotlife".
Detta nätverk hade nämligen en konferens/audition för nya medlemmar.
Och vad ska säga?
För att uttrycka sig milt verkar det vara en ganska ytlig livsstil som krävs för att få komma med i "Spotlife".
Ett lysande exempel på detta är inte minst Lilla Löwengriperskan önskemål om vilka slags bloggare som skulle vara drömmen som nya tillgångar i nätverket.

Så håll i hatten för kommer önskelistan:
- Rik hemmafru
- TV-hallåa, helst från TV4
- Berest manlig modell (hetero)
- Drogkrängare, aka langare
- En som knullar runt
- Collage-student, givetvis från någon exklusivt skola i USA
- En brat a'la "Snabba Cash"

Så det är bara med vemod jag inser att Blondinbella inte ville ha mig i år heller. Fan också ...

Granlunds tillbaka i Konfaparadiset Åre

Idag drar Kanal 5:s nya programserie "Konferensresan" igång.

Därför vore det en miss av Guds nåde att inte reprisera det blogginlägg här på Berget som lästs av flest människor.
Bloggposten om när Bengt Granlund aka "Konfaknullaren" åkte till Åre för att umgås under några dagar med konferensdeltagare och lokalbefolkningen.

Plats på scen alltså för Bengt Granlund:

Och precis som förra gången inleder vi med kort presentation med The Man, The Myth, The Konfaknullare.

Namn: Bengt Granlund
Ålder: 42.
Yrke: Konferensknullare.
Utbildning: Internutbildad på Elektrolux 87-91.
Flickvän: I varje stad...
Favoriträtt: Skäggbiff!!!
Senast lästa bok: Henning Mankells "Mördare utan ansikte"
Bio: "Tillsammans". Skön rulle och skön buske i köket.
Favoritresmål: Pattaya, fast nu börjar Cuba bli riktigt bra.
TV-program: Scandics europeiskt oklippta inhouse. Amerikanarna måste lära sig att sluta knulla med gympadojjor och tubsockor på tjejerna. Jag känner doften av omklädningsrum när jag kollar en sån film så det går bort. Det var kul ett tag på nittiotalet men nu... please...
Politik: Folkpartist.
Musik: Jag är allätare. Allt utom country och hårdrock.

Hur kom det sig att du blev konferensknullare?
- Jag arbetade som säljare på Electrolux. Jag sålde dammsugare i Mellansverige. Sedan skulle jag vidareutbildas till produktchef och då vidtog en hektisk period med konferenser och kurser.
Då började du att knulla?
- Kan man säga.
Deltar du alltid i själva konferensen?
- Ja, alltid.
Men du deltar inte i det seriösa arbetet?
- Nej, jag försöker få ragg. När man konfererar så lägger man grunden till kvällens aktiviteter. Det bästa jag gjort var när jag fingerpullade två tanter samtidigt under det att en VD drog upp en ny affärsplan. Sen blev det en snabbis under fikapausen och senare på kvällen en dubbel-maräng.
Ställer tanterna upp på det?
- Inte i samma rum. Jag satte en tant i rum 419 och en annan samtidigt i 312. Det blev ett djävla springande. Kul var det.
Var det på Electrolux?
- Nej, fan. Det var på Tieto Enator.
Jobbar du där?
- Nej.
Hur kan du vara med på deras konferens om du inte jobbar där?
- Säg det. Jag hängde på Scandic i Sundsvall några veckor. Där fanns fem, sex konferenser per vecka som jag kryssade runt emellan.
Men om du inte arbetar där så känner dom dig ju inte. Frågar dom inte vad du gör där?
- Ibland. Då svarar jag att jag är Bengt Granlund, från huvudkontoret. Personalenheten.
Sen då?
- Sen knullar jag av den kvinnliga delen personalen under hela konferensen.

Men nu till dagboken från Åre-konferensen:

Dag 1: Torsdag förmiddag
ADP Network Scandinavia hade stor delårskonferens uppe på Sunwing i Åre tillsammans med en handfull andra IT företag. Eder konferensknullare på orten, Bengt Granlund, var förstås där och klämde lagg :-).

Tog in på Sunwing under psedonymen Lars Skoog. Jag börjar bli känd som konferensknullare och en del hotell har börjat knorra.
Väl på plats öppnade jag med att sätta på tanten som bodde vägg i vägg. Upptäckte att den där dörren som finns mellan rummen ibland var olåst, så jag drog helt sonika ned byxorna och knackade på. Hon hette Åsa och konfererade med Wella.

Sunwing är delvis renoverat och årets säsong har förgyllts med ny och modern inredning. Möbler och inventarier direkt från R.O.O.M!
Åsas rum var så jävla snyggt inrett så om jag inte hade fått omkull henne så hade jag knullat soffan istället... hehe.

Dag 1: Torsdag eftermiddag
Det här var en administrativ konsult från CELL Network som jag skinkade på i en taxi på väg till afterskin på Diplomat (Toppenrestaurang - rekommenderas! Steakhouse efter fem med kött & fisk direkt från grillen).
Tips: Göka gärna inne i garderoben. Den är obevakad innan 19.00. Lugnt, tyst och stort utrymme för improvisation.

Dag 1: Torsdag natt
Dubbelmacka i en olåst låne-BMW. Först försökte jag nyttja skateboardrampen ute på torget, men det blev lite väl mycket överkurs för att vara en vanlig torsdagkväll.
Det fick bli en olåst sponsbil från BMW med en stor Red Bull-burk på taket som stod parkerad på gatan. Där jufsade jag upp värmen med två flickor vars namn fick bli "Systrarna Päiverinta".
Jag bad dom sjunga "Oh Mama" samtidigt som vi konfererade, vilket dom gjorde högt och ljudligt till ackompanjemang av undertecknads taktafasta trumstock.
I och med detta så förstod jag att jag valt rätt konferensort denna gång. Tackade av systrarna med en kyss på fisken och återvände sedan in i värmen på diskoteket till musik av Da Rudes "Sandstorm". Juckdansade mot några medelålders damer från Wettex, dansade tryckare med halvstång mot en tjej från Borlänge och tungkysste en 27-årig pingla från Bromma... rivstart helt enkelt.

Dag 2: Fredag morgon - Typ halv fyra
Ja du ... Här är det svartsladd. Tror hon hette Lucette. Luktade jordgubb och jobbade i garderoben på Bygget.
Jag sa att jag tappat brickan och fick med henne på en orienteringstur inne bland vinterjackorna. Hon hittade alla kontrollerna, skrek sig i mål på tiden nio minuter och trettiofem sekunder.
Fin tjej som aldrig hade varit på konferens. Den glada minen efteråt kan bara betyda att Granlund öppnat hennes sinne och vallat rätt.
Fredagen bjöd på multipla knull. Lite turbulent stämning i baren och det fanns en desperation som kändes lite besvärande. Men när jag väl fick in den så var det inga diskussioner.

Dag 3: Lördag lunch
Nu har yours truly skippat bricklunchen och istället smörjt kråset med en fjäderprydd konferensdeltagare från Sunne.
Kommer tyvärr inte ihåg vad hon hette men minns med glädje att jag hade fjärdrar mellan skinkorna i två dagar efteråt.

Dag 3: Lördag 20.00
Middag på Werséns Pizzeria med ett konferensgäng från Kista.
Riktiga surfittor. Inte ett öppet skåp under 55.
Drog istället till baren och stötte ihop med Rittva, damfrisörska på orten.
Vi knullade i hennes Amazon till 22.00 då jag drog till Torvtaket och Rittva åkte hem till familjen.
Kände mig djävligt stolt. Jag knullar fram broar mellan konferensbesökare i Åre och lokalbefolkningen.

Dag 3: Lördag natt, Rum 205
The Oral Office! Hobbybänken. Scene of the Crime. Kärt barn har många namn.
Döpte knullunderlaget till Liza efter den kvinnliga piccolon som bar upp mitt bagage.
Skrev en dikt åt henne som jag satte upp på anslagstavlan i receptionen.

Marknadschefen på InfraLan Wireless Communication hade det inte lätt.
Stilig karl som inte fick omkull ett enda fruntimmer. Tråkigt för alla.
Sågs senast utanför korvmojjen när han försökte köpa med sig en kvinnlig busschaufför upp på rummet. Tragiskt scenario och en tråkig representant för Konferensknullarsällskapet.
Jag har sagt åt honom att skippa snacket och gå direkt in på obscena förslag. Men han håller på med sitt garnityr. Gets him nowhere.
Upp i tvåan bara "Hej hå, här kommer Granlund och knackar på". Det är livet det.
Lördagen överlag djävligt bra. Schyssta knull utan krusidull.

Dag 4: Söndag morgon
Efter frukost bjöd Sunwing på gammal klassiker. Angel Cassidy och Taimie Hannum tar på sig knäskydden och polerar av Skip Rod i den mästerliga "Forrest Hump".
Bra och solid amerikansk bas-porr. Minus för att hotellrummet bara hade en 14-tummare. Fick lägga Finluxen på magen och tajja för att få den sköna hembiokänslan som jag får hemma. (Har en 52 tums Sony med Backprojection. AC3 med fem högtalare och en subba. TV1000 levererar. Granlund onanerar).
Fick sällskap av en dam från MacSupport som tog bondpermis när det var dags för eftermiddagsfika på konferensvåningen.
Djävligt bra dag överhuvudtaget.

Dag 5: Måndag morgon
Sen var det bara att åka vidare. Det är TTRA (The International Travel and Tourism Research Association) som bjuder på stor mässa utanför Bryssel.
Granlund finns på plats i monter C01:41 och eftersom det kommer att finnas äver 2000 utställare från ett hundratal länder så kommer det nog att bli knulla av.
Torsdag och fredag är mässan öppen för fackbesökare, lördagen och söndagen är även öppet för allmänheten. Visa ditt klubbkort i montern så bjuder vi på förfriskningar.

söndag 9 januari 2011

När det slirar till i huvudet

Ibland undrar man hur folk tänker.

Ditt favoritlag som spelar i engelska fjärdeligan har precis slagit ut Premier League-laget Newcastle och du vet inte riktigt hur du ska fira detta.

Då kommer du på den briljanta idén att springa in på planen tillsammans med alla andra.
Problemet är bara att du inte riktigt att firande har spets nog och kommer på en ännu mer genial plan.
Du slår ner en spelare i ditt favoritlag.

Kolla här på det osannolika klippet när Stevenagespelaren Scott Laird får sig en klocka så han far i backen.
Man undrar ju vad den gode Scott gjort supportern. Gått hem till fel sovrum en blötkväll eller bara trängt sig före i snabbköpskön?

lördag 8 januari 2011

Ahlbom 2 - The Sequel

Trots detta mästerverk fanns det visst ändå lite gummi och bromsskivor kvar för Ahlbom om de andra grabbarna i Färgelanda ...

"So say goodbye it's Independence Day"

Sitter här och lyssnar planlöst på musik via Itunes.
Då dyker den här makalöst underskattade låt med Bruce Springsteen, "Independence Day".

För förutom att den ger oss ett magisk piano (ibland orgel) ger denna pärla även oss en svärta och ett mörker från en fader-son-relation som minst sagt kört fast.

För övrigt kan man inte annat än bli alldeles knäsvag av bilden här till höger.
Både skägget, halsduken, mössan och jackan sitter ju som en klick sylt.
Eller hur?

Men låt oss flyga tillbaka till 1978 års Passaic, New Jersey för lyssna till "Bossen" och samtidigt titta på ett uppträdande med makalöst dålig bildkvalité och svajigt ljud.